RSS

Etikettarkiv: Bibeln

Bibeln som moralisk kompass

En vän till mig skrev i en diskussion på Facebook att ”människan bör formulera sin egen moral, och då inte utifrån en 2000 år gammal bok”. Jag tror inte att det är någon bra idé. Historiskt sett har det nämligen gått utför med människans moral då människan har formulerat den själv. I detta inlägg kommer min förklaring till varför jag istället anser att Bibeln fungerar alldeles utmärkt som moralisk kompass.

Bibeln innehåller väldigt lite ”Du skall inte…” jämfört med andelen historieskildringar om människor som gjorde si och så. Även om jag alltid har gillat att läsa dem har jag en gång i tiden funderat över varför den måste innehålla så många sidor. Varför har det ägnats sida upp och sida ner av dessa skildringar. Hade inte Gud bara kunnat ge oss en kortfattad vägledning? Hade det inte räckt med de tio budorden, till exempel? Men så insåg jag hur otroligt mycket vi kan lära av dessa historier. De människor som det berättas om hinner under årens lopp fatta en hel del beslut om både stort och smått. Dessa kan vi lära oss av – de bra besluten genom att ta efter dem, och de dåliga besluten genom att, förstås, inte ta efter dem.

Men hur vet vi vilka som var bra och vilka som var dåliga? Ja, ibland är det ju rätt uppenbart för oss, som t ex när Kain mördade sin bror Abel. Men ibland är det mindre självklart för läsaren riktigt hur allvarlig en viss handling är, tills vi har läst fortsättningen. Då kan vi både se och analysera, med facit i hand, vilka som blev de långtgående konsekvensen av ett enskilt val. (Här berättar jag om ett av Bibelns dåliga exempel, samt analyserar vad det ledde till.)

Genom Bibelns många sidor kan vi följa hur en hel nation åker en över 1500 år lång moralisk berg- och dalbana genom historien, och se hur denna banas lutning påverkas av enskilda ledares bra respektive mindre bra beslut. På så vis är Bibeln en riktig guldgruva när det gäller moral. För visst är det väl bra när man kan dra lärdom av historien? Som skriftsamling är Bibeln faktiskt helt unik på detta sätt. Var hittar man annars en så lång sammanhängande länk av historia att analysera och ur vilken vi kan uthämta moralisk lärdom?

Jag anser dessutom att de Bibliska skrifterna utmärker sig i hur objektivt händelserna skildras. Det är inte som i ett nationalepos där personer lyfts upp till skyarna. Deras allvarliga brott återges helt ogenerat. Det talar starkt för att författarna faktiskt har vinnlagt sig om att skildra sanningen och alltså inte målat upp någon förskönad och förfalskad bild av historien.

Bibeln innehåller alltså en hel del historia. Med hjälp av denna kan vi spegla oss själva och vår egen tid i tidigare generationers och personers handlingar och misstag (vilket jag ämnade göra i förrförra inlägget i frågan om abort). Vi kan då fundera över om vi vill gå samma väg som de gjorde eller om vi vill välja att följa något av de exempel som i längden visade sig leda åt rätt håll. På så vis kan Bibeln användas som moralisk kompass.

Compass align

För den som dessutom tror att Gud finns och har inspirerat Bibelns författare, finns det ännu mer moralisk vägledning att hämta i Biblen – alltså inte bara på ”vi lär oss av historien”-nivån. Den Gud som beskrivs i Bibeln är nämligen obunden av tid och rum. Han kan läsa framtiden som en öppen bok och därmed veta i förväg vad som blir följden av olika val. Till utvalda (villiga) personer har han genom tiderna kommunicerat sin moraliska vägledning och gett oss facit i hand för att vi inte ska behöva experimentera i flera generationer innan vi inser att det var fel riktning att gå. Jag tror att vi verkligen skulle ha nytta av Guds ovanifrån-perspektiv i vår bedömning av vad som är bra och dåligt, rätt och fel, gott och ont. (Där har vi förresten svaret på en gammal filosofisk fråga. Är det rätt och fel för att bara för att Gud säger det? Nej. Det är alltså istället så att Gud säger det för att han vet vad som är rätt och fel.)

För att sammanfatta ser jag alltså två sätt på vilka Bibeln kan fungera som moralisk kompass för oss idag:

1. Bibeln kan förse oss med ett stort historiskt underlag för analys kring vad som är bra och dåliga val.
2. Genom Bibeln kan vi få input från en allvetande Gud med ett ovanifrån-perspektiv som vi saknar.

 

Etiketter:

När Gud straffade sitt folk – del 1

I mitt inlägg Varför sa Gud att föräldrar skulle äta sina egna barn? gick jag igenom 3 Mos 26, där Gud först berättar vilka enorma fördelar och förmåner (”välsignelser”) hans kungliga beskydd kommer att innebära för israeliterna i och med att de har ingått ett vasall-kontrakt (se även När Gud och israeliterna skrev kontrakt). Sedan är Gud väldigt noga med att varna sitt folk för de fruktansvärda hemskheter som kommer att drabba dem om de avvisar honom och ställer sig utanför hans beskydd. Gud beskriver en femgradig skala med eskalerande konsekvenser, där den sista och allra värsta nivån (5) innebär att landet till slut blir helt erövrat av sina fiender. Under belägringarna blir det så total brist på mat i städerna att dess befolkning tvingas äta varandra för att få mat. Folket skingras och en del förs bort som fångar i fiendeland.

Allt detta skulle ske om och endast om de avvisade Gud. Folket skulle hela tiden få varningar och ges möjlighet att vända om. Och inte ens om det skulle gå så långt som till nivå 5 skulle Gud överge dem. Jag ser i dessa löften och varningar en kärleksfull Gud som inte tänker släppa taget om dem han älskar. Även när de förkastar honom tänker han beskydda dem så länge han bara kan.

Hur gick det då?

Knappt hade israeliterna hunnit erövra det land de blivit lovade förrän de började överge Gud och alltså gick in i den första nivån. Under resten av gamla testamentet kan man läsa om hur de klättrar upp och ner mellan nivåerna. Särskilt Domarboken och Andra kungaboken är som en enda berg- och dalbana där det avgudadyrkande folket ena stunden blir omringat av fiender från alla håll, för att i nästa stund starta en fantastisk reformation där de kommer tillbaka till Gud som besegrar alla fiender åt dem och ordnar fred på alla fronter. Gud skickar budskap genom profeter för att påminna folket om de tydliga varningar som gavs redan under Mose tid (1400-talet f Kr). För att verkligen förstå hur det gick till behöver vi ta en närmare titt på denna berg- och dalbana. Alla som läser resten av detta inlägg och de två nästföljande bör på köpet få en relativt god överblick över landets historia.  Read the rest of this entry »

 
 

Etiketter: ,

Kan vi lita på Gud?

Vad för slags Gud straffar de människor han själv har skapat? (apropå frågan i mitt inlägg Varför sa Gud att föräldrar skulle äta sina egna barn? och många andra frågor om Guds karaktär) Ja, jag tycker det är helt okej och berättigat att fråga sig sådant. Jag tror faktiskt att Gud vill att vi ska fråga oss det, eller rättare sagt: Han vill att vi ska våga fråga honom. Han vill att vi ska undersöka vem han är, så att vi kan förstå honom, så att vi kan lära oss lita på honom, så att vi kan bli hans vänner. Read the rest of this entry »

 

Etiketter: , ,

Bilden av Gud i hela Bibeln

Bibeln är en samling av 66 skrifter, varav 39 är skrivna på hebreiska och samlade i gamla testamentet, och 27 är skrivna på grekiska och samlade i nya testamentet. Som jag sa i föregående inlägg tror jag att det är samma Gud vi läser om i hela Bibeln. Vilken är då den totala helhetsbilden av Gud? Vad får vi för bild av honom när vi väger in hela Bibeln?

Många uppfattar gamla testamentets Gud som en blodtörstig diktator, men jag anser att det är en grovt missvisande bild. Read the rest of this entry »

 

Etiketter: , ,

För Gud finns det inga svåra bibeltexter

”Är det ett svårt prov?” brukar mina elever fråga, varpå jag alltid svarar något i stil med: ”Vad som är svårt eller inte svårt beror helt på vad man kan.”

AteistBibeln har utmanat mig att ta mig an ”de lite tuffare och svårare passagerna exempelvis guds uppmuntran och befallninga att mörda barn”, med länk till sin sida (varning för hemska bilder). Vi ska snart se hur svåra dessa ”svårare passager” egentligen är.

Men jag tänker inte svara helt själv. Jag har anlitat Bibelns Inspiratör och Medförfattare för att hjälpa mig förstå dessa texter (Joh 14:26). När jag läser Bibeln utgår jag nämligen från att Gud har inspirerat [andats] hela Skriften (1 Tim 3:16). Därför litar jag på att det som står i Bibeln är fullt begripligt och möjligt att förstå. Read the rest of this entry »

 

Etiketter: ,

Vad Jesus inte visste

I kommentarerna till gårdagens inlägg (Vad säger Jesus om världens ålder) väcktes en intressant fråga av Mattias Larsson:

Dessutom finns det ju klara indikationer på att Jesus åtminstone i sin jordiska inkarnation inte hade full kännedom om samma saker som Gud:

”Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.” (Matt 24:36, och typ samma sak i Mark 13:32)

Jag tror att när Sonen (aka Ordet; Joh 1:1-3) blev människan Jesus var han inte längre allsmäktig eller allvetande. Han kunde inte längre minnas vem han var eller vad han hade gjort tidigare. Allt detta fick han lära sig på nytt. När Gud blev människa deltog han i världen på samma villkor som alla andra människor. Detta var en förutsättning för att han skulle kunna rädda oss (Heb 2:9, 17-18). Han var fortfarande Gud (Joh 8:58), men utan egen gudomlig kraft (Fil 2:6-7). Han hade dock tillgång till den eftersom han fick den av Fadern, och samma möjlighet erbjuds alla människor. Vi kan nämligen också få kraft att göra det som Jesus gjorde – till och med ”ännu större” gärningar (Joh 14:12). Alltså handlade inte Jesus av egen kraft och han talade inte med egna ord:

”De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar.” (Joh 14:10)

Det betyder att allt Jesus visste var sådant han antingen hade lärt sig på vanligt vis eller fått uppenbarat för sig – precis som för oss. Det betyder också att Jesus som barn måste ha blivit undervisad om de ord som han själv en gång hade talat till israeliterna! Men han undervisades inte bara av sin mor utan också av sin Far. För allt annat som Jesus behövde veta för sin tjänst här här i världen uppenbarade Fadern för honom.

Men en del saker behövde han inte veta. Read the rest of this entry »

 
9 kommentarer

Publicerat av på 5 maj, 2012 i Bilden av Gud, Jesus

 

Etiketter: ,

Vad säger Jesus om världens ålder?

En del kristna vill läsa in miljoner eller miljarder år före, mellan eller inom skapelsedagarna, men detta stämmer inte med vad Jesus själv säger. Jesus borde veta eftersom han själv är Skaparen – Ordet som blev människa (Joh 1:1-3).

Han svarade: ”Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna?” (Matt 19:4)

”Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna.” (Mark 10:6, Folkbibeln)

”Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.” (Luk 11:50-51, Folkbibeln)

Om Gud började skapa världen miljarder år innan han till slut skapade de första människorna, så var ”världens begynnelse” (ordagrant från grundtexten: ”grundandet av världen”) inte alls samtida med de första människorna. Enligt den tidsskalan kom människorna in i bilden vid slutet av världens historia.

Men om de första människorna skapades inom en vecka efter att skapelsen inleddes är det ur judarnas perspektiv (ca 4000 år senare) att betrakta som samtida. Även Abels död är ur det perspektivet samtida med världens begynnelse. En annan text som vittnar om detta bibliska tidsperspektiv:

”Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.” (Rom 1:20)

Hur kunde människor uppfatta Skaparens verk alltsedan världen skapades om det inte fanns några människor förrän miljarder eller miljoner år senare?

 

Etiketter: ,