Evolutionistisk Ap-ologetik: Kromosomfusion

Apologetik = försvar av en åskådning (från grekiskans ἀπολογία = tala i försvar)

Evolutionister försvarar ofta sin tro med att peka på likheter mellan människor och apor. I ett tidigare inlägg skrev jag om likheterna mellan människans och schimpansens DNA. Förutom att likheterna (påstådda 99 %) har visat sig vara kraftigt överdrivna, så är inte evolutionsteorin ensam om att kunna förklara eller förutspå genetiska likheter mellan organismer. Bara för att något passar in i evolutionsteorin, betyder det inte automatiskt att andra förklaringar är uteslutna.

Jag blir ibland beskylld för samma logiska felslut: Bara för att jag kan ge exempel på vetenskapliga observationer som stöder skapelsetro bevisar inte det automatiskt att evolutionsteorin är fel. Eller: Bara för att jag kan visa på brister i evolutionsteorin så bevisar inte det att skapelsetron är sann. Jag håller förstås helt med om det. För att undvika denna logiska fälla är det viktigt för varje sanningssökare att förstå detta: Samma iakttagelse kan förklaras på olika sätt. (Det var bland annat det jag ville demonstrera när vi gjorde experimentet med ”liggande stolen”.) Därför bör vi inte på förhand utesluta förklaringar eller låsa oss till en förklaring bara för att den passar i det egna paradigmet. Man får gärna föredra förklaringar och välja den man tycker bäst om (t ex för att den är den ”rakaste förklaringen”). Men man bör vara medveten om att man har gjort ett val. 

 

Evolutionistisk Ap-ologetik: DNA

Apologetik = försvar av en åskådning (från grekiskans ἀπολογία = tala i försvar)

Evolutionister försvarar ofta sin tro med att peka på likheter mellan människor och apor. Ett vanligt argument är att människor och schimpanser har väldigt lika DNA. Man får ofta höra att likheten är 99 %, eller ”omkring 99 %”.

Av detta har många dragit den felaktiga slutsatsen att vi är 99 % schimpanser, och t ex 92 % babianer. Men om man fortsätter denna tanke neråt förstår man hur tokig den är. Som evolutionisten Steve Jones påpekade delar vi 50 % av vårt DNA med bananer, men det gör oss inte till 50 % bananer.

Katt: 90%
Ko: 80%
Mus: 75%
Bananfluga: 60%
Banan: 50%

(Tack till Michael Musso som sammanställt ovanstående lista med hänvisningar.)

Att det finns genetiska likheter mellan olika organismer är precis vad man kan vänta sig om dessa har samma designer. En arkitekt använder vanligtvis samma byggmaterial till olika typer av byggnader, och olika sorters bilar har många gemensamma delar. Eftersom vi människor lever i samma värld som djuren och till exempel äter samma mat är det bra att vi har kroppar som fungerar på samma sätt. Vi kan också förvänta oss att organismer som har större yttre likheter även har fler gemensamma drag i ritningarna.

Stämmer det att likheten är 99 %?

99 % är avrundat från 98,7 % som verkar vara den högsta andel som förekommit i vetenskaplig litteratur. (Jag har även sett 99,4 % men jag vet inte varifrån det kommer.) Det varierar annars mellan 96 % och 98,7 %. Anledningen till att uppgifterna har varierat så kraftigt är att den teknik man tidigare använde sig av inte har varit särskilt exakt. Man hade inte sekvenserat hela schimpansens DNA, utan endast använt sig av ett sekvenseringsutkast. Man utgick från vissa proteinkodande avsnitt i människans arvsmassa (som endast utgjorde en bråkdel av våra tre miljarder baspar) och sökte likheter i schimpansens arvsmassa, som dessutom är 10 % större än människans.

Senare forskning har visat att 99 % och till och med 96 % är kraftigt överdrivet. Det finns många skillnader mellan människans och schimpansens DNA som är svåra att förklara. Särskilt stora skillnader är det i Y-kromosomen. Eftersom det är så stora strukturella skillnader är det svårt att sätta en siffra på det. Forskarna talar numera om en total likhet på 70 %, och då har man inte ens tagit hänsyn till strukturella skillnader.

”I predict that when we have a reliable, complete chimpanzee genome, the overall similarity of the human genome will prove to be close to 70% (and very far from 99%).” (Dr Richard Buggs)

 

Sommartider nukleotider!

Då var det dags att ställa om klockorna till sommartid genom att flytta fram dem en timme. Tänkte fira dessa sommartider med en sång om… nukleotider!

Jag har tidigare delat med mig av låttexterna till Ionic och Amino. Om du har sett de inläggen vet du hur det funkar. Man öppnar en karaokeversion av låten och sjung med i texten nedan. Tyvärr hittade jag ingen karaokeversion den här gången, så man får försöka överrösta Gyllene tider i originalversionen – helst med Per Gessles-aktig röst. 😀

VARNING!
Mina elever sa att de av denna låt ofrivilligt lärt sig namnen på nukleotiderna och vilka sorter som passar ihop. 

 

Robotar kan byggas av robotar – men vem byggde de första robotarna?

Detta är mitt femte inlägg på temat livets uppkomst, som berör den första av de 15 frågorna till evolutionister.

Polymerer

En polymer är en molekyl som är en enda lång kedja av mindre molekyler. Proteiner är polymerer, eftersom de består av långa kedjor av aminosyror. (Se gärna min låt om aminosyror med tillhörande text som förklarar vad en aminosyra är.)

Proteiner byggs av proteiner

I kroppens celler byggs aminosyror ständigt ihop till proteiner som ska användas till olika funktioner i kroppen (t ex hormoner, enzymer eller som byggstenar i celler). När en cell bygger proteiner av aminosyror hämtas först ritningar från cellens DNA. Ritningarna skickas till små maskiner som kallas ribosomer. Där sätts aminosyrorna ihop med varandra och bildar proteiner enligt ritningarna. Sedan skickas de vidare till en annan liten maskin som kallas chaperon där proteinet veckas till rätt form. (Det finns en kort och bra animering som visar hur allt det går till.) Dessa maskiner består själva av flera proteiner som alltså samverkar för att bygga ihop nya proteiner. (Ribosomer består även av rRNA.)

Kan proteiner byggas även utan hjälp av proteiner?

Vi har alltså rätt bra koll på hur proteiner byggs ihop när alla dessa maskiner redan finns på plats. Men hur skulle ett protein kunna byggs ihop utan att alla dessa maskiner finns på plats?

 

Experiment 2: Rekordsnabba hönor

I vårt förra experiment Stolen i det låsta rummet försökte vi komma på så många förklaringar som möjligt till varför jag (i ett fiktivt exempel) fann en stol som låg på rygg. Experimentet är ännu inte avslutat. Jag inväntar några fler förklaringar innan jag följer upp det. Men jag tänkte redan nu påbörja nästa experiment:

Den här gången vill jag att alla berättar hur de tolkar en rykande färsk studie gjord av en grupp zoologer vid Linköpings universitet. Man kan antingen läsa själva artikeln som publicerats i BMC Genomics, eller läsa denna sammanfattning på svenska.

För att jag ska påverka experimentet så lite som möjligt (i alla fall så här innan det ens startat) föreslår jag att någon annan, gärna två representanter från olika världsbilder, även förklarar vad epigenetik och metylering handlar om – kanske kombinerat med sina tolkningar av resultaten.

För att experimentet ska fungera kan det hända att man måste försöka bortse från forskarnas slutsatser och istället föreslå egna tolkningar baserat på de faktiska resultaten. (Men självklart är det också tillåtet att hålla med om forskarnas slutsatser och använda det i sitt resonemang.) Pluspoäng ges till den ”kommentator” som lyckas sätta sig in i hur någon med en annan världsbild än den egna skulle kunna tolka resultaten – och kanske till och med argumentera för det! 😀

 

Q1: Hur kunde liv med hundratals proteiner uppstå enbart genom kemiska reaktioner och utan intelligent design?

Detta inlägg handlar om fråga nr 1 av 15 frågor till evolutionister.

Det finns en enkel anledning till att evolutionsteorins förespråkare helst håller denna fråga utanför diskussionen (genom att använda en definition av evolutionsteorin som exkluderar frågan).

Det är av exakt samma anledning som vi skapelsetroende istället gärna lyfter fram frågan (genom att använda en definition av evolutionsteorin som inkluderar frågan). 😉

Anledningen är nämligen: Svar. Saknas.

 

Och hela den här fabriken blev till av en slump?

 

Grattis på födelsedagen, Darwin!

Jag vet att jag är 130 år sen med att framföra denna gratulation med tanke på att Darwin firade sin sista födelsedag den 12 februari 1882. Men det har varit rätt många som grattat Darwin idag på Twitter, så jag ville liksom inte vara sämre. 😉

Det har hunnit hända rätt mycket sedan Darwins tid.

 

Question evolution!

Creation Ministries International har startat en kampanj som utmanar evolutionsteorins* självutnämnda ensamrätt på sanningen om vårt ursprung: Question evolution!

Jag rekommenderar alla kritiskt tänkande människor som fått evolutionen presenterad för sig som ett ”bevisat faktum”, att fundera över dessa 15 frågor…

…och efter att ni sedan (kanske) har sett en massa youtube-clip som förlöjligar denna kampanj och menar sig ha enkla svar på de här frågorna 😉 får ni gärna ta en titt på replikerna som står här, här och här.