Spjutspet från ett lager som daterats till en ålder på omkring 500 000 år. Strecket längst ner motsvarar en centimeter. – Foto: Jayne Wilkins
Forskarna gläder sig över att ha funnit spjutspetsar som de menar är en halv miljon år gamla – från tiden ”långt innan den moderna människan, homo sapiens, fanns” (SR). ”Alltså tillverkade de tidiga människorna sammansatta verktyg på skaft ungefär 200 000 år tidigare än man hittills trott.” (Science)
Vi blir ständigt matade med tvärsäkra slutsatser som dessa. Det kan låta så övertygande, och man vill ju gärna tro att forskarna vet vad de talar om. Men det vore nyttigt för oss alla att ta sådana historier med en stor nypa salt och undersöka vilka fakta som egentligen ligger till grund för dessa påståenden.
Stenföremålen hittades vid Kathu Pan (KP1) i Sydafrika. ”Pan” syftar på att området ligger i en grund sänka på 0,3 kvadratkilometer som fyllts med sediment. Det översta lagret uppifrån sägs vara drygt 10 000 år gammalt, men det har inte daterats med någon dateringsmetod. Lager två har daterats till 16 500 – 10 000 år gammalt med en dateringsmetod som heter OSL. Lager tre har med samma metod givits en ålder på 291 000 år. Lager fyra har daterats både med metoderna OSL och U-Th till en ålder på 542 000 – 464 000 år. Det är i alltså i detta lager (4) som man funnit spjutspetsarna (Källa).
För den som inte vet vad OSL och U-Th är för något är det förstås väldigt svårt att säga emot dessa höga åldrar. Jag kan inte att berätta exakt hur dateringsmetoderna går till, och det behövs inte heller. Det räcker att veta något om vilka antaganden dessa dateringar bygger på för att förstå att de inte är tillförlitliga.
U-Th står för Uran-Thorium och går ut på att man mäter förhållandet mellan isotoper av dessa båda grundämnen. Vi vet att Uran-238 sönderfaller till Thorium-230 (med några mellansteg, bland annat Uran-234). Om det finns mycket Uran-238 i förhållande till Thorium-230 drar man därför slutsatsen att materialet är ungt eftersom det inte hunnit sönderfalla så mycket. Om det inte finns så mycket Uran-238 kvar i provet drar man istället slutsatsen att det är mycket gammalt. Eftersom vi kan mäta halterna med stor exakthet, och eftersom vi vet hur lång tid det tar för sönderfallet att ske, kan vi med stor tillförlitlighet räkna ut hur gamla stenarna är… OM OCH ENDAST OM vi tillåts göra en rad antaganden.
För att det ska funka måste vi först anta att vi vet startförhållandet mellan Thorium-230 och Uran-238 samt mellan Uran-234 och Uran-238. Det kan vi inte veta något om, så vi måste bara anta det. Vi måste också anta att det är ett slutet system, alltså att mängden ämnen inte har kunnat öka eller minska genom att något har kommit in eller ut. Faktiskt kan vi vara väldigt säkra på att det aldrig är ett slutet system. Som alla säkert förstår gör dessa antaganden att hela dateringsmetoden (U-Th) är mycket otillförlitlig. Oavsett hur exakt vi kan mäta förekomsten av de olika isotoperna – även om vi kan räkna varje enskild atom – så kan vi inte lita på de uträknade åldrarna på grund av de antaganden som uträkningarna bygger på.
OSL står för Optiskt Stimulerad Luminiscens och är en dateringsmetod som bygger på ännu fler antaganden. Tekniken fungerar på så vis att man belyser ett mineral så att den ger ifrån sig strålning som har lagrats inne i kristallen. Man antar att strålningen sakta har fångats upp från omgivningen och byggts upp från noll, från den dag då mineralet senast såg dagens ljus. För att beräkna åldern mäter man därför hur mycket strålning som finns i mineralets omgivning, samt hur mycket strålning mineralet självt skickar ut. Precis som med U-Th är det inget fel på själva tekniken, utan på de antaganden som ligger till grund för åldersbestämningen. Man antar nämligen hur mycket strålning som fanns lagrat i mineralet sedan tidigare. Man antar också att strålningen i omgivningen har varit konstant. Man antar dessutom att kristallen alltid har varit lika känslig och mottaglig för strålning. Alla dessa faktorer kan påverkas av vatten, värme, solljus, etc. Alltså: Antaganden på antaganden.
Varför säger man inte så mycket om alla dessa antaganden? Jo, för utan dem har man inget svar att komma med beträffande åldern på de olika proverna. Ett rättare svar när någon frågar forskarna om åldern är alltid: Vi vet inte hur gammalt det är.
Så vad tror jag som skapelsetroende om dessa spjutspetsar? Se nästa inlägg.
newtonbloggen 