RSS

FAQ

Den vanligaste frågan jag får – antingen via kontaktformuläret eller i kommentarer till blogginläggen – gäller min roll som NO-lärare. Så här kan det låta:

Hej. Hur undervisar du i biologi, som ju bygger på att evolutionsteorin är sann? Hoppar du den biten eller kan du vara vetenskapligt objektiv? Det måste vara svårt om man är skapelsetroende tänker jag.

Jag vill göra det klart att jag inte tänker kommentera mitt arbete här på min privata blogg. Däremot berättar jag gärna hur jag tycker att en skola kan och bör lägga upp sin undervisning, med hänvisning till skolans styrdokument. Läroplanen ställer inga som helst krav på att varken lärare eller elever måste tro på innehållet i undervisningen. Läs gärna mer i mina inlägg ur kategorin Skapelsetro i skolan, där jag bland annat förklarar att vi har mycket att vinna på att diskussioner om skapelse och evolution förs i skolan, och att det definitivt hör hemma på NO-lektioner.

Tips för att söka inom Newtonbloggen: Sökfunktionen i fältet till höger söker bara igenom själva blogginläggen och inte kommentarerna. Därför rekommenderar jag istället google. Så länge man inkluderar ”newtonbloggen” bland sökorden hittar man lätt bland både blogginlägg och kommentarer.

Hur man gör fetstil, kursiv och bakar in länkar i kommentarerna: Man använder några vanliga HTML-taggar. För att lägga in en länk i ett ord eller en text använder man starttaggen <a href> och avslutar med sluttaggen </a>. Exempel: <a href=http://www.den-langa-och-krangliga-lanken.com>Texten som man vill ska synas</a>. Alltså: Om man bara vill att det ska stå ”Matt 5:5” med en länk till bibeln.se så skriver man:
<a href=http://www.bibeln.se/las/2k/matt#q=Matt+5%3A5>Matt 5:5</a>

Om man vill ha fetstil (bold) använder man starttaggen <b> och sluttaggen </b>. Alltså: Här har jag en text och <b>dessa ord</b> kommer att synas med fetstil. Om man vill ha det kursiverat (italics) använder man starttaggen <i> och sluttaggen </i>. Om man ska citera ett lite längre stycke av vad någon annan har sagt kan man använda <blockquote> och </blockquote>.

Hur man länkar till en kommentar: För att länka till en tidigare kommentar kan man göra så här. Kopiera först  adressen till inlägget där kommentaren finns med, t ex https://newtonbloggen.wordpress.com/2013/04/22/ska-bibeln-lasas-bokstavligt/). Lägg därefter till ”#comment-” så att det står https://newtonbloggen.wordpress.com/2013/04/22/ska-bibeln-lasas-bokstavligt/#comment-. Nu behöver du bara kommentarens nummer. Om du håller muspekaren över den länk som du skulle ha klickat på för att svara på inlägget, så bör du se kommentarens nummer (t ex ”11320”) i statusfältet som brukar synas längst ner på din webbläsare. (Om det inte syns behöver du nog bara välja ”visa statusfält” i någon inställning för webbläsaren.) Nu återstår bara att lägga till det nummret i slutet av adressen så att det ser ut ungefär så här: https://newtonbloggen.wordpress.com/2013/04/22/ska-bibeln-lasas-bokstavligt/#comment-11320

Fler vanliga frågor kommer med tiden att presenteras på denna sida, med kortfattade svar och länkar till inlägg som bemöter frågorna.

88px-Question_opening-closing

En annan typ av ”frekvent ställda frågor” förekommer bland kommentarerna till mina inlägg. Då rör det sig inte om nya besökare som hittar hit och undrar samma saker, utan faktiskt stammisar som har för vana att ständigt upprepa samma frågor. De upplever att jag flyr undan diskussioner när det blir för besvärligt. Det tycks inte spela någon roll om jag utlovar att jag tids nog kommer att ge dem utförliga svar på alla invändningar. De kräver att jag svarar på en gång och ogillar att jag publicerar nya inlägg innan de har blivit helt nöjda. Eftersom de aldrig blir nöjda är det förstås ett orimligt krav. Det skulle leda till att inga nya inlägg publicerades. Jag antar att det är precis vad de vill.

Om jag inte svarar på en gång kungör de sin slutsats att jag inte har något svar på deras invändning. Om någon annan kunnig person ger dem svar kommer de likafullt till mig och undrar varför jag inte svarar. Uppenbarligen är det alltså inte kunskapstörst som driver dem att upprepa sina frågor. Några har till och med själva erkänt att de gör på detta sätt för att uppmärksamma nyanlända läsare på att det finns en mängd frågor som jag inte har besvarat.

För att tillmötesgå deras behov av att få skylta offentligt med vad jag ännu inte har svarat på, och för att samtidigt kunna hålla kommentarsflödena fria från alla dessa ”påminnelser”, har jag bestämt mig för att utse en plats där sådana annars frekvent ställda frågor kan få förekomma: nämligen bland kommentarerna på denna sida (FAQ).

Regler för att kommentera på denna sida

På denna sida (FAQ) ska det ej förekomma diskussioner. Det finns gott om inlägg där de olika frågorna kan diskuteras. Varje trådstartande kommentar ska innehållande en fråga som tidigare har blivit ställd under ett inlägg på bloggen. (I undantagsfall kan det få vara flera frågorna om de verkligen hör ihop.) Kommentaren ska även innehålla en länk till det inlägg där frågan först ställdes av kommentatorn själv. (Det är där själva frågan kan diskuteras i väntan på ett eget inlägg.) Kommentarerna på denna sida ska hållas korta och begripliga. De ska helst bara innehålla själva frågan och inte några långa utläggningar om hur jag har undvikit att svara på den. Exempel på hur en kommentar får se ut på denna sida:

Johannes. Efter ditt inlägg om Problemen som strör salt i såren på kemisk evolution (https://newtonbloggen.wordpress.com/2013/01/16/problemen-som-stror-salt-i-saren-pa-kemisk-evolutio/) ställde jag en fråga till dig som jag upplever att du inte har gett något tillfredsställande svar på trots att det nu har gått en tid. Frågan löd som följer:…

Lägg märke till att hela den ursprungliga kommentaren inte ska upprepas, utan bara självaste frågan. Det är givetvis okej att länka direkt till kommentaren, för den som vet hur man gör det (se tipset ovan).

Det är inte tillåtet att svara på befintliga kommentarer på denna sida. Det är bara jag som får göra det, och då gör jag det genom att hänvisa till en sida där mitt svar finns att läsa. Vidare diskussioner kring huruvida det var ett bra svar får i så fall ske på den länkade sidan. (Ibland kommer jag att länka till ursprungsfrågan, och ibland till ett nyskrivet inlägg som bemöter frågan).

Diskussioner kring huruvida detta är en bra lösning hänvisas till detta inlägg: FAQ-sida upprättad

 

8 svar till “FAQ

  1. Nonfiction

    17 februari, 2013 at 11:32

    Johannes,

    I kommentarerna till detta inlägg: https://newtonbloggen.wordpress.com/2013/01/17/se-mig-i-ogonen-och-sag-att-det-inte-finns-nagon-intelligens-bakom-den-har/#comments påstår du att vet hur man formulerra prövbara designhypoteser. Vi har dock ännu inte — trots mängder av förfrågningar — fått ett enda konkret exempel på observationer som skulle kunna tänkas vederlägga en designhypotes. När kommer dessa?

     
  2. Mattias "ödmjukhet" Larsson

    21 februari, 2013 at 08:22

    Johannes, du har slängt ur dig en serie demonstrativt felaktiga påståenden om det rådande forskningsläget om jordens tidiga atmosfär, och om forskarnas sätt att närma sig frågan:
    ”Man har inte funnit något geologiskt bevis för att atmosfären någonsin haft en annan sammansättning (helst då en reducerande). Det är bara spekulationer som utgår från vad man borde finna och vad atmosfären borde bestå av för att det redan omöjliga ska kännas lite mindre omöjligt.”
    ”Bevisen pekar på att Jordens atmosfär alltid har varit ungefär densamma.”
    ”Ändrar du på dessa förhållanden till en oxiderande atmosfär (som den som stöds av geologiska bevis)….”
    Du har ju själv hävdat att du alltid försöker korrigera felaktigheter på din blogg, så jag förväntar mig att du borde vara intresserad av att gå på djupet i den här frågan.
    Mina grundläggande invändningar mot dina påståenden finns här:
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2013/01/13/biologins-stora-utmaning-enligt-chefredaktoren-for-science/#comment-10207
    En annan länk som vi borde kolla närmare i sammanhanget, för att se vilka källor dina påståenden vilar på:
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/02/28/sagan-om-ursoppan/

     
  3. Nonfiction

    27 februari, 2013 at 10:05

    Johannes,

    Du menar i kommentarerna till detta inlägg (https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/05/19/hade-adam-en-navel/) att Baraminologin är fruktbar vetenskapsgren som producerat forskning som genomgått peer-review. Du har dock aldrig någonsin, gjort en ansats till att berätta vilken denna forskning är. Vill du vara vänlig att göra det?

     
  4. Nonfiction

    1 mars, 2013 at 08:26

    Johannes,

    I kommentarerna till den här tråden (https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/10/22/filmbevis-pa-att-nazisterna-var-evolutionister/#comment-8193) påstår du att det finns en tydlig koppling mellan eugenik och evolutionsteori. I vanlig ordning stannar det naturligtvis bara vid ett påståenden. Någon form av belägg eller argument presenteras aldrig. När kommer dessa?

     
  5. Mattias "ödmjukhet" Larsson

    9 mars, 2013 at 18:36

    Johannes, jag postade just en förfrågan här på FAQ som du tydligen censurerade; kanske passade den inte dina etikettsregler för FAQ? Själv tycker jag att jag (och många andra) har ställt frågan i olika skepnader tidigare. Jag gör ett nytt försök, där jag även hänvisar till ett konkret inlägg där frågan har ställts tidigare:

    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/11/14/kan-brist-pa-evolution-anvandas-som-bevis-for-evolution/#comment-9002

    Sammanfattningsvis: Var är dina positiva belägg för en biblisk kreationism? Varför ägnar du dig enbart åt att försöka hacka på ”evolutionsteorin” här på din blogg, istället för att ge positiva argument för din egen ungjordskreationistiska ståndpunkt? Jag har gjort en sammanfattning av dina bloggposter (se länk nedan), där jag har klassat en enda post som nödtorftigt positiva argument för ”skapelsetro”, medan 114 bloggposter klassas som ”Anti-evolution”. Det är alltså inte en orimlig begäran att du lägger lite mer krut på de positiva evidensen för ungjordskreationism, och även bemöter våra argument som direkt motsäger din ståndpunkt.

    http://mattiaswebarchive.blogspot.se/2013/03/newtonbloggens-inlagg-med-kategorier.html

     
  6. Erik Lundin

    1 maj, 2013 at 12:53

    Hej Johannes. Jag undrar hur man enligt dig potentiellt kan falsifiera skapelsemodellen. Frågan har tidigare ställts här av en annan kommentator:

    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/06/04/totem-evolution/?replytocom=3795#comment-3795

    Jag har även själv ställt frågan tidigare.

     
  7. Mattias Larsson (@MattiasHexapoda)

    11 oktober, 2013 at 05:59

    Hur kan man förklara fördelningen av organismer i fossilkedjan inom ramen för en ungjordskreationistisk syndaflodsmodell. Om alla dessa fossiliserade organismer levde samtidigt och begravdes i en enda rasande vattenmalström under loppet av veckor till månader, varför hittar vi trots det en så anmärknigsvärd sortering i fossillagren?

    Den här frågan har tagits upp på många ställen i Newtonbloggens kommentarsfält:
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/06/22/skoldpaddor-begravda-mitt-under-parningen/#comment-4343
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/06/22/skoldpaddor-begravda-mitt-under-parningen/#comment-4368
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/06/22/skoldpaddor-begravda-mitt-under-parningen/#comment-4443
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/10/30/den-kambriska-explosionen-blev-just-annu-mer-explosiv/#comment-8354
    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/10/30/den-kambriska-explosionen-blev-just-annu-mer-explosiv/#comment-8822

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s