Diamanten: den skapelsetroendes bästa vän

Radioaktivt kol i diamanter: fiende till miljarder år

Oslipad diamant – Bild: Wikipedia

Översatt med tillstånd från creation.com.
av Jonathan Sarfati, http://creation.com/diamonds

Kol

Vad har hårda gnistrande diamanter och matt mjukt ‘blyerts’ gemensamt? De är båda varianter (allotroper) av kol. De flesta kolatomer är tolv gånger tyngre än väte (12C), ungefär en atom på 100 är 13 gånger tyngre (13C), och en på biljonen (1012) är 14 gånger tyngre (14C). Av dessa olika typer (isotoper) av kol, så är 14C även känd som kol-14 eller radiokol, eftersom den är radioaktiv – den bryts ner med tiden.

Kol-14-metoden

En del försöker mäta ålder efter hur mycket kol-14 som har sönderfallit. Många har fått för sig att kol-14-metoden kan bevisa att det gått miljarder år1, men evolutionister vet att den inte kan det, eftersom kol-14 sönderfaller för snabbt. Dess halveringstid (t½) är bara 5730 år, vilket innebär att under varje 5730-år-period sönderfaller hälften. Efter två halveringstider återstår en fjärdedel och efter tre halveringstider bara en åttondel. Efter tio halveringstider återstår mindre än en tusendel.2 Faktum är att en klump kol-14 som är lika stor som Jorden skulle helt ha sönderfallit på mindre än en miljon år.3

Så om proverna verkligen var över en miljon år gamla skulle det inte finnas något radioaktivt kol kvar. Men är inte det vad vi finner, till och med när vi använder mycket känsliga kol-14-detektorer?4

 

Evolutionsteorin – ett korthus byggt på sand – del 3

Ett korthus byggt nära sand – Bild: Wikipedia

”Vad ska jag likna [evolutionsteorin] vid? Vad ska jag använda för bild?” Jo, denna: Evolutionsteorin är som ett korthus som är byggt på sand.

Del 3 – Sanden

Om vi bortser från själva korthusets instabilitet och limmets motsatta verkan, så finns det dock ännu en sak som gör evolutionsteorin väldigt ostadig. Den står och faller på denna enda punkt: Jordens ålder!

Evolutionister känner sig i regel väldigt självsäkra på denna punkt. De är helt övertygade om att Jorden har en bekräftat hög ålder på flera miljarder år, och många drar sig inte för att skratta åt och förlöjliga dem som påstår något annat. Man sätter förstås också väldigt stor tilltro till dateringar av olika fossil och sedimentlager – så pass stor tilltro att när man finner mjuk vävnad i dinosaurieben, som baserat på experiment och observationer inte kan finnas kvar efter 65 miljoner år, föredrar man att ifrågasätta dessa fakta framför att ifrågasätta fossilets datering. Varför? Jo, för att det är jobbigt att utmana ett paradigm – särskilt att utmana sitt eget paradigm. Och här säger paradigmet att det måste ha gått många miljoner år.

Identitetskris för skapelsetroende

Baserat på vad som står i Bibeln tror många skapelsetroende, mig själv inräknad, att Jorden är omkring 6000 år gammal, och förstås att dinosaurier levde samtidigt som människor för bara några tusen år sedan. En del skapelsetroende har svårt att erkänna detta, på grund av evolutionisternas förlöjligande av den uppfattningen. Det kan vara svårt att ‘komma ut’ med det, eller att stå fast vid det om man blir konfronterad med frågor som ”tror du seriöst att Jorden bara är mindre än 10 000 år gammal?” ackompanjerat av skratt och blickar som menar att man är dum i huvudet om man svarar ja på den frågan. Vi har sedan barnsben blivit matade med evolutionisternas självsäkra påstående att Jorden är flera miljarder år gammal. Därför har även skapelsetroende svårt att se världen med andra ögon än de evolutionistiska, och det är många som ger efter och börjar leta efter kompromisser. Identitetskris och splittring uppstår.

 

Evolutionsteorin – ett korthus byggt på sand – del 2

Ett korthus byggt nära sand – Bild: Wikipedia

”Vad ska jag likna [evolutionsteorin] vid? Vad ska jag använda för bild?” Jo, denna: Evolutionsteorin är som ett korthus som är byggt på sand.

Del 2 – Limmet

Många tror att korthuset i sig är orubbligt stadigt, eftersom korten sitter ihop med ett lim som sägs vara väldigt kraftigt. Detta lim består av två komponenter: slumpmässiga mutationer och naturligt urval. Man tror att när dessa två kombineras blir effekten så kraftfull att den i stort sett kan limma ihop vad som helst. Tyvärr har man aldrig kunnat bekräfta att limmet fungerar. Det finns inga experiment som visar att komponenterna verkligen har den kombinerande effekt man hoppas på. Det sägs att det tar så lång tid för limmet att härda att det är omöjligt att studera dess effekter. Alltså måste vi blint lita på att det håller.

På senare tid har man börjat inse att detta lim inte är av den härdande sorten. Istället för att medföra positiva effekter har det visat sig att den ena komponenten (mutationer) istället är ett kraftigt lösningsmedel. Då kan man förstås tänka sig att det rör sig om ett torkande lim. Sådana lim innehåller nämligen lösningsmedel som verkar genom att avdunsta. Men då är problemet att mutationerna tydligen inte vill avdunsta. Istället byggs det på fler och fler mutationer som alla organismer får dras med och som gör limmet ännu mer verkningslöst. Limmets verkliga effekt verkar alltså motverka dess tilltänkta syfte: Det löser upp istället för att limma ihop.

Utan detta lim finns det inte en chans att få det redan ostadiga korthuset att stå. Utan detta lim rasar hela korthuset som … ett korthus. Jag förstår att detta kan vara svårt att smälta så här plötsligt. Skulle inte evolutionens mekanismer fungera? Skulle de rent av ha en motsatt effekt? Detta förtjänar förstås en mer utförlig förklaring. Ni kan lugnt räkna med att det kommer många fler inlägg om det framöver. Att vetenskapliga upptäckter är i färd med att motbevisa evolutionsteorin är inte något jag tänker hålla inne med länge till.

Del 1 – Korthuset
Del 3 – Sanden

 

Evolutionsteorin – ett korthus byggt på sand – del 1

Ett korthus byggt nära sand – Bild: Wikipedia

”Vad ska jag likna [evolutionsteorin] vid? Vad ska jag använda för bild?” Jo, denna: Evolutionsteorin är som ett korthus som är byggt på sand.

Del 1 – Korthuset

Själva tanken att alla nu levande varelser har utvecklats ur en enda cell må vara vacker och fascinerande för många – som ett stort och imponerande korthus.

Tänk er att korten representerar fossil och nu levande organismer, dvs sådant vi kan studera och undersöka. Att placera dessa i ett tilltänkt utvecklingsträd där de ‘enklare’ kommer först (överst i korthuset) och de ‘mer komplexa’ kommer senare (längre ner i korthuset) är inte direkt någon svår konst. Att däremot sätta ihop alla dessa spelkort på ett sätt som stämmer överens med verkligheten (t ex genetiken och den ordning i vilken fossilen är begravda) är desto svårare.

Ombyggnad pågår

Nya upptäckter gör ständigt att korthuset måste justeras och byggas om. Hittar man ett fossil som ligger i ‘fel’ lager, alltså för långt ner för att det ska passa med den aktuella versionen av utvecklingsträdet, då måste man – försiktigt så att inte hela korthuset rasar – flytta upp det kortet (och andra kort som hör ihop med det) en eller flera våningar och säga att ett visst organ eller en viss egenskap måste ha utvecklats färdigt väldigt tidigt. Se t ex den ”krävande” pippin från krita, gitarrfiskarna och räkorna som inte har förändrats på miljoner år. Det finns många exempel på hur korthuset har fått byggas om på grund av att nya fossil upptäckts. På samma vis bygger man om korthuset när man upptäcker genetiska likheter mellan olika organismer. Här blir det ibland en enda röra då jämförelse av olika egenskaper kan leda till olika utvecklingsträd.

 

Ett tips till alla som inte hinner läsa Bibeln

Jag beskriver mig själv som en kristen, bibelläsande, skapelsetroende NO-lärare. Fast det där med ”bibelläsande” borde kanske bytas ut till ”bibellyssnande”. 🙂 Sedan slutet av oktober har jag nämligen fått min dagliga dos av Bibeln i form av ljudbok. Nu, ett halvår senare, har jag lyssnat igenom hela Bibeln och har nyss börjat om.

Jag vet inte varför jag inte tänkt på detta tidigare. Fastän jag tycker om att läsa Bibeln har det länge varit svårt för mig att finna tiden och lugnet till att sitta ner och läsa några längre stycken. Det är alltid så mycket som behöver göras. Men numera lyssnar jag alltså på Bibeln, och det har gjort det mycket lättare att finna tid till det. Lyssna kan man ju göra samtidigt som man gör något annat. Jag kan lyssna medan jag kör bil på väg till och från jobbet, medan jag plockar ur diskmaskinen, medan jag städar, medan jag är ute och springer, etc.

Så upplever du att du aldrig har tid att läsa Bibeln, är mitt tips att lyssna på den som ljudbok. Själv valde jag att lyssna på min favoritöversättning NIV, uppläst av Max McLean. Här finns ett gratis smakprov där McLean läser Johannesevangeliet. Det var när han läste den boken som han lärde känna Jesus och överlämnade sig till honom:

”The event that brought me over the line to fully accept the reality of Jesus came when I read all of John’s Gospel in one sitting. I thought Jesus was going to come right out of the pages of the Bible and take me with him. When I got to the cross I was in tears. I saw the sacrificial love and I responded to Jesus, immediately.”

Det finns förstås en rad olika alternativ, på olika språk, baserat på olika översättningar och med olika uppläsare. Sök t ex på ”Bibeln ljudbok” eller ”lyssna Bibeln” så finner du några att välja mellan.

Varför vill man läsa Bibeln om och om igen, kanske någon undrar. Jo, för att detta är ett av de sätt som man som kristen kan umgås med Gud. Som med alla andra relation behöver relationen med Gud underhållas varje dag. Dessutom glömmer man lätt bort vad man har läst och behöver fräscha upp minnet med jämna mellanrum.

Blir det inte tjatigt då? Det tycker jag inte, för jag lägger märke till helt olika saker och infallsvinklar varje gång jag läser (eller hör) en text. Det beror på var man är i livet och vad man för tillfället har för aktuella frågor och funderingar. Bibelläsningen blir på så vis ett sätt för Gud att nå mig och kommunicera sådant som jag behöver få höra för stunden. Om man vill variera lite kan man välja olika översättningar, eller om det är en ljudbok så kan man förstås variera mellan olika uppläsare.

Hoppas att detta enkla tips kan vara till glädje för någon. 😀

 

Intervju med en skapelsetroende läkare (2)

Jag har tidigare intervjuat en läkare och två läkarstudenter för att ta reda på hur det går att förena skapelsetro med läkaryrket, samt för att få höra om de stött på några reaktioner på grund av denna kombination. Det gläder mig att höra att skapelsetroende läkare oftast möts med nyfikenhet, intresse och respekt. Och sett ur perspektivet att Skaparen finns är det ju snarare väldigt ironiskt om det blir reaktioner på det: Det är som om man bara skulle bli accepterad som bilmekaniker om man samtidigt tog avstånd från tanken att bilarna konstruerats av intelligenta människor.

Så här svarar läkaren MR på mina frågor:

Hur länge har du varit skapelsetroende? Har du alltid trott så? Har det varit stunder då du tvivlat?

Jag har alltid varit skapelsetroende. Av och till har jag funderat över om det finns andra möjligheter, men inte sett det som sannolikt.

När du gick läkarutbildningen, visste dina kurskamrater och lärare om att du var skapelsetroende, och hur reagerade de i så fall på det?

Det är väldigt stora klasser under läkarutbildningen och man har enbart kortvarigt fasta lärare. En del av kurskompisarna och lärarna fick kännedom om att jag inte var evolutionstroende. De uttryckte inte några djupare meningar angående detta.

En del föreläsare återkom flera gånger till att idiotförklara folk som inte tror på evolutionsteorin. Jag reagerade inte direkt över detta, eftersom jag har hört det mesta förr. Däremot upprörde kritiserandet många i kursen, som själva tror på evolutionen, eftersom alla har rätt att tro på det de själva vill.

Andra föreläsare var mer balanserade och uttryckte att ”det är nästan man blir troende när man ser hur allting fungerar”.

 

Hastigt begravda djur

Runt om i världen finns det mängder av fossil som uppvisar tecken på mycket snabb begravning, vilket passar mycket bra in i scenariot med en världsvid översvämning. Här kommer en kort film om detta följt av en översättning av det som sägs i filmen:

 

 

När ett djur dör brukar det i vanliga fall brytas ner på kort tid. Skinnet förmultnar och benen faller isär eller skiljs från varandra. Att man finner fossiliserad ‘mjuk vävnad’ som t ex skinn betyder att det begravdes hastigt – innan det förmultnade. Så här beskrev en forskare fyndet av en anknäbbsdinosaurie som grävts fram i South Dakota: ”Man kan se enskilda fjäll … På grund av förekomsten av skinn och att alla djurets ben sitter ihop med varandra blev det uppenbarligen inte dödat och uppenbarligen inte uppätet av asätare.” En världsvid översvämning skulle begrava djuren hastigt – och hastigt begravda djur (inte långsamt begravda) är precis vad vi finner i de fossila lämningarna.

 

Min kära gamla rakhyvel

Häromdagen gjorde jag ett fjärde försök att köpa nya rakblad till den rakhyvel som jag använt de senaste tio åren (minst). Jag fick äntligen en förklaring till varför jag inte fått tag på dem vid tidigare försök. Det visade sig att de hade utgått ur sortimentet och alltså slutat tillverkas. Så jag fick välja mellan att låta skägget växa eller att ge efter för tillverkarnas önskan att köpa deras nyare och dyrare variant med fem rakblad. Jag valde det senare alternativet.

Nu kanske ni undrar om jag helt har bytt inriktning på min blogg. Kommer jag snart att lägga upp bilder på dagens outfit? (Det var vad några av mina elever trodde när de fick höra att jag hade en blogg. :D)

William av Ockham – Bild: Wikipedia

Världens mest kända rakkniv

Förr i tiden använde man istället rakknivar. Och världens mest kända rakkniv är nog den som tillhörde den medeltida munken, teologen, logikern och filosofen William av Ockham. Se bara hur slätrakad han är på bilden! Fast egentligen är det ju inte alls själva rakkniven som är känd, utan den princip som är uppkallad efter den: Ockhams rakkniv. Denna princip tillämpas än idag vid tolkningar av vetenskapliga observationer. Tanken är att man ska skära bort onödiga och krångliga förklaringar och antaganden (skäggstrån) och föredra den minst invecklade förklaringen. En del brukar därför säga att den enklaste förklaringen oftast är den rätta, eller att man inte ska krångla till saker i onödan. Själv brukar jag säga att det handlar om att hitta den ”rakaste” förklaringen. 😉

 

Märkliga geologiska böjelser

Bilden är tagen i dalgången till en å som heter Méouge ca 3 km väster om dess inlopp i floden Buëch, norr om staden Sisteron i sydöstra Frankrike. I bild ser ni även en blivande newtonbloggare som tonåring.

 

Jag vet inte vad geologer säger om dessa veckade sedimentlager i södra Frankrike annat än att de är gjorda av kalksten och att de bildades under mesozoikum (dinosauriernas tidsålder). Men hur de bildadades råder det antagligen delade meningar om. Det förenklade ”skolbokssvaret” verkar vara att dessa lager bildades under lång tid och att de även veckades mycket långsamt. För att sten ska kunna veckas långsamt utan att brytas av behövs dock högt tryck och hög temperatur under lång tid, och man finner väldigt sällan bevis för att materialet har utsatts för det tryck och temperaturer som i så fall skulle behövas.

En rimligare förklaring till hur de har kunnat veckas utan att brytas av är förstås att materialet var mjukt medan det böjdes. Men då kan dessa lager inte ha bildats långsamt. Det är ju många lager ovanpå varandra och de ”äldre” lagren får ju inte hinna hårdna medan de ”yngre” bildas. Därför säger många geologer att sedimentlager som dessa har bildats och veckats under katastrofer.

 

Hur långa var skapelsedagarna?

Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. (2 Pet 3:8-9)

Ibland hör jag denna text (det som står med fetstil) citeras som stöd för uppfattningen att skapelseveckans dagar inte skulle vara vanliga 24-timmars-dagar utan representera tidsperioder på tusen år eller mer.

Gud står utanför tid och rum

Som man ser av sammanhanget handlar texten inte om skapelsedagarnas längd, utan om att Guds tidsperspektiv är ett helt annat än vårt. Att det är detta Petrus talar om blir extra tydligt när man ser på den psalm (av Mose) som han uppenbarligen vill påminna läsarna om:

 

Gott om ultimata förklaringar till evolution – that don’t impress me much!

Visst låter det väldigt positivt och bra att det finns gott om så kallade ultimata förklaringar till varför en anpassning har skett. Vad det däremot råder brist på är de proximata förklaringarna till hur dessa anpassningar har skett. Detta betraktar jag som ett allvarligt problem för evolutionsteorins trovärdighet och förklaringsvärde.

 

Hör skapelsetro hemma på en NO-lektion?

Hör undervisning om existentiella frågor, skapelsetro och kritik av evolutionsteorin hemma på en NO-lektion? Låt oss se vad Skolverket säger om saken.

Jag har tidigare, med hänvisning till styrdokumenten, hävdat att dessa frågor bör ha en plats i NO-undervisningen, och jag tänkte nu att det var dags att ta en närmare titt på just detta. Nedan följer en rad citat, med några följdfrågor av mig, så att var och en kan bilda sin egen uppfattning. Jag har lagt till fetstil för att uppmärksamma några formuleringar som jag finner intressanta i sammanhanget.

Så här beskriver Skolverket syftet med undervisningen i biologiämnet:

”Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011; sida 111)

Så här kommenterar Skolverket innebörden i att ”skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden”:

 

Biiiologiska superdatorer

Humlor löser svåra matematiska problem

Har du någon gång betraktat en humla när den flyger från blomma till blomma i jakt på nektar? Man får lätt känslan att humlans flykt är totalt planlös, men forskare har visat att dessa små varelser faktiskt planerar sin flygrutt på ett mycket effektivt sätt. Det har länge varit känt att en del djur, t ex bin och kolibrier, besöker redan kända blommor i en viss ordning. De åker inte bara omkring slumpmässigt till närmaste blomma, utan har koll på vilka blommor som redan har besökts och verkar följa en på förhand uttänkt rutt.

Mörk jordhumla med inbyggd superdator (Bild: M. Betley, Wikipedia)

 

Forskare vid Queen Mary University i London har upptäckt att deras planering är ännu mer avancerad än så. Med hjälp av konstgjorda blommor utplacerade i ett rum med landmärken för navigering undersöker forskarna hur humlor av arten Bombus terrestris (mörk jordhumla) utvecklar sina flygplaner. När humlan kommer fram till en blomma belönas den med en sockerlösning. Besöket registreras och blommorna kan sedan ”laddas om” (med hjälp av en fjärrstyrd mekanism för att inte humlorna ska störas av att någon människa går omkring i rummet). Ordningen i vilken de besöker blommorna förändras med tiden. Till en början följer humlorna en rutt som stämmer överens med i vilken ordning blommorna upptäcktes, men sedan börjar de anpassa flygplanen så att flygsträckan till slut blir så kort som möjligt.

 

Tankar om likheterna mellan Titanic och Titan

Morgan Robertsons novell finns på riktigt (kan läsas online här), den skrevs 14 år innan Titanic förliste, och den innehåller alla dessa osannolika likheter mellan Titan och Titanic (som jag använde för att dikta ihop en konspirationsteori för ett par dagar sedan). Det är inte konstigt att man blir fascinerad av dessa likheter. Jag håller med DN:s skribent om att det verkligen skulle vara intressant att få höra Robertsons egna reaktioner på detta (han dog 1915 – tre år efter att Titanic sjönk), men jag håller inte med om att dessa likheter skulle utgöra ett stort mysterium. Jag tänkte att det skulle vara intressant att fundera kring några tänkbara naturliga förklaringar till likheterna mellan Titanic och Titan. Här kommer mina förslag:

 

Påhitt om att något bara är påhittat: Konspirationsteorier

Om det räcker med några vinklade formuleringar, några fejkade citat och några till synes osannolika paralleller  med en novell för övertyga folk att en av världens mest väldokumenterade katastrofer bara är en påhittad berättelse – då är det verkligen illa! 😉

Don’t take MY word on it!

Någon kanske helt eller delvis köpte resonemanget för att de litar på mig, vilket förstås är både hedrande och skrämmande på samma gång. Jag vill i så fall be om ursäkt om jag svek någons förtroende*, samtidigt som det kan vara en nog så viktig lärdom att aldrig lita blint (oreflekterat) på någon. Professorer, pastorer, lärare, experter eller någon annan auktoritet – hur trovärdig en person än verkar så är vi ju alla människor och det är mänskligt att fela. Errare humanum est.** Det är få som sprider medvetna lögner (något som man själv vet är fel). Sådant blir oftast avslöjat med tiden. Men det är förstås fullt möjligt att man sprider fel som man själv tror är rätt, och de felen är svårare att upptäcka. Jag tror till exempel att evolutionsteorin är fel, men jag tror naturligtvis inte att alla världens evolutionsbiologer har insett det felet men sprider medvetna lögner. Det finns undantag (även kristna och kreationister), men de brukar som sagt avslöjas till slut.

Konspirationsteorier

Nu tror jag inte att det var så många som gick på min bluff om Titanic. Jag hoppas att de flesta tänkte ett steg längre och till exempel började fråga sig: Men vraket då? Alla fotografier? Och alla ögonvitten? Om jag hade velat gå längre in i bluffen hade jag kunnat argumentera mot dessa invändningar: Vrakbilderna kanske kommer från helt andra skepp, fotografier går att förfalska, ögonvittnena lever inte längre, och de kanske var förvirrade – de trodde att de hade varit med på Titanic. Denna argumentation blir dock väldigt instabil. Så fort man gräver djupare i något argument faller hela bedrägeriet som ett korthus.

 

Titanic är bara en påhittad berättelse!

De flesta har säkert hört talas om skeppet Titanic som påstås ha sjunkit för exakt hundra år sedan – den 15 april 1912. Men vad många inte vet är att detta bara är än en påhittad historia som av någon underlig anledning blivit så populär att den överlevt ända till våra dagar. Historien är baserad på en novell från 1897, som under första världskriget associerades till ett antal verkliga förlisningar, och som sedan förskönades under den depression som rådde under mellankrigstiden.

Seriösa nutida historiker med relevant kunskap (som inte själva låtit sig fänglas av historien och luras av allt fabricerat material) säger att vid en närmare granskning är det nästan skrattretande att somliga håller fast vid att något skepp vid namn Titanic överhuvudtaget existerat, än mindre att det skulle ha gått under genom en kollision med ett isberg:

”Skeppet Titanic – om vilket vi hör alla dessa fabulösa berättelser – har aldrig existerat. Fast på sätt och vis kan man säga att det har funnits många Titanic-skepp, om man med det menar alla de andra förlista skepp som har förväxlats med myten och således gett den dess falska legitimitet.” – Professor D. Nyer, University of Southampton [fetstil tillagd]

”Att ett skepp av den storleken skulle förlisa på grund av ett ynka litet isberg ter sig fullständigt osannolikt, utom för dem som redan förälskat sig i idén.” – Dr I. N. Crédule, Université de Paris

”All vetenskaplig erfarenhet säger oss att järn är betydligt hårdare än is. Att påstå att is skulle kunna göra hål i ett tjockt fartygsskrov av härdat stål är förstås helt befängt!” – Professor N. Artur Wissenschaft, Universität Bonn [fetstil tillagd]

”Det är fullkomligt uppenbart att namnet Titanic är hämtat från Morgan Robertsons novell Futility, or the wreck of the Titan från 1897. Inte bara skeppets namn är hämtat från denna novell, utan även berättelsens huvuddrag är påtagligt lånade därifrån.” – Dr Conrad Fuser PhD, Harvard University [fetstil tillagd]

Här följer en lista över några likheter (samt några skillnader i olika detaljer) mellan novellen om skeppet Titan och myten om Titanic som novellen gav upphov till. (Översatt från: Wikipedia)

Båda beskrevs som ”osänkbara”:

• Titanic var världens största lyxkryssare (882 fot lång, trängde undan 63 tusen ton) och beskrevs en gång som praktiskt taget ”osänkbar”.
• Titan var världens största fartyg och det största som någonsin byggts av människor (800 fot lång, trängde undan 75 tusen ton) och ansågs vara ”osänkbart”

Båda hade för få livbåtar:

• Titanic hade bara 16 livbåtar, plus 4 uppfällbara livbåtar, mindre än hälften av det antal som krävdes för att få ha 3000 passagerare ombord (maxgränsen).
• Titan hade ”så få livbåtar som lagen tillät”, 24 livbåtar, mindre än hälften av det antal som krävdes för att få ha 3000 passagerare ombord (maxgränsen).

Båda krockade med ett isberg:

• Med en hastighet av 22½ knop krockade Titanic med ett isberg på styrbord sida en natt i april (14 april) 1912 i Nordatlanten 400 engelska mil från Newfoundland.
• Med en hastighet av 25 knop krockade Titan med ett isberg på styrbord sida en natt i april, i Nordatlanten 400 engelska mil från Newfoundland.

Båda sjönk med liknande resultat:

• Den osänkbara Titanic sjönk och mer än hälften av hennes 2200 passagerare dog.
• Den oförstörbara Titan sjönk och mer än hälften av hennes 2500 passagerare drunknade.
• Titanic sjönk med fören först. Titan kapsejsade (välte) innan hon sjönk.

Det är inte svårt att föreställa sig hur detaljerna kan ha ändrats med tiden, då de förvanskats genom ”viskleken” eller genom förväxling med detaljer baserade på andra verkliga förlisningar.

Som ni ser har den påstådda förlisningen av Titanic uppenbarligen aldrig inträffat.
Hjälp gärna till att sprida detta så att sanningen om Titanic når fram till alla.

Men läs först mitt nästa inlägg: Påhitt om att något bara är påhittat: Konspirationsteorier
Och sedan mitt nästnästa: Tankar om likhheterna mellan Titanic och Titan

(April, april i efterskott ;))

 

Sökandet efter en omoralisk gud

Flera har säkert lagt märke till att jag på senare tid har bloggat mycket om Bibeln. Några har till och med frågat om det är en medveten strategi från min sida, för att ”predika” för ateister. Man kan väl säga att det i så fall är en omedveten strategi. 😀

Ända sedan jag startade bloggen har jag haft som ambition att följa Sir Isaac Newtons exempel och skriva om både naturvetenskap och Bibeln. Ett tag handlade det nästan uteslutande om skapelse och evolution (och om skapelsetro i skolan), så när det blev påsk tänkte jag passa på att skriva om Bibeln.

Jag tycker det är trevligt att så många av mina kritiska läsare har fortsatt diskutera trots att det för tillfället inte handlar om evolution. Och det väcker förstås tanken: Kan man tolka detta som att vissa har religiösa skäl till att förkasta skapelsetron? Alltså, många anser som bekant att man bör förskasta skapelsetron på vetenskapliga grunder, men de senaste veckornas diskussion tyder på att skapelsetron även förkastas på grund av en ovilja att tro på den omoraliske gud som man tycker att Bibeln beskriver. Som jag skrev i inlägget Om Gud finns kan jag definitivt relatera till det, för jag kan absolut förstå varför man inte vill tro på en omoralisk gud.

Det finns dock två saker som jag har svårt att förstå, och som jag gärna vill ha hjälp med att reda ut:

 

Historiska bevis för att Jesus uppstod

För alla som är bra på engelska kan jag varmt rekommendera den här videon. William Lane Craig, filosof och teolog, föreläser om de historiska bevisen för Jesus uppståndelse i Southampton i oktober 2011. Efter att ha hört William Lane Craig tala förstår jag varför Richard Dawkins inte vågade debattera mot honom i Oxford (!) dagen därpå. 😀

Själva föredraget är ca 35 minuter långt, därefter svarar han på frågor från publiken (missa inte 56:15).

 

Här följer en sammanfattning av de historiska bevis William Lane Craig lägger fram (översatt från den text han visar i bildspelet).

 

När Gud och israeliterna skrev kontrakt

De tio budorden (som jag redan gjort lite reklam för) kan läsas på två ställen i Bibeln:

2 Mos 20 – när de först gavs till isrealiterna strax efter att Gud hade räddat dem från slaveriet i Egypten

5 Mos 5 – när de repeterades inför hela folket (som förnyats genom generationsskifte efter 40 år i öknen) före erövrandet av Kanans land (detta var alltså andra gången lagen gavs, vilket förresten är anledningen till att 5 Mos heter Deuteronomy på engelska, lånat från grekiskan: deuteros = andra, nomos = lag)

Vad det hela handlade om var att Gud slöt ett förbund med Israels (Jakobs) ättlingar. Med förbund menas t ex när man ingår ett äktenskap eller ett avtal. Förbundet mellan Gud och Israel liknas ofta i Bibeln med ett äktenskap, där Israel upprepade gånger är otrogen med andra gudar. När man tittar på när de tio budorden gavs påminner det mycket starkt om ett avtal mellan en kung och en vassal, där Gud är kungen som erbjuder sitt beskydd förutsatt att vasallen Israel visar sin lojalitet och ställer upp på kungens krav.

 

10 budord = 10 pelare för ett bra samhälle

Kan du de tio budorden? Här kommer en version som (i likhet med stora delar av Bibeln) är skriven på vers, vilket gör det hela mycket lättare att memorera. Jag brukar använda mig av denna när jag ska komma ihåg den rätta ordningen:

Above all else love God alone
Bow down to neither wood nor stone

God’s name refuse to take in vain
The Sabbath rest with care maintain

Respect your parents all your days
Hold sacred human life always

Be loyal to your chosen mate
Steal nothing, neither small or great

Report, with truth, your neighbor’s deed
And rid your mind of selfish greed

Detta skrevs av teologen och författaren Elton Trueblood, som bland annat var kaplan vid både Harvards och Stanfords universitet. Efter andra världskriget skrev han en bok med titeln Foundations for Reconstruction, i vilken han argumenterar för att världen och samhället behöver återuppbyggas på en stadig moralgrund: den som sammanfattas i de tio budorden.

En mycket intressant tanke, eller vad säger ni?

Läs gärna nästa inlägg om de tio budorden: När Gud och israeliterna skrev kontrakt
[Uppdatering: Nu har jag även skrivit en bloggserie om de tio budorden.]