Radioaktivt kol i diamanter: fiende till miljarder år
Oslipad diamant – Bild: Wikipedia
Översatt med tillstånd från creation.com.
av Jonathan Sarfati, http://creation.com/diamonds
Kol
Vad har hårda gnistrande diamanter och matt mjukt ‘blyerts’ gemensamt? De är båda varianter (allotroper) av kol. De flesta kolatomer är tolv gånger tyngre än väte (12C), ungefär en atom på 100 är 13 gånger tyngre (13C), och en på biljonen (1012) är 14 gånger tyngre (14C). Av dessa olika typer (isotoper) av kol, så är 14C även känd som kol-14 eller radiokol, eftersom den är radioaktiv – den bryts ner med tiden.
Kol-14-metoden
En del försöker mäta ålder efter hur mycket kol-14 som har sönderfallit. Många har fått för sig att kol-14-metoden kan bevisa att det gått miljarder år1, men evolutionister vet att den inte kan det, eftersom kol-14 sönderfaller för snabbt. Dess halveringstid (t½) är bara 5730 år, vilket innebär att under varje 5730-år-period sönderfaller hälften. Efter två halveringstider återstår en fjärdedel och efter tre halveringstider bara en åttondel. Efter tio halveringstider återstår mindre än en tusendel.2 Faktum är att en klump kol-14 som är lika stor som Jorden skulle helt ha sönderfallit på mindre än en miljon år.3
Så om proverna verkligen var över en miljon år gamla skulle det inte finnas något radioaktivt kol kvar. Men är inte det vad vi finner, till och med när vi använder mycket känsliga kol-14-detektorer?4
newtonbloggen 