Häromdagen gjorde jag ett fjärde försök att köpa nya rakblad till den rakhyvel som jag använt de senaste tio åren (minst). Jag fick äntligen en förklaring till varför jag inte fått tag på dem vid tidigare försök. Det visade sig att de hade utgått ur sortimentet och alltså slutat tillverkas. Så jag fick välja mellan att låta skägget växa eller att ge efter för tillverkarnas önskan att köpa deras nyare och dyrare variant med fem rakblad. Jag valde det senare alternativet.
Nu kanske ni undrar om jag helt har bytt inriktning på min blogg. Kommer jag snart att lägga upp bilder på dagens outfit? (Det var vad några av mina elever trodde när de fick höra att jag hade en blogg. :D)
William av Ockham – Bild: Wikipedia
Världens mest kända rakkniv
Förr i tiden använde man istället rakknivar. Och världens mest kända rakkniv är nog den som tillhörde den medeltida munken, teologen, logikern och filosofen William av Ockham. Se bara hur slätrakad han är på bilden! Fast egentligen är det ju inte alls själva rakkniven som är känd, utan den princip som är uppkallad efter den: Ockhams rakkniv. Denna princip tillämpas än idag vid tolkningar av vetenskapliga observationer. Tanken är att man ska skära bort onödiga och krångliga förklaringar och antaganden (skäggstrån) och föredra den minst invecklade förklaringen. En del brukar därför säga att den enklaste förklaringen oftast är den rätta, eller att man inte ska krångla till saker i onödan. Själv brukar jag säga att det handlar om att hitta den ”rakaste” förklaringen. 😉
Vem välte stolen?
För drygt en månad sedan gjorde vi här på bloggen ett tolkningsexperiment som jag kallade Experiment 1: Stolen i det låsta rummet. Det gick ut på att föreslå orsaker till att en stol som låsts in i ett rum senare fanns liggande på rygg. Här följer en sammanställning av några av de olika föreslagna tolkningarna till den hypotetiska iakttagelsen:
- Utan att märka det välte jag stolen när jag gick ut (t ex för att byxorna fastnade i stolen)
- Dörren kanske stängdes hårt och skapade en findpust så att stolen välte
- Någon levande varelse har varit inne i rummet och vält stolen: Antingen efter att jag rest mig från stolen för att gå ut, eller varit inne i rummet hela tiden det varit låst, eller sprungit in så snart dörren öppnades så pass mycket att jag kunde se stolen
- En råtta gnagde sig igenom golvet just där ett av bakbenen stod vilket gjorde att stolen föll på rygg
- Gud välte stolen
- En gudomlig nyck kanske satte igång en hypersnabb kontinentaldrift som fick stolen att välta
- Huset var en husbåt och månen flyttade på sig så att det blev ebb tidvattnet drog in och gjorde så att huset fick en liten ”knuff”
- Egyptierna från ca 2301 f.v.t åkte framåt i tiden och hamnade i mitt rum, välte stolen och åkte sedan tillbaka
Det fanns några förklaringar som förutsatte skeenden som jag borde ha lagt märke till eller som inte stämde med den information som fanns tillgänglig, så dessa tog jag inte med i sammanställningen. En intressant iakttagelse var att de förklaringar som hade mest övernaturliga inslag föreslogs av personer som annars brukar kommentera att övernaturliga förklaringar är överflödiga. Jag lämnar det till mina läsare att applicera Ockhams rakkniv på ovanstående tolkningar. Man får gärna fylla på med fler förklaringar (på den här sidan). För skojs skull lägger jag till ett par egna tolkningar (jag vill ju också vara med):
Jag hade ett hål i fickan så att nyckeln föll ut och ner på golvet. Någon fann nyckeln, plockade upp den, låste upp och gick in i rummet, välte stolen, gick ut och låste dörren… sedan har vi problemet med hur nyckeln kom tillbaka till min ficka (förmodligen i den ficka som var hel – jag skulle antagligen inte ha kommit ihåg vilken ficka jag stoppade ner nyckeln i). På något sätt smusslade personen ner nyckeln i min ficka. I så fall måste det ju också ha varit någon jag träffade utan att tänka att det var något ovanligt med det mötet. En annan förklaring som är mer trolig är att någon bröt sig in i rummet utan nyckel (som sagt hade jag den enda nyckeln) och sedan låste dörren efter sig…
Ockhams rakkniv och personliga aktörer
Så fort vi blandar in en personlig aktör (t ex en människa eller en gud) uppstår förstås en ny faktor att räkna med: Motiv! Varför skulle någon göra sig detta besvär bara för att välta en stol? Eller var det en tjuv som var ute efter att stjäla något annat i rummet, och som samtidigt bara råkade välta stolen? Om vi finner ett tillräckligt starkt motiv kanske vi till och med tycker att den tolkning som innehåller en personlig aktör är mer sannolik än den som är helt ‘naturlig’. T ex: En person påträffas död och det ser ut som en hjärtattack. Då skulle misstankarna om att det ändå skett ett mord antagligen bli starkare om personen varit hatad av många. Alltså finns det inga skäl att betrakta tolkningar som innehåller personliga aktörer som mindre rimliga. Det är omständigheterna som gör dem mer eller mindre rimliga, precis som med alla andra tolkningar.
Ockhams rakkniv och övernaturliga aktörer
Med ett naturvetenskapligt arbetssätt utesluter vi övernaturliga aktörer eller faktorer, helt enkelt för att vi inte har möjlighet att undersöka dem. Huruvida något övernaturligt ändå existerar kan naturvetenskapen alltså inte uttala sig om. Hur fantastisk och användbar den än är, så är naturvetenskapen begränsad i det avseendet. Men även om själva aktören inte kan undersökas med naturvetenskap, utesluter det inte användandet av naturvetenskapliga arbetssätt för att undersöka spår av vad aktören har gjort. Det går alltså att ställa en hypotes utifrån ett antagande om något övernaturligt. Det gjorde t ex Newton, Kepler, Faraday med många flera. De utgick från sin personliga tro på Gud, med positiva resultat.
En del hävdar att principen om Ockhams rakkniv leder till att man aldrig kan tänka sig något övernaturligt som tolkning av en observation, men då har man blandat ihop Ockhams rakkniv med naturvetenskaplig metod. Som jag just sa är det naturvetenskapen som begränsar sig till naturliga saker. Tanken med Ockhams rakkniv har inte att göra med om något är naturligt eller övernaturligt. (Ockham själv var ju munk och var övertygad om Guds existens.) En övernaturlig förklaring kan faktiskt i många fall betraktas som den ”rakaste”. Och inte bara den rakaste, utan också den som besvarar flest frågor på en och samma gång. För att citera min store idol:
We are to admit no more causes of natural things than such as are both true and sufficient to explain their appearances. Therefore, to the same natural effects we must, so far as possible, assign the same causes. – Sir Isaac Newton
Han säger alltså, precis som Ockham, att vi inte ska ta till fler orsaker än vad som behövs för att förklara saker. Märk väl: Han säger inte att orsakerna måste vara naturliga. Om vi har att välja mellan att göra en lång rad olika antaganden för att förklara hur något har blivit till (t ex den första cellen), och att göra endast ett antagande, då bör vi enligt principen om Ockhams rakkniv välja den förklaring som endast krävde ett antagande. Många skulle förstås opponera sig mot det ensamma antagandet att det finns en Designer. Men om man gör det kan man inte påstå att man använt sig av rakkniven för att göra det, för man har i det läget snarare valt ”rakt” emot den principen.
Av teologiska och erfarenhetsbaserade (t ex naturvetenskapliga) skäl föredrar jag dock – precis som Newton, Kepler, Faraday och alla de andra – att i första hand söka naturliga förklaringar till saker och ting, eftersom jag tror på en Gud som har skapat ett ordnat, strukturerat och lagbundet Universum och eftersom min erfarenhet säger mig att de flesta händelser är vetenskapligt förutsägbara.
Ockhams rakkniv och den världsvida översvämningen
Jag tycker det är underligt att vissa inte godkände mitt användande av Ockhams rakkniv i mitt tidigare inlägg, eftersom det är en solklar tillämpning. Jag skrev:
Är inte den enklaste gemensamma förklaringen (ockhams rakkniv) till bildandet av alla dessa sedimentlager, alla dessa veckningar, alla dessa levande begravda fossil (som liknar nu levande organismer och som ibland inte hunnit fossileras klart), och alla dessa berättelser om en världsvid översvämning från olika folkslag… att det faktiskt har skett en stor världsvid översvämning?
En hypotes som duger till att förklara allt detta bör – om man använder rakkniven – naturligtvis betraktas som överlägset bättre än de hypoteser som måste göra en lång rad andra antaganden. Huruvida man nu vill godkänna övernaturliga aktörer är irrelevant i sammanhanget, eftersom en ”världsvid översvämningskatastrof” inte ens förutsätter något övernaturligt.
Man kan ju inte välja bort en förklaring bara för att det låter för likt något man läst i en bok! Eller hur? (Tänk Titanic) 😉
newtonbloggen 
MrArboc
24 april, 2012 at 19:20
Så dina elever vet att du har en blogg vilket innebär att de (antagligen) läser den. De vet alltså med all önskvärd tydlighet vilka svar du vill ha på proven.
Grattis – du har just blivit nominerad till utmärkelsen Årets Förvillare!
parallella-paradigm-utvecklar-tanken
28 april, 2012 at 09:17
Varför väljer VoF genom att över huvud taget utnämna ”Årets Förvillare” att anamma en av de allra _sämsta_ sakerna ur organiserad religion – nämligen inspiration från skampåle, banbula, fatwa – när man vill öka makten och inflytandet för sin egen organiserade relligion/filosofi?
Missionerande intolerans leder sällan till bättre samhällen vare sig den kommer från VoF eller intoleranta religiösa fundamentalister.
Nej, vill man förbättra världen och människorna i den samt lyfta ateism till något värdigt bör man istället lyssna på folk som Alain de Botton när man anammar saker från religion: Atheism 2.0 (från TED talks) se: http://www.youtube.com/watch?v=2Oe6HUgrRlQ
Om VoF hade lite värdighet slulle man lägga ner ”Årets Förvillare” och satsa mer på sin vettigare utnämning ”Årets Folkbildare”. Folk man tycker är förvillande bemöts bättre med offentliga samtal, som på denna blogg t.ex.
Mattias Larsson
24 april, 2012 at 19:46
Gamle Occam vänder sig nog i sin grav. En av de principer som han nog skulle ha skrivit under på är att man ska ta hela bevisläget i beaktande. Inte ägna sig åt ”cherry picking” av små detaljer som (felaktigt) tycks stödja ens teori.
Dan
24 april, 2012 at 19:54
Finns det något fenomen där förklaringen ”Gud gjorde det” *inte* är den enklaste?
nanowire
24 april, 2012 at 23:43
Johannes,
Du tycks tro att det är antalet stavelser i förklaringen som avgör om den är ”enkel” enligt Ockham.
Men en världsöversvämning som motsäger stora delar av geologin och övrig naturvetenskap är då inte enklare eftersom den skapar långt fler anomalier än den förklarar. Trots färre stavelser…
Thomas Schwartz
25 april, 2012 at 00:23
Johannes:
Dels så bör man betänka att ett svar som är lika användbar i alla situationer inte förklarar någon av dem: ”En hypotes som duger till att förklara allt detta bör, om man använder rakkniven, naturligtvis betraktas som överlägset bättre än de hypoteser som måste göra en lång rad andra antaganden.”
Dels så har wikipedia ett intressant exempel på din användning av Ockhams rakkniv: ”Den enklaste förklaringen av verkligheten är till exempel att den inte finns, utan bara är en illusion.”
Dess bättre har wikipedia även följande att säga: ”Populärt brukar man även beskriva Ockhams rakkniv som att om flera olika förklaringar till ett fenomen föreligger, så bör man välja den enklaste av dem. Detta är en olycklig formulering eftersom den enklaste förklaringen inte alltid är den som förklarar alla relevanta observationer. … Principen är inte heller ett formellt bevis för att den enklare förklaringen är korrekt, utan bara en princip för tänkandet. Rakkniv syftar på att man rakar bort onödiga antaganden för att nå den enklaste förklaringen.”
Notera att det som ska förklaras är de *relevanta* observationerna.
Ditt citat har ett intressant sammanhang, och jag tror att i det sammanhanget så har du överdrivit din slutsatts att: ”Märk väl: Han säger inte att orsakerna måste vara naturliga. Om vi har att välja mellan att göra en lång rad olika antaganden för att förklara hur något har blivit till (t ex den första cellen), och att göra endast ett antagande, då bör vi enligt principen om Ockhams rakkniv välja den förklaring som endast krävde ett antagande.”
http://www.fordham.edu/halsall/mod/newton-princ.asp
Thomas Schwartz
25 april, 2012 at 08:19
Längre ner i stycket som Johannes citerade av Newton:
”For since the qualities of bodies are only known to us by experiments, we are to hold for universal, all such as universally agree with experiments; and such as are not liable to diminution, can never be quite taken away. We are certainly not to relinquish the evidence of experiments for the sake of dreams and vain fictions of our own devising; nor are we to recede from the analogy of Nature, which is wont to be simple, and always consonant to itself. We no other way know the extension of bodies, than by our senses, nor do these reach it in all bodies; but because we perceive extension in all that are sensible, therefore we ascribe it universally to all others, also.
…
This rule we must follow that the argument of induction may not be evaded by hypotheses.”
Johannes sammanfattade alltså första ”regeln” i det här stycket som:
”Märk väl: Han säger inte att orsakerna måste vara naturliga. Om vi har att välja mellan att göra en lång rad olika antaganden för att förklara hur något har blivit till (t ex den första cellen), och att göra endast ett antagande, då bör vi enligt principen om Ockhams rakkniv välja den förklaring som endast krävde ett antagande.”
vilket ju bör betyda att han inte har sett resten av sidan eftersom den gör klart att det Newton talar om är erfarenhetsbaserad, induktiv slutledning.
Janolof
25 april, 2012 at 10:19
Nä.. det där känns som ett missbruk av den kära gamla rakhyveln. Som om du anpassar tillämpningen av den för att passa dina syften? Verkar nästan desperat, som om du spelar ut ditt sista kort?
Problemet med syndaflodshypotesen är ju att den inte förklarar allt det du påstår den göra. Det är ju därför man övergav den en gång i tiden.
kris08
25 april, 2012 at 10:31
”Ockham själv var ju munk och var övertygad om Guds existens.”
Jaså? Eller också var det det enda banan där han kunde få möjlighet att studera! Det var som bekant rätt dåligt med studiemedel och fria universitet på den tiden…
Endast ETT antagande? Så man slipper alltså spekulera om såna där laddade osynliga partiklar, utan det ÄR alltså Tor som skapar åska!
Om du kliver ut ur din slutna kammare och letar upp närmaste berghäll så finner du att den absolut inte kan förklaras med EN simpel översvämning!
Den som tror att tillvaron kan förklaras med ett antagande kommer antagligen att sluta i en sluten religiös sekt eller en extremiströrelse.
Ola
25 april, 2012 at 10:39
Vad har du för glädje av Ockhams rakkniv egentligen? Du ÄR duktig på att skriva och du ÄR duktig på att argumentera för din sak, men det hjälps inte. Du KAN inte få gehör från vetenskapen så länge du inte kan leverera evidens. Du må tycka att evidensen för evolution saknas, men det gör inte automatiskt att du har rätt. Avsaknaden för bevis bevisar inte motsatsen, vilket är ett vanligt argumentationsfel. Dessutom kommer det dessvärre inte an på dig personligen att avgöra huruvida det finns evidens för evolutionen. Och oavsett hur dåligt bevisad evolutionen är, enligt dig, är dina påståenden HELT befriade från evidens. Det blir ju nästan patetiskt när du ideligen drar fram ”din” rakkniv (för Ockhams rakkniv, är det inte!). Trots att du tycker dig använda Ockhams rakkniv på ett riktigt sätt, och om du faktiskt också gjorde det, hjälper det inte dig ett enda dugg. Ockhams rakkniv är inget magiskt, som bara för att man tycker att den är applicerbar, som genom ett trollslag gör ens eget påstående sant. Jag lovar att ta till mig av bevis för det du påstår, men så länge du bara slänger dig med resonemang betraktar jag dig som lätt löjeväckande i din kamp.
parallella-paradigm-utvecklar-tanken
28 april, 2012 at 09:26
Ockhams rakkniv brukar även användas friskt av folk som vill raka bort övernaturligheters eventuella existens från diskussioner. Det är därför inte helt fel att den vänds åt andra hållet ibland för att illustrera just det du säger: ”Ockhams rakkniv är inget magiskt, som bara för att man tycker att den är applicerbar, som genom ett trollslag gör ens eget påstående sant.” (En mening som jag håller med om.)
Slutsaterna av att använda kniven beror på världsbilden hos den som håller i den, så den är varken magisk eller ett särskilt kraftfullt filosofiskt verktyg när man ställer olika världsbilder mot varandra. För att jämföra två förklaringar inom en och samma världsbild kan den dock vara användbar ibland.
nanowire
25 april, 2012 at 11:04
”Är inte den enklaste gemensamma förklaringen (ockhams rakkniv) till [… ], och alla dessa berättelser om en världsvid översvämning från olika folkslag… att det faktiskt har skett en stor världsvid översvämning?”
Är inte den enklaste förklaringen (ockhams rakkniv) till att små saker ideligen försvinner från folks hus, att det är så städat och fint i skogen och alla dessa berättelser om tomtar från olika folkslag… att det faktiskt finns tomtar?
Du har verkligen knivskarpa resonemang Johannes 🙂
Emil Karlsson
25 april, 2012 at 12:44
AI-forskaren Elizier Yudkovsky berättar ironiskt att den enklaste förklaringen till att en persons odling slog fel måste vara att en häxa gjorde det. Han rättar sig själv sedan och säger att en mycket enklare förklaring är EHGD (förkortningen av ovanstående). Han noterar att detta på ytan ser ut som en enkel förklaring, men om man börjar dra i trådarna så ser man hur konvuluterad den är:
– En VAD gjorde det?
– Häxan gjorde VAD för något?
Så när man tar med hela systemet (exakt vad en häxa är och vad för saker de gör), så kommer det bli en mycket komplex förklaring som inte snålar med antaganden. Så när man benar ut exakt vad en gud är och vad exakt en gud gör för något, så gör den otroligt många fler antaganden än en naturalistisk förklaring.
Enkelt förklarat kan man säga att Ockhams rakkniv är baserat på elementär sannolikhetslära: P(A)*P(B) kommer alltid vara strängt mindre än P(A) så längre P(B) < 1. Så både kreationisten och den filosofiska naturalisten anser att naturliga processer sker med en sannolikhet P(A). Men kreationisten lägger till P(B).
Johnny Lilja
29 april, 2012 at 15:47
Tillämpa följande med den kära rakkniven
1) En förklaring som innefattar det universum vi kan observera och stämmer med de fysikens lagar man känner
2) En förklaring som innefattar det unversum vi kan observara OCH en entitet som inte är definierad, eller ens påvisat existerar och okända metoder som denna förmodade entitet, förmodas ha använt och som inte kan förklaras med fysikens lagar.