Kom du hit för att argumentera?

Av alla Monty Python-sketcher är nog detta min favorit:

 

Vad vinner vi på att ta in debatten om skapelse och evolution i skolan?

En person som har sina tankar låsta till att betrakta världen genom sitt eget paradigm, kommer på grund av sina skygglapparna ha svårt att förstå och känna gemenskap med många av sina medmänniskor.

En person som däremot har utvecklat förmågan att för stunden växla paradigm, att kliva in i någon annans värld och se världen med någon annans ögon, utvecklar samtidigt en djup förståelse för sina medmänniskor.

Denna förmåga är en av de allra viktigaste skolan kan förmedla eftersom den är så starkt knuten till skolans värdegrund. Den ständigt pågående debatten om evolution och skapelse anser jag är en mycket bra spelplan för elever att träna denna förmåga.

Denna existentiella fråga engagerar eleverna och väcker intresse för naturvetenskap som ingen annan fråga (och inte bara inom biologi, utan även inom kemi och fysik). Dessutom får eleverna chans att utveckla ett kritiskt tänkande och en god förståelse för vad naturvetenskap är (dess arbetssätt, dess styrkor och dess begränsningar).

Alltså: Jag anser att debatten om evolution och skapelse är mycket användbar i att uppfylla flera av skolans mål eftersom den kan leda till:

1. djupare förståelse för oliktänkande
2. ökat engagemang och intresse för naturvetenskap
3. kritiskt tänkande individer
4. bättre förståelse för vad naturvetenskap är

Listan kan säkert göras längre…

 

Har kören gett mig sin välsignelse?

Med ”kören” menar jag den grupp av bloggare som två gånger har kritiserat mig ”i kör” genom att publicera identiska blogginlägg där de besjunger min olämplighet som NO-lärare. När jag bemötte delar av kritiken och samtidigt gav upprättelse åt användningen av abakus i matematikundervisningen, blev jag anklagad för att ha varit orättvis och gett en felaktig bild av vad mina kritiker egentligen menar. Tydligen får jag inte återge hur jag uppfattar kritiken från andra, samtidigt som mina kritiker verkar få återge mina åsikter hur felaktigt de vill. 😉 Jag anstränger mig för att representera andras åsikter på ett korrekt sätt, för jag vill inte bemöta andra på samma sätt som jag själv upplever att jag blivit bemött. Jag vill inte sjunka till den nivån att jag börjar gå på spelare istället för puck!

 

Intervju med en skapelsetroende läkare

Jag fortsätter på gårdagens tema. Den här gången blir det en intervju med SM som är färdig läkare med anställning i Sverige.

Hur länge har du varit skapelsetroende? Har du alltid trott så? Har det varit stunder då du tvivlat?

Jag har alltid varit skapelsetroende. Det är något jag växt upp med, och som ifrågasatts redan från tidig skolålder och framåt. Om jag tänker efter kan jag inte komma ihåg att jag någon gång skulle ha tvivlat, utan ifrågasättanden och kritik har inspirerat mig att lära mig mer. Det i sin tur har lett till en allt starkare övertygelse.

När du gick läkarutbildningen, visste dina kurskamrater och lärare om att du var skapelsetroende, och hur reagerade de i så fall på det?

Många av mina kurskamrater visste om det, och även en del lärare. Vissa reagerade med nyfikenhet, andra blev förvånade eller provocerade. Det gav upphov till en del intressanta diskussioner, och jag har fått många tillfällen att reflektera över mina åsikter.

 

Intervju med två skapelsetroende läkarstudenter

Jag har tidigare (här och här) berättat lite kort om hur det var för mig att som skapelsetroende utbilda mig till NO-lärare. Sammanfattningsvis var det knappt något problem alls. Jag tror att jag bara mötte en person i hela utbildningen som var starkt kritisk till det. En del var säkert skeptiska på ett eller annat sätt, men jag möttes i alla fall av stor acceptens och nyfikenhet. Ingen av mina universitetslärare ifrågasatte någonsin min lämplighet som NO-lärare.

Jag tänkte att det med tanke på den läkare som nekades anställning skulle vara intressant att höra hur det är att som skapelsetroende läsa till just läkare. Så jag har intervjuat ett par skapelsetroende läkarstudenter som jag känner. Båda är från Sverige, men de studerar utomlands. De har i stort sett samma lärare men går i olika klasser.

 

Gitarrfisken rockar loss till samma ackord efter miljoner år

Till vänster: Ett fossil av Belemnobatis sismondae. Evolutionär ålder: 148 miljoner år
Till höger: En nu levande rocka (Rhinobatos productus) fångad vid Malibu, California, USA.
Foto: http://www.a-v-consultants.com via creation.com

På bilderna ser vi vad som brukar kallas ”levande fossil” – nu levande organismer som är nästan identiska med fossil. Detta är faktiskt rätt vanligt. För skapelsetroende är det föga överraskande att organismer idag kan vara så lika sina fossila förfäder, eftersom vi tror att det bara är några tusen år som skiljer dem åt (tiden sedan den översvämningskatastrof som beskrivs i Bibeln och i många andra traditioner). Enligt evolutionsteorin är det däremot 148 miljoner år som skiljer just dessa två individer åt. Trots att de är så lika varandra till utseendet har man gett dem olika artnamn (och släktnamn), eftersom det borde vara mycket som skiljer dem åt efter så lång tid och då skulle det ju vara konstigt om de var samma art.

 

Sommartider nukleotider!

Då var det dags att ställa om klockorna till sommartid genom att flytta fram dem en timme. Tänkte fira dessa sommartider med en sång om… nukleotider!

Jag har tidigare delat med mig av låttexterna till Ionic och Amino. Om du har sett de inläggen vet du hur det funkar. Man öppnar en karaokeversion av låten och sjung med i texten nedan. Tyvärr hittade jag ingen karaokeversion den här gången, så man får försöka överrösta Gyllene tider i originalversionen – helst med Per Gessles-aktig röst. 😀

VARNING!
Mina elever sa att de av denna låt ofrivilligt lärt sig namnen på nukleotiderna och vilka sorter som passar ihop. 

 

Bättre matematik med abakus?

I mitt inlägg Sverige behöver udda lärare använde jag en abakus-såld matematiklärare som exempel för att illustrera att man som lärare faktiskt får inkludera moment och arbetssätt i undervisningen även om de inte uttryckligen nämnts i kursplanerna.

Eller tänk dig en matematiklärare som är övertygad om att en abakus är ett mycket bättre hjälpmedel för eleverna än en miniräknare. Kursplanen i matematik (för grundskolan) nämner miniräknare ett par gånger, men det står inte ett ord om kulramar. Begår läraren tjänstefel genom att använda abakus i undervisningen?

Detta var en respons på ett av de tidigaste motargumenten som dök upp när jag började skriva om skapelsetro i skolan: Ordet skapelsetro står inte i kursplanerna, alltså får man inte undervisa om det.

Jag fick kritik (surprise?) för mitt inlägg om att Sverige behöver udda lärare som mig. Kören ryckte in igen med en ny klagovisa i sin repertoar: Hur udda lärare behöver Sverige? (Jag länkar inte till alla ställen där exakt samma inlägg publicerats, utan nöjer mig med vof-länken). Kritiken är omfattande och jag får besvara den senare. En sak som jag inte hade väntat mig att någon skulle ha synpunkter på var just detta med abakus som hjälpmedel i matematikundervisningen. Enligt kören är nämligen abakusar bara användbara för historisk tillbakablick och ”för vissa grupper av elever, med vissa former av neuropsykiatriska diagnoser”.

 

Läkare nekad anställning pga sin tro

[Följande har jag lånat av Rainer Refsbäck som publicerat detta på adventist.se.]

En läkare nekades anställning då sjukhuset fick veta att han inte tror på evolutionsteorin. Läkaren har blivit diskriminerad, fastslår ombudet. Den norska kristna dagstidningen Vårt land berättar i en artikel (24 januari) om läkaren, som på grund av framtida anställningar önskar vara anonym.

Under en anställningsintervju till tjänsten som psykiatriker vid Oslo Universitetssykehus kom det fram att läkaren var aktiv i Adventkyrkan. De började då ställa frågor om hans syn på evolutionsteorin för att ta reda på hans inställning till tro och vetenskap.

 

Robotar kan byggas av robotar – men vem byggde de första robotarna?

Detta är mitt femte inlägg på temat livets uppkomst, som berör den första av de 15 frågorna till evolutionister.

Polymerer

En polymer är en molekyl som är en enda lång kedja av mindre molekyler. Proteiner är polymerer, eftersom de består av långa kedjor av aminosyror. (Se gärna min låt om aminosyror med tillhörande text som förklarar vad en aminosyra är.)

Proteiner byggs av proteiner

I kroppens celler byggs aminosyror ständigt ihop till proteiner som ska användas till olika funktioner i kroppen (t ex hormoner, enzymer eller som byggstenar i celler). När en cell bygger proteiner av aminosyror hämtas först ritningar från cellens DNA. Ritningarna skickas till små maskiner som kallas ribosomer. Där sätts aminosyrorna ihop med varandra och bildar proteiner enligt ritningarna. Sedan skickas de vidare till en annan liten maskin som kallas chaperon där proteinet veckas till rätt form. (Det finns en kort och bra animering som visar hur allt det går till.) Dessa maskiner består själva av flera proteiner som alltså samverkar för att bygga ihop nya proteiner. (Ribosomer består även av rRNA.)

Kan proteiner byggas även utan hjälp av proteiner?

Vi har alltså rätt bra koll på hur proteiner byggs ihop när alla dessa maskiner redan finns på plats. Men hur skulle ett protein kunna byggs ihop utan att alla dessa maskiner finns på plats?

 

Experiment 2: Rekordsnabba hönor

I vårt förra experiment Stolen i det låsta rummet försökte vi komma på så många förklaringar som möjligt till varför jag (i ett fiktivt exempel) fann en stol som låg på rygg. Experimentet är ännu inte avslutat. Jag inväntar några fler förklaringar innan jag följer upp det. Men jag tänkte redan nu påbörja nästa experiment:

Den här gången vill jag att alla berättar hur de tolkar en rykande färsk studie gjord av en grupp zoologer vid Linköpings universitet. Man kan antingen läsa själva artikeln som publicerats i BMC Genomics, eller läsa denna sammanfattning på svenska.

För att jag ska påverka experimentet så lite som möjligt (i alla fall så här innan det ens startat) föreslår jag att någon annan, gärna två representanter från olika världsbilder, även förklarar vad epigenetik och metylering handlar om – kanske kombinerat med sina tolkningar av resultaten.

För att experimentet ska fungera kan det hända att man måste försöka bortse från forskarnas slutsatser och istället föreslå egna tolkningar baserat på de faktiska resultaten. (Men självklart är det också tillåtet att hålla med om forskarnas slutsatser och använda det i sitt resonemang.) Pluspoäng ges till den ”kommentator” som lyckas sätta sig in i hur någon med en annan världsbild än den egna skulle kunna tolka resultaten – och kanske till och med argumentera för det! 😀

 

Utmaning: Var finns de starka beläggen för ”makroevolution”?

Det har påståtts, bland annat i kommentarer till gårdagens inlägg, att det finns belägg för så kallad ”makroevolution”. Någon påstod till och med att man kan finna ”starka belägg” för detta:

”Vetenskap handlar om att systematiskt utföra och tolka observationer och försöka klura ut hur verkligheten är beskaffad. Själv skulle jag vilja påstå att om man gör detta med ett öppet sinne, så finner man starka belägg för att evolutionsteorins viktigaste delar, framför allt “makroevolution” och organismernas härstamning från gemensamma anfädrar/-mödrar, faktiskt stämmer.” [fetstil har lagts till av mig]

Eftersom denna typ av evolution (var god skilj på evolution och evolution) aldrig har observerats, finner jag detta påstående högst extraordinärt. Och jag tycker även det är en ironiskt att det nämns direkt efter en mening om just observationer och vad vetenskap handlar om. Ingen har ju någonsin sett en ny förmåga utvecklas!

Sådana nya egenskaper kräver ny och unik information i den genetiska koden. Att sådan information skulle uppstå är verkligen ett extraordinärt påstående. Och som Carl Sagan sa: Extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis. Därför vill jag utmana alla som menar att det har skett och sker evolution i bemärkelsen utveckling (och inte bara att det har skett och sker variation/anpassning) att presentera sina allra bästa och starkaste belägg för detta.

 

Sverige behöver udda lärare

Alla lärare har ju sina egenheter, specialintressen och udda åsikter…

1. Tänk dig en lärare som är förälskad i Japan, och i tid och otid använder Japan som exempel. Detta trots att det finns 193+ andra länder i världen som förtjänar lika mycket uppmärksamhet och lektionstid. Kanske är detta en hemkunskapslärare som väljer sushi på menyn en gång för mycket, men som aldrig låter eleverna baka en italiensk pizza!
2. Eller ta en lärare som är som besatt av allt som har med andra världskriget att göra. Så länge allt övrigt centralt innehåll hinns med, är det då okej att den läraren lägger onödigt mycket krut på att prata om Hitler?
3. Eller en lärare som verkligen brinner för jämställdhetsfrågor… Kan vi då förlåta den läraren för att ”hen” är extra bra på att lyfta just detta värde och inte lägger lika mycket tid och energi på att främja andra värden som ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde /…/ samt solidaritet med svaga och utsatta”?

 

Angående anmälningarna till skolinspektionen

Skolan som jag arbetar på har blivit anmäld till skolinspektionen på grund av vad jag skrivit på denna blogg (som jag driver utanför arbetstid). Jag vill poängtera att jag endast representerar mig själv. Jag för inte skolans talan i den här frågan.

 

Vad har vi för nytta av evolutionsteorin egentligen?

Det är inte alla vetenskapsmän som skriver under på att evolutionsteorin bidrar så ofantligt mycket till vetenskapen eller att den är så bergfast bevisad som en del gör gällande. Här kommer ett par exempel på det:

”Genetiken har inga bevis för evolutionen. Den har svårt att förklara den. Ju närmare man betraktar evidensen för evolution, desto mindre substans finner man. Faktiskt fortsätter teorin postulera evidens, och när man misslyckas med att finna det går man vidare till andra postulat (fossila felande länkar, naturligt urval av förbättrade former, positiva mutationer, molekylära fylogenetiska sekvenser, etc.). Detta är inte vetenskap.” (Professor Maciej Giertych, B.A., M.A. Oxon, Ph.D. Toronto, D.Sc. Poznan, Head of Genetics Department, Polish Academy of Scienced, Institute of Dendrology, Poland)

“Faktum är att under de senaste 100 åren har nästan all biologi gått vidare oberoende av evolutionen, utom evolutionsbiologin själv. Molekylärbiologi, biokemi och fysiologi har inte räknat in evolutionen överhuvudtaget.” (Dr Marc Kirschner, founding chair of the Department of Systems Biology at Harvard Medical School)

Kirschner sa detta 2005. Som evolutionist hoppas han förstås att läget kommer att ändras. 

 

Experiment 1: Stolen i det låsta rummet

Jag tänkte göra ett litet experiment och jag behöver hjälp av ett antal frivilliga. Jag skulle vilja att alla använder sin kreativitet till att tänka ut så många olika förklaringar som möjligt till följande scenario:

Jag sitter på en stol i mitten av ett rum.
Jag reser mig upp, går ut ur rummet, stänger och låser dörren.
Jag stoppar nyckeln i fickan och går upp för trappan till husets övervåningen.
Fem minuter senare kommer jag tillbaka till rummet och finner att:
Stolen ligger med ryggen mot golvet, som om den skulle ha vält rakt bakåt.

Förutom dörren finns det bara ett fönster, men det är stängt.
Det är bara jag som har nyckel till rummet.

Frågan är förstås vad det var som gjorde att stolen hamnade på rygg.

Man kan utgå från att beskrivningen är en helt sanningsenlig ögonvittnesskildring. Det kan förstås finnas detaljer som inte framgår i beskrivningen, men de kan inte bekräftas. Vi vet bara det som står i beskrivningen.

Det ska bli kul att se hur många olika förklaringar vi gemensamt kan komma på.

Var så goda Sherlocks! 😀

 

Hovmästarn, är det en bananfluga i min gensoppa?

Vi har lärt oss mycket av våra vänner bananflugorna. Med sin korta generationstid (20 dagar) och lättstuderade kromosomer (bara fyra kromosompar som är rätt stora), är de är nämligen tacksamma studieobjekt för genforskarna.

Enligt evolutionsteorin är bananflugor avlägset släkt med andra insekter och förstås även med djur som inte ens är insekter. Baserat på den tanken har man antagit att ”äldre” gener (som de delar med icke-insekter) skulle vara viktigare än ”nyare” gener (som de endast delar med andra flugor). Så man inaktiverade en gen i taget för att se vilka som var viktiga. Till forskarnas förvåning visade sig de ”äldre” och ”nyare” generna vara lika viktiga!* (Omkring en tredjedel av alla gener orsakade död om de inaktiverades.)

 

Grattis på pi-dagen!

Den här dagen är tillägnad talet pi (π) eftersom det är den 14 mars (03-14) och för att pi brukar approximeras till 3,14.

I engelsktalande länder brukar man fira dagen med att äta paj, vilket passar dubbelt bra: Förutom att pi uttalas som pie, så är PIE precis vad du får om du läser talet 3,14 spegelvänt.

Men som sagt är 3,14 bara en approximation. Det finns många många fler decimaler. Archimedes fann att dess värde ligger mellan 223/71 och 22/7. Eftersom 22/7 är en mer exakt approximation av pi hade det egentligen passat bättre att fira pi-dagen den 22 juli. Men 3,14 är ju mycket mer känt i vår digitala tid.

Pi är ett irrationellt tal, vilket betyder att det faktiskt har oändligt många decimaler och att det inte upprepar sig periodiskt. Det har blivit en sport att memorera så många decimaler som möjligt. Världsrekordet innehas för närvarande av Chao Lu från Kina, som ur minnet korrekt räknade upp 67 890 decimaler på pi. Se här hur Soran Ismail gör ett imponerande försök som dock inte ens är i närheten. Bästa svensk heter annars Daniel Stridsman.

Om jag ska ha en chans mot dessa skulle jag nog behöva studera en hel del pifiologi (ett halvseriöst ämnesområde som handlar om olika minnesregler för att lära sig så många decimaler som möjligt). Här är ett exempel på en sådan minnesramsa där antalet bokstäver i varje ord representerar en siffra (3,14159265358979323846):

Pie
I wish I could determine pi
Eureka, cried the great inventor
Christmas pudding, Christmas pie
Is the problem’s very center.

Några vänner till mig har gjort denna musikvideo av Matte Matiks fenomenala låt
[Vem kan flest] Decimaler på pi:

”Den som kan flest decimaler när han dör – vinner!” Ja, det är väl bara att sätta igång att träna då. 😀
Här finns en sida från Linköpings universitet med 50 000 decimaler. När du kan alla dem är det bara 17 891 decimaler kvar till världsrekordet.

Förresten: Vad är volymen av en pizza med radien z och tjockleken a?

 

Ordning och reda bland osannolikt resistenta motsägelser med komplex

Detta inlägg är ett svar till sikay91 som bemödat sig att bemöta de fem första av tio saker som jag anser talar för skapelse. Om du inte redan läst det rekommenderar jag att du först besöker hans blogg för att lättre förstå sammanhanget i det jag skriver nedan:

Ordning och reda

Min lista handlar ju om skapelse, så i det sammanhanget är det mindre relevant att diskutera huruvida livets uppkomst ska inkluderas i evolutionsteorin eller ej. Oavsett ”byråkratin” om vilket ämne det hör till kan vi ju inte bara anta det som en självklarhet att den första fullt fungerande cellen bara fanns där. Fast i det där du skriver om fotosyntes och att organismer inte är slutna system tillåter du dig själv att göra just detta antagande. Om det finns en fullt fungerande cell på plats har den ju redan förmågan att bygga och uppehålla ordning. Det är ju det den är skapad till. Om du behöver utgå från en skapad cell för ditt argument – fine! 😉

 

Krävande pippi från krita

Fröätande fåglar har en liten behållare i halsen där de kan lagra maten innan den skickas vidare till magarna. Denna lilla behållare kallas kräva.

Jag vet inte om alla julfirande svenskars favoritfågel ”Aracuanen” har en sådan kräva (det beror väl på om den är fröätare) men de flesta som brukar se den in action på julafton skulle nog hålla med om att den är ganska ”krävande”. Frågan är vad den är för art. Jag tycker inte att Disneys version är speciellt lik Ortalis guttata aracuan, men de sägs låta rätt lika. (Har letat efter ett klipp utan framgång. Om det är någon som hittar det får ni gärna dela med er av det. Skulle vilja höra en fågel säga: ”Allapapp-ih-ih-ih!”)

Hursomhelst, i Kina har man funnit två fågelfossil från kritaperiodens början (dvs de har hittats i lager som enligt evolutionister är 100-146 miljoner år gamla) som visar att fåglarna på den tiden var utrustade med krävor. Faktiskt säger forskarna att dessa forntida fåglars matspjälkningssystem är i stort sett lika de moderna fåglarnas matspjälkningssystem. Därför drar man slutsatsen att allt detta måste ha utvecklats tidigt i fåglarnas evolution.

Ett alternativt sätt att tolka dessa fynd är att dessa fåglar var kompletta och fullfjädrade fåglar – ättlingar till fåglar som skapades för ca 6000 år sedan – men begravdes av sediment under en världsvid översvämningskatastrof för ca 4300 år sedan. Den tidens fåglar var i stort lika våra moderna fåglar med några mindre skillnader, t ex att en del fåglar från den tiden hade tänder (vilket moderna fåglar verkar ha kvar anlag för).

Läs gärna mer om upptäckterna (och forskarnas tolkningar av dem) på pnag.org, eller på physorg.com där det även finns fina bilder av fossilen.