Fröätande fåglar har en liten behållare i halsen där de kan lagra maten innan den skickas vidare till magarna. Denna lilla behållare kallas kräva.
Jag vet inte om alla julfirande svenskars favoritfågel ”Aracuanen” har en sådan kräva (det beror väl på om den är fröätare) men de flesta som brukar se den in action på julafton skulle nog hålla med om att den är ganska ”krävande”. Frågan är vad den är för art. Jag tycker inte att Disneys version är speciellt lik Ortalis guttata aracuan, men de sägs låta rätt lika. (Har letat efter ett klipp utan framgång. Om det är någon som hittar det får ni gärna dela med er av det. Skulle vilja höra en fågel säga: ”Allapapp-ih-ih-ih!”)
Hursomhelst, i Kina har man funnit två fågelfossil från kritaperiodens början (dvs de har hittats i lager som enligt evolutionister är 100-146 miljoner år gamla) som visar att fåglarna på den tiden var utrustade med krävor. Faktiskt säger forskarna att dessa forntida fåglars matspjälkningssystem är i stort sett lika de moderna fåglarnas matspjälkningssystem. Därför drar man slutsatsen att allt detta måste ha utvecklats tidigt i fåglarnas evolution.
Ett alternativt sätt att tolka dessa fynd är att dessa fåglar var kompletta och fullfjädrade fåglar – ättlingar till fåglar som skapades för ca 6000 år sedan – men begravdes av sediment under en världsvid översvämningskatastrof för ca 4300 år sedan. Den tidens fåglar var i stort lika våra moderna fåglar med några mindre skillnader, t ex att en del fåglar från den tiden hade tänder (vilket moderna fåglar verkar ha kvar anlag för).
Läs gärna mer om upptäckterna (och forskarnas tolkningar av dem) på pnag.org, eller på physorg.com där det även finns fina bilder av fossilen.
newtonbloggen 
Anders H
13 mars, 2012 at 08:26
Artiklarna beskriver fågeln, och förekomsten av fossil av tidiga fåglar säger oss att fåglarna har förändrats över tid, men förekomsten av fossil från tidiga fåglar säger oss inget om myten om Noaks Ark. Ett tips: Länka inte till källan, om du tänker hävda något annat än det källan hävdar. En ytterligare annan tolkning av dessa fossil är att Gud placerade dem där för att vilseleda paleontologer, men inte heller det påstås av texten du länkar till. Om detta hävdas, länka inte till detta.
Johannes Axelsson
13 mars, 2012 at 09:05
Hur ska du ha det? Om jag inte hade länkat till källorna hade det varit ännu svårare för läsaren att bilda sin egen uppfattning. Forskarna har förstås gjort sin tolkning utifrån upptäckterna. Jag vill visa att det går att tolka på olika sätt. Som NO-lärare vill jag lära folk att tänka kritiskt och skilja på vad vi egentligen vet och vad som är tolkningar.
Anders H
13 mars, 2012 at 09:41
Uttolkningarna du gör, finner inget stöd i texten du länkar till, och är därför inte uttolkningar, endast grundlösa påståenden. I texten står att fyndet bidrar till förståelsen om mångfalden i tidiga krita, vilket inträffar 20 miljarder år efter de tidigaste fågelfyndet. Att kritiskt tolka detta leder lika lite till bekräftandet av kristen mytologi som fornnordisk mytologi.
Joel
13 mars, 2012 at 10:11
20 miljarder år…. Och exakt hur vetenskapligt är den siffran? Eller var den frågan för kritisk?
Anders H
13 mars, 2012 at 10:28
Läslista för datering av sediment: http://www.geo.arizona.edu/Antevs/ecol438/uthdating.html
Anders H
13 mars, 2012 at 11:25
Förlåt mig, 20 miljoner år före krita står det, inget annat.
Joel
13 mars, 2012 at 11:33
Fin länk:) Men svarar den på min fråga -hur kom uppgiften ”20 miljoner år” till. Förklara gärna…:)
Anders H
13 mars, 2012 at 12:59
För att få information om detta specifika fall, måste du köpa ursprungsartikeln som Axelsson använder – Johannes pekade ut att han hade hämtat den upplysningen från artikeln i sin första länk. För en allmän information om urandatering, hänvisar jag till läslistan i min länk.
Thomas Schwartz
13 mars, 2012 at 13:26
”The discovery of a crop in two phylogenetically separate avian lineages opens a window for our understanding of dietary adaptation in the early avian radiation and may also help us better understand the great diversity in the Early Cretaceous, which occurred approximately 20 million years after the earliest bird, Archaeopteryx (6, 7).
—-
6. Feduccia A (1999) The Origin and Evolution of Birds (Yale Univ Press, New Haven, CT), 2nd Ed.
7. Mayr G, Pohl B, Peters DS (2005) A well-preserved Archaeopteryx specimen with theropod features. Science 310:1483e1486.”
Säger artikeln i PNAS om de 20 miljonerna aren.
Johannes Axelsson
13 mars, 2012 at 21:00
Thomas. Du sitter ju vid ett universitet och har tillgång till hela artikel. Jag antar att det finns ett avsnitt om åldersbestämningen av de specifika fynden i fråga? Vad står det i det avsnittet? Jag gissar att de hänvisar till en annan studie gjord av geologer. Vilken?
Thomas Schwartz
14 mars, 2012 at 09:08
Ledsen, citatet ovan är allt som sägs om aldersbestämningen. Den första länken är ju en bok, sa där far du ga till UU för att läsa den, den andra länken är till Science och du bör kunna läsa den om du skaffar ett gratis logginkonto hos dom.
parallella-paradigm-utvecklar-tanken
13 mars, 2012 at 11:45
Hej Anders H!
I tråden under https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/03/08/jag-far-lara-ut-att-1-plus-1-ar-1/ försökte jag för att förstå hur du tänker, genom att lista ut vilken sorts artikel du efterlyste där. Jag skrev…
>> Bara så att vi vet vilken sorts artikel du efterfrågar, menar du en artikel i t.ex. Nature som säger “detta bevisar att det finns en skapare” eller vad är ditt krav? Skapelsetroende finner stöd för sin världsbild i helt vanlig forskning även sådan som gjorts i en “evolutionistisk” kontext. Förr pubicerades mycket vetenskap i en “kristen” kontext, men den används friskt av ateister idag. Inget konstigt med det.
Bör ateister avkrävas rent naturvetenskapliga artiklar som bevisar att Gud inte finns? Är det meningsfullt att begära att någon ska summera de evidensen? Nej, sådana diskussioner hör hemma i filosofiska och religiösa publikationer. <<
…slut på citatet. Du får gärna svara litet tydligare på ovanstående eftersom det inte var helt tydligt vad du efterlyste.
Vetenskapliga publikationer är ju en del i en pågående dialog mellan forskare över tid. Delar av vetenskapliga artiklar är ofta obserade fakta, andra delar är tolkningar av fynd, slutsatser och resonemang om tänkbara fortsatta steg. Det är inte ovanligt att en forskare återanvänder andra forskares observerade fakta men gör en annan tolkning och drar andra slutsatser- ibland efter att ha gjort ytterligare observationer eller vägt in ytterligare faktorer.
Att som skapelsetroende få använda sig av observationer i icke-skapelsetroende artiklar borde därför vara helt ok när man resonerar på en blogg som denna. På vilket sätt skulle det vara ohederligare än att ateister återanvänder observationer publicerade i en kristen kontext?
Däremot kan man givetvis inte säga att den skapelsetroende tolkningen här ovan är "godkänd" som forskning eller slutsats av den tidskrift som citerades. En skapelsetroende tolkning skulle aldrig komma igenom peer-review i en rent naturevetenskaplig tidsskrift eftersom den delvis bygger på påståenden som inte är naturvetenskapligt testbara.
Är det då inte lite naivt att…
1. begära att en peer-reviewad artikel i en naturvetenskaplig tidsskrift skulle "bevisa" skapelsetro (om det nu var det du begärde i tråden om 1+1=10)
…och samtidigt…
2. säga att Johannes inte får hänvisa till faktiska observationer/fynd i naturvetenskapliga tidsskrifter när du vill att han ska förklara varför han finner det troligt att bibeln på något vis kan matcha det vi ser idag?
Blir det inte lite Kafka och moment 22 då? Du vinner då per definition din egen argumentation eftersom du riggar spelreglerna, men du vinner inte insikt i hur en vetenskapligt intresserad skapelsetroende tänker.
Ett skäl för en ateist att glädjas över att skapelsetroende hänvisar till artiklar publicerade i en evolutionistisk kontext är väl att alla läsare då i artikeln har omedelbar tillgång till originalförfattarnas tolkning. Skapelsetroende resomenang med hänvisning till observationer i etablerade naturvetenskapliga tidsskrifter borde väl snarare uppmuntras än motarbetas. Det är väl mycket bättre än att hänvisa till rena kreationist-artiklar?
Anders H
13 mars, 2012 at 13:37
Han får gärna hänvisa till vetenskapliga artiklar, det är bra att han gör det! Men om nu agendan är att driva en fråga som går emot det vi vet – i ovanstående fall åldern på jorden – han han inget att vinna på att peka på en artikel som säger emot den poäng han försöker göra. Man kan inte först göra ett påstående, och sedan legitimera det med källor som säger något annat.
Peter Lundin (@ungraveity)
13 mars, 2012 at 10:56
”Som NO-lärare vill jag lära folk att tänka kritiskt och skilja på vad vi egentligen vet och vad som är tolkningar.”
Det är en bra ambition!
Artikeln du länkade till är intressant och slutsatserna är dragna utifrån vad vi faktiskt vet. Kunskap vi fått genom vetenskapen.
Du vill göra en annan tolkning men kan inte presentera hur du kommit fram till den på ett vetenskapligt sätt, därför är din tolkning inget annat än en åsikt. Den kan inte användas som ett alternativ till vad vi faktiskt vet.
Åsikter är det inget fel på i sig. Men att du som lärare har svårt att skilja på åsikt och kunskap är ganska problematiskt.
Det kritiska tänkandet bygger på att vi använder oss vad vi faktiskt vet och ställer det mot åsikterna. Alltså tvärt om mot vad du säger.
Jag tycker det är lite skrämmande att du lär eleverna att åsikter kan främja kritiskt tänkande istället för att ta reda på etablerade kunskap.
Evolutionsteroin är kunskap. Skapelsen är en åsikt byggd på en myt.
parallella-paradigm-utvecklar-tanken
13 mars, 2012 at 11:03
”Skapelsen är en åsikt byggd på en myt.” är också en åsikt. 🙂 Förmodligen väl grundad i din livsåskådning, men fortfarande en åsikt.
Peter Lundin (@ungraveity)
13 mars, 2012 at 11:30
Om du syftar på formuleringen jag gjorde så kan man se det som en åsikt.
Problemet med skapelsen är att den saknar vetenskaplig förankring och inte kan sägas skapa någon kunskap om hur världen är beskaffad. Därför är den inget alternativ till evolutionsteorin som bygger på kunskap genom vetenskapen.
förundrad
13 mars, 2012 at 13:54
p-p-u-t,
Kan du inte förklara hur du grundar din livsåskådning, hur du hamnar i ditt parallella ”paradigm”?
Jag gissar att det grundar sig på att du tror/vet/känner att gud existerar och agerar. Stämmer det?
kris08
13 mars, 2012 at 14:58
Om pippin begravdes av den enda översvämningen så kan man kanske undra varför den inte hittades tillsammans med t ex ”devonska” amfibier eller ”tertiära” mammmutar?
Finns det någon mytvetenskaplig förklaring till sorteringen, eller är helt enkelt den världsvida konspirationen så effektiv?
Johannes Axelsson
13 mars, 2012 at 21:20
Som svar på din första fråga: Ja, det kan man förstås undra. Men för att den frågan ens ska vara relevant i just det här sammanhanget måste vi först ta reda på hur dessa fossil daterades, om det ens fanns något devonlager eller tertiärlager på just det stället, och om det fanns fler djur eller växter begravda i dem. (Förresten brukar väl mammutar räknas till kvartär och amfibier till karbon?)
Som svar på din andra fråga: Jag känner tyvärr inte till någon.
Som svar på din tredje fråga: Nej, jag tror inte på konspirationsteorier. Dock märker jag varje dag att paradigm kan vara väldigt kraftiga.
LarsN
13 mars, 2012 at 22:44
På kreationistmuseet ”Den förhistoriska världen”, där jag minsann tror du brukar hänga ibland Johannes, tycker jag mig minnas att ni presenterar en förklaring på den ”andra” frågan.
Det var något om att vattenlevande, och därigenom mer primitiva, sjönk fortast och att de djuren som var störst och levde längst upp på land sjönk långsammast.
Detaljerna kring denna galna hypotes minns jag lite dåligt kanske. Men jag minns att det var en av de få gångerna vid mitt besök på detta museum som jag skrattade rakt ut. Till största delen var dock detta besök mest sorgligt.
kris08
15 mars, 2012 at 14:53
Tja, jag känner inte till någon annan datering än radioaktiva isotoper.
En geolog måste ge en rimlig förklaring till förekomst av blandade lager, medan det vore en naturlig följd av en enda översvämning.
Visst är paradigm kraftiga, men det måste de tyvärr vara. Den fullständigt öppensinnade och förutsättningslöse vetenskapsmannen skulle inte komma någonstans. Newton skulle till exempel bara kunna konstatera att just det här äpplet tydligen föll nedåt just den här gången, men inte kunna dra några vidare slutsatser…
Darwin själv publicerade ju inte sina teorier förrän efter flera år då en kollega kom med liknande resultat. Visst skulle det innebära en risk att utmana ett paradigm, men också evig berömmelse. Det är fullständigt osannolikt att ingen skulle vågat om det fanns något som helst alternativ.
Patrik Eriksson
15 mars, 2012 at 16:00
Jag undrar fortfarande varför ingen berättade för (bla) de gamla egyptierna att allt på jorden dog ut i en flod, det verkar ju som att de inte fattade grejen.
Varför kan jag inte skriva med min vanliga mail? Det står att jag ska logga in men jag förstår inte var jag ska göra det…