RSS

Hör skapelsetro hemma på en NO-lektion?

19 Apr

Hör undervisning om existentiella frågor, skapelsetro och kritik av evolutionsteorin hemma på en NO-lektion? Låt oss se vad Skolverket säger om saken.

Jag har tidigare, med hänvisning till styrdokumenten, hävdat att dessa frågor bör ha en plats i NO-undervisningen, och jag tänkte nu att det var dags att ta en närmare titt på just detta. Nedan följer en rad citat, med några följdfrågor av mig, så att var och en kan bilda sin egen uppfattning. Jag har lagt till fetstil för att uppmärksamma några formuleringar som jag finner intressanta i sammanhanget.

Så här beskriver Skolverket syftet med undervisningen i biologiämnet:

”Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011; sida 111)

Så här kommenterar Skolverket innebörden i att ”skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden”:

”Genom att diskutera vad som utmärker naturvetenskapen kan eleverna få förståelse för hur naturvetenskap förhåller sig till andra sätt att veta och tro. Kursplanen avser inte att lyfta fram naturvetenskapen framför andra sätt att beskriva världen. Det handlar i stället om att belysa i vilka sammanhang och situationer naturvetenskapliga kunskaper är användbara. Existentiella frågor behandlas inom såväl biologin som i olika religioner. Genom undervisningen ska eleverna få förståelse för att skillnaden mellan naturvetenskap och religion inte ligger i vad som beskrivs, utan främst i vilka frågor man ställer och vilka metoder som används för att besvara dem. På så sätt får de möjlighet att väga samman värderingar och sakförhållanden, att föra kritiska resonemang och förhålla sig till vad forskare och naturvetenskapens kritiker påstår. Evolutionsteorin har en särställning som teoretisk grund för hela biologiämnet.” (Kommentarmaterial till kursplanen i biologi, sida 10-11)

Så här kommenterar Skolverket det centrala innehållet ”aktuella samhällsfrågor som rör biologiämnet”:

Därmed vidgas perspektiven på ämnet och eleverna kan utveckla förståelse för att kunskaper i biologi är viktiga inom många områden i samhället. Det kan vara frågor som rör medicinsk etik, genteknik och sexualitet. Frågor med anknytning till arv och miljö har en tendens att återkomma i samhällsdebatten. Likaså ifrågasätts evolutionsteorin av olika aktörer och aktualiseras med jämna mellanrum. Ibland handlar konflikter lika mycket om värderingar som om fakta. Om vi ska bevara den svenska vargstammen eller inte är till exempel inte bara en fråga om vetenskap, utan den handlar också om natursyn och olika intressen. När undervisningen tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor får eleverna användning av sina biologikunskaper när de diskuterar och tar ställning i olika samhällsfrågor.” (Kommentarmaterial till kursplanen i biologi, sida 23-24)

OBS! Detta handlar inte om att likställa evolutionsteorin med exempelvis skapelsetro. Evolutionsteorin har ju ”en särställning som teoretisk grund för hela biologiämnet” och ska alltså enligt Skolverket ägnas betydligt mer tid och uppmärksamhet.

För att eleverna ska kunna ”diskutera och ta ställning” för olika samhällsfrågor, t ex om just ifrågasättandet av evolutionsteorin, krävs förstås information om vad de olika ”aktörerna” står för. Om eleverna ska diskutera detta utan korrekt information kan de bara utgå från sina förutfattade meningar, vilket knappast tenderar att leda till tolerans och förståelse för oliktänkande (se min tidigare diskussion om det demokratiska perspektivet exempelvis här och här). Skolverket nämner inte någon av dessa ”aktörer” vid namn, vilket förstås ger utrymme för tolkning. Lärare och elever har möjlighet att välja vilka olika uppfattningar som ska behandlas…  om de överhuvudtaget väljer att ta upp frågan. Detta är nämligen bara ett exempel på en aktuell samhällsfråga, inte ett uttryckligt krav från skolverkets sida.

Jag menar inte att elever enbart ska få information om det jag kallar skapelsetro. (Varför jag lyfter just skapelsetro här på bloggen är som sagt för att det är en stor del av bloggens tema.) Jag rekommenderar att elever även ges kunskap om exempelvis intelligent design och teistisk evolution. Som jag skrivit tidigare ser jag även många andra fördelar med att ”ta in debatten om skapelse och evolution i skolan”.

Lägg också märke till att jag inte beskriver min faktiska undervisning (se min disclaimer), utan enbart diskuterar utifrån vad Skolverket säger. Övrigt som jag tar upp på bloggen (som inte är arkiverat i kategorin ”Skapelsetro i skolan”) återspeglar inte heller min undervisning, eftersom jag skiljer på min lärarroll och min privata tro. Jag uppskattar om mina läsare anstränger sig för att göra den distinktionen.

Annonser
 
8 kommentarer

Publicerat av på 19 april, 2012 i Skapelsetro i skolan

 

8 svar till “Hör skapelsetro hemma på en NO-lektion?

  1. nanowire

    20 april, 2012 at 09:05

    Jag tycker att du även borde fet-stila ”Det handlar i stället om att belysa i vilka sammanhang och situationer naturvetenskapliga kunskaper är användbara.” Den meningen blir väldigt viktig i kontexten.

    Förklarar du hur naturvetenskap användas för att göra användbara förutsägelser till skillnad från skapelsetro som används för…, ja vadå?

     
  2. Lars Johan Erkell

    20 april, 2012 at 09:49

    Jo, det är ju ett bekymmer att styrdokumenten är så oklart skrivna. När man skriver ”Kursplanen avser inte att lyfta fram naturvetenskapen framför andra sätt att beskriva världen” avser man antagligen att man inte skall ställa naturvetenskap framför religiösa förklaringsmodeller, vilket ju är att jämföra äpplen och päron. Naturvetenskapen är deskriptiv, religioner är normativa. För de flesta kristna finns det heller ingen konflikt här. Eller också menar man något annat, men det är inte lätt att se av texten.

    Så står det att eleverna skall ges ”möjlighet att väga samman värderingar och sakförhållanden”, och vad i hela friden menar man här? Skall eleven kunna säga att ”jag struntar i det här sakförhållandet eftersom det strider mot mina värderingar”, och skall läraren då acceptera detta och säga att sakförhållanden är inte så viktiga, huvudsaken är att det känns bra för dig? Vad går först, värderingar eller sakförhållanden? Man jämför i postmodern anda äpplen och päron här också.

    Emellertid har det första stycket du citerar har rubriken ”Naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund” får man utgå från att det faktiskt är detta som gäller. Så citerar du också vad som står under rubriken ”Aktuella samhällsfrågor som rör biologi” och där handlar det om att man kan ta upp exempelvis kritik mot evolutionsteorin _som en samhällsfråga_ . Eleverna skall få ”användning av sina biologikunskaper när de diskuterar och tar ställning i olika samhällsfrågor”, de skulle alltså i det här fallet diskutera evolutionskritiken från en evolutionsbiologisk utgångspunkt.

    I det här fallet är situationen ganska klar – du kan diskutera skapelsetro som samhällsfråga, men inte som ett vetenskapligt alternativ, något du också är klar över. Men vad menar du då med att ”För att eleverna ska kunna ”diskutera och ta ställning” för olika samhällsfrågor, t ex om just ifrågasättandet av evolutionsteorin, krävs förstås information om vad de olika ”aktörerna” står för”? Den skapelsetro du står för menar sig vara en vetenskapligt giltig kritik av evolutionsteorin, och den ”information” du talar om skulle vara de vanliga kreationistargumenten. Du vill inte alls se detta som en samhällsfråga, utan som en vetenskaplig kritik. Men kallar man det för ”samhällsfråga” är det ju lättare att smyga in den i undervisningen.

     
  3. kris08

    20 april, 2012 at 14:57

    Det har absolut sin plats att ta upp skapelsetro för att visa på skillnaden mellan vetenskap och tro styrd av önsketänkande. Ska man ta upp ”intelligent design” bör man nämna det vetenskapligt likvärdiga alternativet ”Flygande Spagettimonstret”)
    Borde man inte också ta upp astrologi i fysiken, numrologi i matematiken, alkemi i kemin etc.?

     
    • Emil Karlsson

      20 april, 2012 at 17:31

      Newton själv hade ju inga problem med att förena sin tro på alkemi med sitt naturvetenskapliga arbete, så det är väl inte mer än rättvist?

      OBS! Detta inlägg kan innehålla spår av ironi.

       
  4. Johnny Lilja

    9 maj, 2012 at 12:23

    Intelligent design är ingen samhällsfråga. Intelligent design är inte heller vetenskap. ID, feng shui, kristaller, medier och andar osv. hör inte hemma på en NO-lektion. Däremot kan man ta upp det på filosofilektionerna.

     
  5. Michael Bengtsson

    17 december, 2012 at 22:13

    Rätt svar är NEJ!
    Jag förvånas hur slapphänt hela debatten behandlas.
    Finns det verkligen lärare som tror på häxor och tomtar och troll och andar idag år 2012?
    Man undrar var dom fått sin utbildning ifrån?
    Kan man gå igenom 12 år + högskolestudier i en Svensk skola idag och missa allt om åldern på jorden och evolutionen då måste man blundat stenhårt.
    Eller kan det ha funnits lärare förr som aldrig tog striden mot vidskepelsen?
    För det är det som är kruxet i mina ögon.
    Man måste våga stå upp mot individer som påstår att en Gud har skrivit en bok.
    Vi måste vara sanna mot oss själva och inse att efter 150 000 år så ”dyker” inte något upp bara och påstår att jorden är 6000 år.
    Och på råga av allt i den mest outvecklade delen på jorden.
    Men visst kan man i ämnet Religion nämna att förr i tiden fanns det oupplysta människor som trodde på Oden, Yahve, Allah, Zeus och Tomten.

     
  6. per kylsten

    29 december, 2012 at 13:13

    Jag har idag lyssnat på din och Hesselboms debatt i ”mellan svart och vitt” – som du för övrigt länkar till i detta forum. Jag måste säga att jag skräms över den okunskap i genetik som som du uppvisar i den diskussionen. Jag skräms då jag antar att du även undervisar i biologi inom NO-blocket samt av det faktum att du (återigen, antar jag) är en legitimerad lärare och därmed har genomgått en utbildning för att undervisa i just biologi (rätta gärna de punkter där jag eventuellt har fel).
    Du anger att förhållandet mellan ”skadliga” och ”gynnande” mutationer (100:1 per generation) omöjliggör evolution av egenskaper – du argumenterar att detta är ett bevis för att arter degenererar snarare än utvecklas och i sig ett motbevis för evolution (hur du i sammanhanget undgår att dra konsekvensen av det resonemanget och förklara människan söndermuterad, förstår jag inte – 6000 år x 5 generationer/100 år x 100 degenererande mutationer = 3.000.000 förstörda funktioner. Dvs lång fler än de mellan 22.000 – 23.000 gener som finns i det mänskliga DNAt).

    Du saknar uppenbarligen kunskap om vad sexuell förökning innebär för arters genetik. I gametogenesen sker rekombination mellan kromosomer från individens föräldrar. På så sätt kan kromosomer hållas fungerande, dvs förhindra att degenererande mutationer ackumuleras. En annan funktion som genetisk rekombination tillhandahåller är att öka den genetiska mångfalden hos avkomman. Med andra ord uppstår genetisk mångfald över tid, såvida inte startpopulationen vore komplett isogen. Men i och med att du också sagt dig acceptera att det finns genetisk variation (du talade om framavlandet av hundraser) så anser jag att du inte kan hävda att arter ”startade” isogena.
    För att återgå till rekombinationen och ”städandet” av kromosomer så vet naturen självklart inte vilka kromosomer som är städade och vilka som är orörda, eller till och med överansamlade med ”skadliga” mutationer. Det är så enkelt som att den individ med den bäst fungerande kromosomen har störst chans att överleva och få avkomma (naturens blinda och opassionerade sorterande genom döden, är en av de hörnstenar som Darwin byggde sin teori på).
    Allt jag beskrivit finns belagt med otaliga experimentella bevis. Att du inte verkar känna till detta bekymrar mig storligen. Jag anser nämligen att du borde ta av tiden du använder till att undervisa kreationism på biologilektionerna och istället ägna tiden åt sådant som befunnits hålla måttet utifrån ett hypotesdrivet, vetenskapligt arbetssätt. Framför allt skall du lära dina elever vad ett hypotesdrivet, vetenskapligt arbetssätt innebär – dvs den vetenskapliga metoden, så de på egen hand blir i stånd att betrakta och bedöma världen och de fenomen som finns i den på ett rationellt sätt.

     
    • per kylsten

      30 december, 2012 at 09:32

      Hmm. missade en hundring där. Skall vara 300 miljoner degenererande mutationer för människans genom idag, jämfört mot då hen skapades. D.v.s. 10 % av det mänskliga genomet.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s