”Ska du inte sluta kämpa mot Gud?” – Uppföljning av debatt – del 1

I podcasten Mellan svart och vitt kan ni sedan en vecka tillbaka lyssna på en diskussion mellan mig och Mattias Larsson, som mycket riktigt är ”en av de flitigaste kommentatorerna på Newtonbloggen”. Mattias har bett mig följa upp debatten och han har lyft fram en del saker som jag gav dåliga svar på under den senare delen av diskussionen. Innan jag ger mig in på det vill jag först kommentera och följa upp något vi pratade om i början av vår diskussion (som börjar vid 00:13:15 i den här mp3-filen).

Efter en kort presentation av oss läste moderator/programledare Thomas Sjöberg upp en sex-gradig skala över olika sätt som man kan förhålla sig gällande hur allt har blivit till, och bad oss placera oss själva på den skalan. Föga förvånande intog jag och Mattias varsin ”extrem”. Jag tror på en (relativt) ung skapelse enligt Bibelns skildringar, medan Mattias tror att allt har blivit till utan någon Gud.

Jag upptäckte några felaktigheter i beskrivningen av skapelsetro, men hann bara med en korrigering (vid 00:21:55) gällande de arter som Gud skapade: att de inte var desamma som de arter vi har idag, utan att livet är förprogrammerat till att kunna anpassa sig till olika miljöer. Jag tycker det är viktig att poängtera den skillnaden, eftersom det är just dessa anpassningar som brukar användas som bevis på evolution … trots att anpassningarna ofta sker så snabbt att de knappast kan förklaras med mutationer och naturligt urval.

Det var intressant att höra Mattias (vid 00:24:00) vittna om hur lite de flesta människor kan om evolution. De har hört att vi har utvecklats från apor, men de har väldigt lite koll på själva mekanismerna. Mattias säger att de har köpt det hela på ett ganska passivt sätt. Jag tyckte det gav en väldigt tydlig signal om att det egentligen är auktoritetstro det hela handlar om, vilket jag också påpekade. Mattias höll inte med om det, och särskilt inte att det skulle kunna råda ett sådant auktoritetstänk bland forskare, utan avfärdade det hela som naivt.

Men det måste förstås vara tvärtom. Det säger sig självt att det är mer naivt att lita blint på något, än att inta en skeptisk och ifrågasättande hållning. Jag svarade med att citera professor Jerome Lejeune som exempel på att forskarna inte alls är överens om evolutionens sanningshalt:

”Vi har i nuläget ingen godtagbar teori om evolutionen. Det finns ingen, och jag kan inte acceptera den teori som jag lär ut till mina elever varje år. Låt mig förklara. Jag lär ut syntesen känd som den neo-darwinistiska av en enda anledning; inte för att den är bra, vi vet att den är dålig; utan för att det inte finns någon annan…”

Mattias svarade aldrig på mitt resonemang utan verkade mena att det var fel av mig att citera forskare. När jag läste ovanstående citat hände något som jag tycker låter riktigt läskigt. Enligt Mattias egna ord (citerat från en av hans kommentarer på Mellan Svart och Vitt efter att han fått beröm för sitt tålamod):

”Haha, det lustiga (eller kanske snarare oroväckande) är att jag inte alls behöll tålamodet, även om det kanske märks förvånansvärt lite. Det mesta var frid och fröjd fram till dess att Johannes började citera vad ”Professor Jerome Lejeune” hade att säga om olika saker. Då fick jag ett sådant vredeskast så att det bokstavligen svartnade för mig i flera sekunder, och resten av samtalet sker i en blodröd dimma som jag inte lugnade ner mig från förrän ett par timmar senare…”

Jag märkte aldrig någon förändring hos Mattias, utan tyckte att han ändå höll en god ton genom hela samtalet. Men om Mattias själv tycker det känns oroväckande håller jag förstås med om det. Det får mig även att instämma även i Thomas Sjöbergs fråga till Mattias mot slutet av programmet (01:32:50): ”Varför utsätter du dig för det här?”

Jag har alltid undrat varför evolutionsläran försvaras med ett sådant raseri. Handlar det verkligen bara om att frågan är intressant? Handlar det verkligen om att försvara något man uppfattar som sann vetenskap? Eller finns det något i den här frågan som faktiskt berör djupt på det känslomässiga planet?

Även om Thomas kanske bara skojade när han sa det, så vill jag faktiskt stämma in även i den här frågan: ”Ska du inte sluta kämpa mot Gud och istället söka hans ansikte?” (Med andra ord: Varför inte göra en Paulus?)

Mattias, jag skriver inte detta för att vara elak. Tvärtom skriver jag det med uppriktig omtanke. Jag hoppas att jag inte förstör något genom att skriva detta offentligt. Jag hoppas istället att det ger både dig och många andra som läser detta desto större anledning att verkligen tänka efter. Jag hoppas nämligen att jag en dag får uppleva glädjen i att välkomna dig över till Guds sida. Som du märker behöver Gud skickligare debattörer än undertecknad, och jag anar att Mattias Larsson står mycket högt upp på Guds önskelista!

 

Skapelse eller Evolution – med Erik och Mackan

Jag har just sett programmet Världens största konspirationer med Erik och Mackan. Det visades ikväll på TV6 men kan även ses i webb-tv (eller i en tv-sänd repris på söndag). Jag hade aldrig tidigare hört talas om det här programmet, men en rubrik fångade mitt intresse: ”Allt som står i Bibeln är sant”. Ännu mer intresserad blev jag då såg att min vän Rolf Lampa skulle delta i dagens avsnitt. Så här löd beskrivningen på kanalens hemsida:

”Allt som står i Bibeln är sant och de forskare som menar att jorden är miljoner år gammal har fel. Adam Alsing besöker museet i Kentucky som på allvar hävdar detta. Nu får de här teorierna också uppbackning från Sverige, när skapelsetroende Rolf Lampa från föreningen Genesis gästar programmet.”

Big Bang och platt jord

Programledarna Erik och Mackan presenterar temat som ”Ord mot ord om vår jord” och inleder med att behandla frågan om hur Jorden blev till. ”En populär teori är den så kallade Big Bang-teorin”, börjar Erik och ger en kort och sammanfattning av skolboksversionen där hela Universum med all dess materia plötsligt blev till ur intet genom en väldig explosion, och hur till slut Jorden på något mystiskt vis bildades ur detta. Då avbryter Mackan och säger att det finns några som inte alls håller med om detta, och berättar om Flat Earth Society (som jag skrivit lite om här). Med sina kreativa förklaringar kring hur hela världen hindras från att upptäcka att Jorden i själva verket är platt, så utgör deras idéer ett bra exempel på en typisk konspirationsteori. Liksom många andra konspirationsteorier faller den bland annat på att väldigt många människor måste vara inblandade i den och på något vis förbli starkt motiverade att inte avslöja hemligheterna för alla oss andra.

Liv i jordnötssmöret? Nej tack!

Efter en titt på en annan konspirationsteori, som istället säger att Jorden är ihålig, går programledarna vidare till frågan om livets uppkomst (som de för övrigt kallar ”evolution”). Erik redogör för den ”gängse” bilden där ”Jorden skulle ha varit i ett visst kemiskt tillstånd, där en ensam cell uppstod – en så kallad urcell. Och så delade sig den här cellen gång på gång på gång…” Sedan visar de ett klipp som får representera ”de troende” (som om evolutionsläran inte krävde tro):

”Enligt evolutionsteorin kan energi som blixtar och värme – plus materia – ibland skapa nytt liv. Ändå bygger hela vår livsmedelsindustri på att det aldrig kan inträffa. Vi undersöker en burk jordnötssmör. Den innehåller materia och utsätts för ljus och värme. Men vi hittar aldrig nytt liv i den om inte ett yttre liv förorenar den.”

Jag tycker detta var ett rätt talande exempel. All vår erfarenhet säger oss att liv aldrig uppstår av sig självt, inte ens när alla de rätta förutsättningarna och ingredienserna finns på plats. I vardagen, verkligheten, praktiken fungerar inte evolutionen (i det här fallet abiogenesis). Livsmedelsindustrin räknar med att det inte kan hända. På samma sätt är det med mutationer. I vardagen, verkligheten, praktiken vill vi undvika mutationer eftersom det kan leda till cancer. Det är bara i evolutionistens tankevärld som mutationer utgör något positivt – man tror till och med att det har skapat alla växter, djur och människor!

Skapa liv i laboratoriet?

Vi får sedan följa med Erik och Mackan när de beger sig till Stockholms Universitet, där de tillsammans med en professor i organisk kemi får göra ett experiment med syfte att simulera hur Jorden såg ut för 3,5 miljarder år sedan. De försöker upprepa Millers och Ureys berömda experiment från 50-talet. (Läs gärna mer om experimenten och hur det snarare visade att livet inte kan ha uppstått trots optimala förhållanden och mycket styrning.)

Något som verkligen förvånade mig var när denne professor i organisk kemi hoppades att experimentet skulle ge ”byggstenarna för DNA och RNA”. Jag tänkte först att han inte kan ha menat det, att han måste ha sagt dessa ord i ett annat sammanhang och att det sedan klipptes ihop lite klumpigt. När han sedan upprepade det i studion fick det mig att tappa haka. Så här sa han om resultatet: ”Det är flera av alla aminosyror som finns i våra kroppar, som du är uppbyggd av, och sen så finns det byggstenar till DNA och RNA…”

Jag undrar vad han syftade på för byggstenar. Det kan inte ha varit aminosyrorna han menade, för de kan inte kombineras till DNA- eller RNA-molekyler. Om man hade alla sorters aminosyror (vilket man aldrig lyckats skapa) skulle man visserligen kunna bygga de proteiner som behövs för att sedan bygga ihop DNA och RNA av helt andra byggstenar. Men det vore lite väl långsökt att kalla det byggstenar för DNA och RNA. Menade han att det bildades nukleotider? Deoxiribos? Fosfatgrupper? Jag har inte hört talas om att någon av dessa skulle bildats i något Miller-Urey-experiment, så jag är väldigt nyfiken på vad det var för specifika byggstenar han syftade på.

Hursomhelst uttrycker Erik sin känsla att de har misslyckats med experimentet, eftersom det gick ut på att skapa liv och inte bara byggstenar för liv. Jag är definitivt beredd att hålla med honom om det. 🙂 ”Det är ett faktum att det är väldigt svårt att vetenskapligt förklara hur livet uppstod…”

”… hur vetenskapen ljuger oss rakt i ansiktet.”

Nu får vi följa Adam Alsing till Creation Museum i Kentucky. Där läser han bland annat på en skylt som säger ”Kan detta dinosauriefossil vara miljoner år gammalt? Nej, Jorden är bara några tusen år gammal så det kan inte vara det.” Om det verkligen är vad skylten säger (och om det är allt vad den säger) så håller jag med om att det är ett cirkelresonemang och därmed inte ett giltigt argument. Men det är i så fall inte värre än det cirkelresonemang som evolutionister använder för att förklara bort fynden av mjuk vävnad i dinosauriefossil.

Med hjälp av ljudeffekter försöker producenterna sedan förlöjliga museiägarens uttalande om att det kan finnas dinosaurier vid liv än idag. Varför skulle det inte kunna finnas det? Än om evolutionsteorin skulle vara sann, så finns det ju inget som säger att alla dinosaurierna måste ha dött ut. Om de finns kvar är de förstås just på sådana ställen där de ännu inte har blivit jagade till döds av människor.

Adam Alsing pekar också på en ”dino som äter ananas” som om det var något orimligt i det. Han har nog tagit för stort intryck av fantasifulla filmer som Jurrasic Park. Med hjälp av bland annat fossil dinosauriespillning vet vi emellertid att de flesta dinosaurier var växtätare.

I brist på motargument…

Ibland är det jobbigt och svårt för tv-producenter att förse tittarna med forskningsbaserade motargument till skapelsetro. Men de behöver inte misströsta, eftersom det ofta är så mycket enklare och roligare att helt enkelt locka tittarna till att skratta åt det (se även Ett gott skratt förlänger… Jordens ålder?). Till exempel säger skapelsemuseets ägare något väldigt viktigt och allvarligt i slutet av inslaget, men tyvärr skojas även det bort:

”Alla människor i världen är syndare som gör uppror mot sin Skapare.”

Tillbaka i studion följer dock Erik upp tanken: ”Tänk om vi alla har blivit lurade. Tänk om Jorden är 6000 år gammal.” Ja, tänk om!

Äntligen dags för debatten!

Per Kornhall och Rolf Lampa gör entré. Kornhall är evolutionstroende och författare till boken Skapelsekonspirationen (som sågats ordentligt av hans före detta kollega Krister Renard). Lampa är ordförande för Genesis – Sveriges största förening för skapelsetroende. Programledarnas ingång verkar vara att de båda debattörerna beskyller varandra för att konspirera. Det må vara sant när det gäller Kornhall, som tycks uppfatta skapelsetroende som delaktiga i någon stor lömsk sammansvärjning. Men så länge man är öppen med sin agenda – att människor ska upptäcka Bibelns sanningar och att vinna dem till en räddande relation med för Gud – då är det ju knappast fråga om en konspiration.

Finns det då en konspiration bland forskare mot skapelsetroende? Är alla evolutionstroende forskare lögnare och inblandade i någon gigantisk konspiration med syfte att hålla evolutionens brister hemliga? Knappast. Det vore totalt omöjligt att hålla en så stor lögn hemlig för så många (se mitt inlägg om Evolutionskonspiration?). Problemet med evolutionsläran är mycket mer komplext och insnärjt än så, och det är svårt att med ett kortfattat svar nysta upp det.

Därför tycker jag det var bra att Rolf Lampa gick till kärnan i problemet, här omformulerat med mina ord: Bland all seriös och riktig forskning gömmer det sig tyvärr mindre seriösa grupper som i sitt arbete tillåter sig gå utanför den vetenskapliga metoden. Evolutionsbiologer forskar inte på samma sätt som övriga biologer, men deras slutsatser och påståenden likställs ändå med verklig vetenskap. På så vis åker evolutionstron snålskjuts på vetenskapen. (Ironiskt nog försöker man samtidigt måla upp en konflikt mellan vetenskap och skapelsetro – som om det fanns några motsägelser där.)

Tyvärr är resten av debatten svår att följa. Det märks tydligt att det är flera klipp och hopp i en diskussion som i verkligheten pågick mycket längre. Det hela blir därmed väldigt osammanhängande för oss tittare. Jag som känner Rolf Lampa och har följt många av hans diskussioner, kan skönja fragment av goda svar och förklaringar som uppenbarligen klipptes bort av någon anledning. Tråkigt att vi inte fick höra det.

En som däremot hörde hela samtalet var veckans gäst i studion: Martina Thun (från morgonpasset i P3), och så här kommenterar hon debatten:

”Jag tyckte det var oerhört intressant. Och så är jag också imponerad av någon som är så här ‘här har du argumentet’ – ‘det är Gud eller Pär.'”

🙂 Även om producenterna inte direkt var ute efter att framställa skapelsetro i god dager så är jag ändå rätt nöjd och tycker det är roligt att frågan togs upp. Tack TV6!

 

”…som att tro att Jorden är platt” – en jämförelse som faller platt

Historiskt har uppfattningen om att Jorden skulle vara platt projicerats på kristna av kristendomens kritiker. Man har försökt måla upp en konflikt mellan biblisk tro och vetenskap – en konflikt som inte stöds av historien (se t ex Galileo vs Påven = Vetenskapen vs Bibeln?).

Samma mönster ser vi än idag. I vad som verkar vara brist på ordentliga sakargument händer det titt som tätt att evolutionstroende hånar skapelsetroende genom att jämföra deras tro på biblisk skapelse med att tro på en platt jord.

Denna jämförelse faller dock platt, med tanke på att ledaren för Flat Earth Society är evolutionist:

“The Flat Earth Society is an active organization currently led by a Virginian man named Daniel Shenton. Though Shenton believes in evolution and global warming, he and his hundreds, if not thousands, of followers worldwide also believe that the Earth is a disc that you can fall off of.” – Natalie Wolchover, LiveScience

För dig som är skapelsetroende kan detta vara värt att påpeka nästa gång någon tar till denna jämförelse. Du kan också be den evolutionstroende räkna upp sina bevis för evolutionsläran, och sedan räkna upp bevisen för att Jorden är rund. Kontrasten mellan vad vi egentligen vet om det ena jämfört med vad vi vet om det andra kan bli rätt slående. Det sistnämnda kan nämligen observeras konkret och direkt på flera olika sätt, medan det förstnämnda (evolutionen) aldrig har observerats. Man säger att det aldrig heller lär observeras medan det händer, eftersom det sker så långsamt. How convenient! 😉

 

 

Pi-nsamt dålig matematik att hävda bibliskt fel om pi

Första gången jag hörde det här som ett argument mot Bibelns trovärdighet trodde jag att det var menat som ett skämt. Efter att nu ha hört det ett antal gånger börjar jag mer och mer förstå att det är många som faktiskt uppfattar detta som en allvarlig brist i Bibeln. Det har fått mig, som matematiklärare, att istället börja fundera över brister i matematikundervisningen här i vårt land (eller kanske är det bara bland bibelkritiker som det saknas kunskaper i matematik). Vad det handlar om är detta: Det hävdas att Bibeln hävdar att pi (π) är 3, fastän det egentliga värdet är närmare 3,14.

Men Bibeln uttalar sig aldrig om pi. Det står inte att det finns ett förhållande mellan en cirkels omkrets och diameter och att det är si eller så mycket. Däremot beskriver Bibeln en stor cirkelrund bassäng på följande sätt:

Han gjorde vidare Havet i gjutgods. Det var cirkelrunt och mätte tio alnar från kant till kant; det var fem alnar högt och 30 alnar i omkrets.
– 1 Kung 7:23 (upprepas i 2 Krön 2:4)

Visst, tar man måttet 30 och delar det med 10 så blir det 3. Men det är bara dålig matematik att klaga på att det inte blir närmare 3,14.

För det första: En sådan slutsats tyder på bristande kunskaper om betydelsen av att ta hänsyn till noggrannhet och värdesiffror i beräkningar. Man kan inte använda sig av ungefärliga och avrundade mätvärden och förvänta sig ett exakt svar. Till exempel: Om uppgiften är beräkna arean av en cirkel med den uppmätta radien 5 cm; då är ”78,539851 kvadratcentimeter” inte ett bra svar, även om det är precis vad miniräknaren visar (efter att man knappat in 5 i kvadrat gånger pi). Svaret gör nämligen anspråk på större noggrannhet än vad som anges i det ingående mätvärdet 5 cm (som kan vara avrundat från 4,51 eller 5,49). Hade det stått att radien var 5,0000000 cm istället för bara 5 cm hade det varit ‘en annan femma’. 😉 Ungefärliga mätvärden kan endast ge ungefärliga resultat. För att få ett exakt värde på pi baserat på två mätvärden (både diameter och omkrets) behövs mer exakta mätvärden.

Hur vet jag då att de mätvärden som anges i 1 Kung 7:23 (10 respektive 30 alnar) inte är tillräckligt exakta mått? Jo för att…

• Inga decimaler anges. I Bibeln används aldrig tiondelsalnar – inte heller tredjedelsalnar eller fjärdedelsalnar. (Ibland används dock halvalnar – t ex i 2 Mos 25:10) En aln är avståndet från armbågen till långfingerspetsen – lite under en halv meter. Det finns inget praktiskt sätt att dela upp en aln i mindre enheter. Man brukade ange mindre mått i ”handsbredd” vilket förresten görs tre verser senare: ”Godset i Havet var en handsbredd tjockt”. Men jag har aldrig sett dessa två olika måttenheter kombineras, såsom man gör med fot och tum (min surfbräda är t ex 8 fot och 2 tum lång).
• Kvoten blir inte tillräckligt nära pi. Jag vet, det var ju det som var poängen. Men man kan ju faktiskt gå bakvägen och konstatera att eftersom vi vet att pi är närmare 3,14 kan inte de ingående måtten på 10 och 30 alnar ha varit exakta (se mitt lektionstips: introduktion av talet pi där jag påstår mig veta hur noggrant mina elever har utfört sina mätningar av runda föremål).

En annan sak som gör det till dålig matematik att klaga på de uppgifter som Bibeln ger om bassängen är att man behöver mer information om föremålets geometriska form:

• När det gäller formen betraktat uppifrån tror jag inte att det finns något som kan ursäkta ett inexakt värde på pi. Hade den varit smått oval är det en sak, men det står att bassängen var cirkelrund. Då det är lätt att med enkla redskap kontrollera om ett föremål är en perfekt cirkel – och då detta inte var vilken bassäng som helst utan en som skulle användas till heliga ceremonier – antar jag att den faktiskt var ‘perfekt’ cirkelrund.
• Men hur var det då med formen betraktat från sidan. Var bassängen formad som en cylinder, eller var den smalare nedtill än upptill? Det skulle förstås ha viss inverkan, för då blir det genast relevant att veta om måtten ens hämtades från samma höjd. Texten ger faktiskt ett tydligt svar på frågan om formen. Några verser senare står det nämligen att ”kanten var formad som kanten på en bägare, lik kalken av en lotusblomma” (Bibel 2000) eller ”liknade en utslagen lilja” (Folkbibeln). Alltså var bassängens diameter större allra högst upp vid ”kanten”. Och var mättes diametern? Vid kanten! (”tio alnar från kant till kant”) Då är frågan hur man mätte omkretsen. I Bibel 2000 står det bara att den var ”30 alnar i omkrets”, men mer ordagrant (i den hebreiska grundtexten) står det ”ett 30 alnar långt snöre nådde runt det”, vilket avslöjar mer om hur detta mått uppmättes (samt att det verkligen rörde sig om ett uppmätt värde och inte ett som härletts från diametern). Med den här formen skulle det vara rätt svårt att spänna ett snöre allra högst upp vid kanten. Snöret – som ju måste vara helt spänt – skulle vilja glida ner till en punkt där bassängens kanter inte längre kurvade sig. Kanske mättes alltså inte diametern och omkretsen på samma höjd. I alla fall tror jag inte att omkretsen mättes högst upp, men det är mycket möjligt att diametern mättes nedanför kanten.

Hade syftet med mätningen varit att undersöka förhållandet mellan en cirkels diameter och omkrets, och hade syftet med dess nedtecknande varit att göra en antik handbok i matematik, då hade det förstås varit viktigt att hålla reda på det i redovisningen. Jag skulle ha påpekat för mina elever (se mitt lektionstips: introduktion av talet pi), att de måste mäta diametern och omkretsen på samma höjd för att få ett riktigt värde på pi. Men syftet med texten är uppenbarligen ett annat: Att beskriva utseendet på dessa föremål som tillverkades för att använda templet. För att få en bild av hur stort ett runt föremål är, är det intressant att höra både diametern och omkretsen.

Att utifrån texten förutsätta att måtten 10 respektive 30 alnar är uppmätta vid samma höjd och att bassängen var formad som en cylinder är helt enkelt dålig matematik, särskilt med tanke på att det klart och tydligt står i texten att formen var krökt upptill.

Sammanfattningsvis…

Vi har ett föremål med de (troligen) avrundade måtten 10 alnar respektive 30 alnar. De egentliga måtten skulle kunna vara allt från 9,5 till 10,49… respektive allt från 29,5 till 30,49…. Till exempel kan det ha varit 9,65 och 30,30, vilket skulle ge pi ett mer korrekt värde. Vi har även en uppmätt diameter som eventuellt är inkompatibel med omkretsen. Det gör att vi till och med – för exemplets skull – skulle kunna anta att 10 och 30 är exakta mått. Om omkretsen var exakt 30 alnar, och vi delar det med 3,14 får vi diametern 9,55 alnar. Mellanskillnaden 0,45 alnar är då ett mått på hur mycket de bägarformade kanterna sticker ut (delat på två eftersom det sticker ut på båda sidor). I så fall stack kanterna ut ca 10 centimeter. Det finns alltså flera olika parametrar som påverkar och gör det svårt att dra några slutsatser om ett bibliskt värde för pi. Att inte ta hänsyn till dessa – och hävda att Bibeln har fel om pi – är alltså bara dålig matematik.

Som en sista upplysande poäng kan nämnas att än om Bibeln hade sagt rakt ut att ”förhållandet mellan en cirkels diameter och omkrets är lika med 3” så hade man faktiskt inte kunnat säga att det var fel. Man skulle kunna klaga på att det vore en mindre exakt approximation av pi, men inte att den var fel. I vissa sammanhang skulle även den så populära approximationen 3,14 vara förfärligt oexakt. Inte ens 3,14159265358979323846 är exakt, eftersom pi är ett irrationellt tal med oändlig decimalutveckling. Det går således inte att nedteckna ett exakt värde på pi. Om vi skulle kräva att Gud genom inspiration skulle ha sett till att ett exakt värde på pi nedtecknades i Bibeln, skulle den stackars författaren skriva än idag. 🙂

Länka gärna hit om ni stöter på någon som med samma dåliga matematik till varje pris vill hävda att Bibeln har fel. De får allt ta och hitta sina fel någon annanstans. (Pi-ng till AteistBibeln som tagit upp detta hela 1, 2, 3 gånger i sitt uppslagsverk över ”tokiga bibelord”, och till en Niclas Karlsson som proklamerar att Pi bevisar att Bibeln har fel. ”Fel, fel, fel.” samt hävdar att detta fel är omöjligt att försvara.)

 

Skapelsetroende i händerna på fördomsfull läkare

 

Jag har sett denna seriestripp (av Garry Trudeau) i omlopp ett tag – nu senast som video. Motståndare till skapelsetro tycker att den pekar på ”det motsägelsefulla i att vara skapelsetroende i vår moderna vetenskapliga värld”. Jag hoppas att något liknande aldrig har hänt i verkligheten, med tanke på hur läkaren bemöter sin patient. Jag antar att läkaren bryter mot ett antal regler.

Läkaren meddelar patienten att han har drabbats av tuberkulos, men att de upptäckte det i tid. Patienten frågar om han då har goda chanser att klara sig, varpå läkaren svarar att det beror på om han är skapelsetroende (i svenska föredrar jag att använda den benämningen hellre än ”kreationist”). Patienten svarar ”Ja det är jag. Varför frågar du det?” Läkaren säger sig vilja veta om han ska behandla bakterierna så som var innan antibiotika började användas eller, eller som de antibiotikaresistenta bakterier de utvecklats till (”evolved”) sedan dess. Om patienten föredrar ”Noas-ark-versionen” kommer han inte att få den moderna medicinen, som är ”intelligent designad”.

”Evolved?”

Jag tänkte att jag skulle berätta varför den skapelsetroende blir så förvånad och frågar vad som menas med att bakterierna skulle ha ”utvecklats?”. Till skillnad från de flesta evolutionister är många skapelsetroende väl medvetna om att bakterier som blivit resistenta inte har blivit det genom utveckling, utan snarare genom avveckling.

Det är nämligen inte så att bakterierna har utrustats med nya egenskaper som får dem att överleva. De överlever för att de (genom mutationer) har blivit skadade och förlorat en egenskap – den egenskap som antibiotikan skulle ha utnyttjat för att förstöra bakterien. Om antibiotikan är en nyckel som ska passa i bakteriens nyckelhål och låsa upp den så att den dör, så vinner förstås bakterien på att dess nyckelhål blivit skadat. Men på samma sätt som när en stad bränner en bro för att överleva så har detta lett till förlorade strukturer för bakterien. Evolutionsteorin kräver nya strukturer och egenskaper, inte förstörandet av befintliga fungerande strukturer.

Evolutionisternas skolboksexempel på evolution är alltså motsaten till evolution. Ironiskt att just detta exempel används till att försöka måla upp en motsägelse mellan skapelsetro och riktig vetenskap.

 

”Evolutionism är inte lämpligt för någon”

Här kommer ett videosvar till Bill Nyes utspel, som jag kommenterade i mina två senaste inlägg. Richard Fangrad från Creation Ministries International (CMI) kontrar Bill Nyes påstående om att ”Creationism is not appropriate for children” med att ”Evolutionism is not appropriate for anyone”. (Det är inte bara rubriken som anspelar på den ursprungliga videon, utan även kläderna och retoriken.)

Richard inleder med att belysa vilken grov felprioritering det är att försöka få den amerikanska skolan på fötter genom att satsa på att lära ut evolution. Det finns så mycket annat som är av betydligt större vikt för landets och de enskilda individernas välgång, till exempel att överhuvudtaget kunna läsa och räkna.

Jag håller med och tycker det är lågt att försöka skylla dåliga skolresultat på skapelsetro, när de egentliga problemen ligger på ett helt annat plan. Det är som att beskylla gymnasieskolorna för dåliga grundskoleresultat, och föreslå att grundskoleelverna skulle lyckas bättre om bara gymnasielärarna skärpte till sig. Bill Nye målar alltså upp en falsk bild av läget i syfte att smutskasta skapelsetro. Kanske brydde han sig verkligen om barn och sann vetenskap tidigare under sin karriär. Men detta ser mer ut som en täckmantel för hans humanistiska agenda. (Bill Nye utsågs till årets humanist 2010.)

Jag tycker förresten att Richard kommer med flera andra intressanta poänger i videon. Se och döm själva.
(Det där med ”döm” behöver jag kanske inte säga till en del av mina läsare. ;))

 

Näe Nye, evolutionen är inte så viktig och bevisad som du tror

Här kommer resten av mina kommentarer till vad Bill Nye säger i videon (se föregående inlägg).

Evolution is the fundamental idea in all of life science, in all of biology.

Dobzhansky påstod ju det i sin berömda uppsats Nothing in biology makes sense except in the light of evolution. Men inte ens alla biologer håller med om att evolutionen skulle vara så viktig för att förstå resten eller för att göra framsteg. T ex har vi Dr Marc Kirschner som sa:

“Faktum är att under de senaste 100 åren har nästan all biologi gått vidare oberoende av evolutionen, utom evolutionsbiologin själv. Molekylärbiologi, biokemi och fysiologi har inte räknat in evolutionen överhuvudtaget.”

Andra vetenskapsmän skakar på huvudet åt evolutionen och säger ”Detta är inte vetenskap”. Man kan med all rätt fråga sig: Vad har vi för nytta av evolutionsteorin egentligen?

It’s like, it’s very much analogous to trying to do geology without believing in tectonic plates.
You’re just not going to get the right answer.

Här försöker sig Bill på en analogi mellan biologi och geologi. Oavsett hur det nu ligger till med plattektoniken så finns det något ännu större som geologer ignorerar, vilket ständigt leder dem in i snår av motsägande svar och invecklade men fantasifulla historier: Geologerna blundar för de tydliga bevisen på att det har skett en stor omvälvande katastrof. När man väl håller upp det framför näsan på geologerna och säger ”Titta, detta kan bäst förklaras med en katastrof” – först då kan de se den och erkänna att det verkar stämma (dock med reservationen att de inte tror på en enda global katastrof, utan bara en massa mindre katastrofer).

Your whole world is just going to be a mystery instead of an exciting place.

Evolutionsteorin orsakar väldigt många olösta mysterier. Fenomenet med ett växande gap av saker som så småningom måste förklaras är inte unikt för cellens evolution. Känslan när man står med ena foten i båten och andra foten på bryggan – och båten glider iväg! – den känslan kommer krypande för alla evolutionsbiologer. För varje framsteg som görs inom genetiken blir det mer och mer att förklara. Visst, vi kan inte förvänta oss svar på allt på en gång. Men om nya upptäckter ständigt leder till att en teori får fler och fler olösta gåtor, då är vi ju på väg i helt fel riktning. Det är lika lönlöst att vänta på evolutionsteorin, som det är att vänta på en buss som kör åt helt fel håll.

Under tiden som man står och väntar på den bussen kan man passa på att istället fascineras över hur skapelsetroende forskares förutsägelser bekräftas av de nya upptäckterna. Kanske kommer du då fram till att det måste finnas en Gud som har skapat oss. Det tycker jag gör den här världen mer spännande.

Bill Nye – Foto: Doobie Jefferson (Wiki)

As my old professor, Carl Sagan, said,
”When you’re in love you want to tell the world.”
So, once in a while I get people that really
—or that claim—they don’t believe in evolution.

And my response generally is ”Well, why not? Really, why not?”
Your world just becomes fantastically complicated
when you don’t believe in evolution.

Bill är själv förälskad i evolutionen, och frågar oss andra ”why not?” med hänvisning till att allt blir så ”fantastiskt komplicerat” annars. Han bör ta en närmare titt på evidensen, för de pekar nämligen åt det motsatta hållet.

I mean, here are these ancient dinosaur bones or fossils,

Som till exempel de dinosauriefossil som innehåller mjuk vävnad (se Segosaurus strex)? Trots att riktig vetenskap har visat att det inte kan finnas proteiner i ben som är 65 miljoner år gamla, håller man ”benhårt” fast vid den höga åldern. En mer vetenskaplig slutsats hade varit: ”Alltså kan inte benet vara 65 miljoner år gammalt.” Men det är som sagt svårt att utmana ett paradigm.

here is radioactivity,

Radioaktivitet i sig är förstås inget bevis för evolution. Bill syftar antagligen på radiometrisk datering, vilket många sätter stor tillit till trots att det inte går att mäta ålder. Vad man däremot kan göra är att fastställa vilka maxåldrar man får om man utgår från olika kända processer. Till exempel kan inte diamanter vara så gamla som man säger, eftersom det finns kol-14 i dem vilket det inte borde finnas (se Diamanten: den skapelsetroendes bästa vän).

here are distant stars that are just like our star but they’re at a different point in their lifecycle. The idea of deep time, of this billions of years, explains so much of the world around us.

Hoppsan! Här lyfts tydligen kosmologin fram för att försvara evolutionsteorin. När jag tar upp argument som ligger utanför biologin (t ex för att visa att den evolutionära tidtabellen inte håller) brukar jag minsann få höra att det inte har något med evolutionsteorin att göra. Men här kopplas alltså kosmologin in för att försvara tanken om att vår värld är flera miljarder år gammal. Det finns dock en rad problem för Bill, t ex: Om vår galax verkligen är miljarder år gammal borde vi kunna se mer än 5000 supernovarester med en diameter på 300 ljusår eller mer. Ändå ser vi inte en enda! Intressant nog är det precis vad vi kan vänta oss om vår galax är 6 000 – 10 000 år gammal.

If you try to ignore that, your world view just becomes crazy, just untenable, itself inconsistent.

På tal om crazy och ohållbar världsbild. Jag inte ens börjat blogga om de ohållbart crazy och nasty etiska problem som evolutionismen leder till, särskilt för dem som försöker vara konsekventa i den världsbilden.

And I say to the grownups, if you want to deny evolution and live in your world, in your world that’s completely inconsistent with everything we observe in the universe, that’s fine, but don’t make your kids do it because we need them. We need scientifically literate voters and taxpayers for the future. We need people that can—we need engineers that can build stuff, solve problems.

Sen när behöver ingenjörer bekymra sig för evolutionsteorin? När varken molekylärbiologi, biokemi och fysiologi har räknat in evolutionen för att kunna göra sina framsteg de senaste hundra åren, vad gör det då för skillnad om en om en ingenjör tror på evolutionen eller ej?

Och vad barnen beträffar så är det väl snarare bättre att de får tro på en Gud som älskar dem och har en fantastisk framtid planerad för dem. Om man vill ta ifrån någon denna meningsfullhet så får man allt ha en mycket bra anledning till det än. Evolutionsteorins korthus byggt på sand är inte en god nog anledning. Dessutom tycker jag att man bör kunna erbjuda en bättre (eller åtminstone duglig) mening med livet för att ersätta den man berövar barnen. Att ”föra sina gener vidare”, vilket jag har hört biologer säga, tycker jag inte riktigt duger.

It’s just really hard a thing, it’s really a hard thing. You know, in another couple of centuries that world view,
I’m sure, will be, it just won’t exist. There’s no evidence for it.

We’ll see about that. Jag skulle ge evolutionsteorin högst tre till fyra decennier. Frågan är vad folk kommer att vända sig till när de väl tvingas inse att denna världsbild inte håller. Jag vill verka för att så många som möjligt söker sig till Bibeln (som ju visat sig ha rätt hela tiden) och inte till olika former av spiritism.

 

Näe du, Bill Nye

Jag vet inte så mycket om Bill Nye (aka ”the science guy”) annat än att han är rätt känd och omtyckt i USA på grund av att han brukade leda ett tv-program för barn på 90-talet. Många av hans tittare är idag unga vuxna och har förmodligen stor tilltro till det han säger. Men jag tänkte egentligen inte prata om Bill Nye, utan bara kommentera det han säger i videon ovan.

Denial of evolution is unique to the United States.

Jag stämmer förstås inte. Det finns bra många utanför USA:s gränser som förnekar evolutionen. Däremot kan man utan tvekan säga att det är relativt många i USA som är skapelsetroende. Senast i juni fick vi höra från Gallup att hela 46 % av USA:s befolkning tror att Gud skapade människan inom de senaste 10 000 åren. Bland personer med högre universitetsutbildning (masters eller högre) är den siffran 25 %. (Ytterligare 42 % av dessa tror att Gud skapade med hjälp av evolution. Alltså tror sammanlagt två tredjedelar av amerikaner med högre universitetsutbildning att människan på ett eller annat sätt är skapad av Gud.)

I mean, we’re the world’s most advanced technological—I mean, you could say Japan—but generally, the United States is where most of the innovations still happens. People still move to the United States. And that’s largely because of the intellectual capital we have, the general understanding of science. When you have a portion of the population that doesn’t believe in that, it holds everybody back, really.

Vänta lite nu… Först poängteras att USA är ett land med ovanligt många skapelsetroende. Sedan poängteras att USA är det land som ligger mest i framkant när det gäller teknologi och vetenskap. Hallå? Är det bara jag som ser att det kan finnas ett mycket intressant samband här? Skapelsetro tycks snarare leda till bättre vetenskap!

Bill Nye låtsas i alla fall inte om detta uppenbara samband. Istället beklagar han sig över att skapelsetron håller alla tillbaka. Är det måhända en väldigt stark patriotism som lyser igenom här? Typ: ”USA är så överlägset bra så det skulle vara hundra gånger mer överlägset om det inte vore för dessa evolutionsförnekare.”

Another Bill, with another message 😀

Näe du, Bill Nye. Om nu USA är bäst så vågar jag påstå att det inte är trots den höga andelen skapelsetroende, utan snarare på grund av den höga andelen skapelsetroende. Precis som för Sir Isaac Newton så innebär en tro på Skaparen en rejäl boost när det gäller vetenskaplig klarsyn.

I nästa inlägg fortsätter jag kommentera videon med Bill Nye.

 

Debatt om skapelse och evolution

Jag har medverkat i podcasten Mellan svart och vitt, som drivs av ”Thomas, den kristne tvivlaren och skeptiker” och ”Dragan, humanisten”. Detta avsnitt är en debatt mellan mig och skeptikern Anders Hesselbom, som ofta skrivit om mig på sin blogg (där han bland annat har använt sig av den oerhört sofistikerade taktiken att photoshoppa en dumstrut på sin meningsmotståndare).

Eftersom jag aldrig tidigare varit med i någon debatt eller inspelning av detta slag så var det en intressant och spännande erfarenhet för mig. Kanske var det inte riktigt min grej. Jag är mer van vid att uttrycka mig i skrift, där man kan sudda ut påbörjade meningar och formulera om sig hur många gånger som helst utan att det märks i slutresultatet. När man talar funkar det emellertid mindre bra att redigera sig själv på detta sätt, har jag kommit fram till. 😉 Särskilt svårt blir det i lägen där man måste välja sina ord väl. Tyvärr är jag inte tillräckligt snabbtänkt för att kunna ge Anders en ordentlig match när det gäller just retoriken. Huruvida det var en jämn match när det gäller tyngden i själva argumenten … det låter jag er lyssnare avgöra själva. 😀

Här finns debatten som mp3.

 

Kvack så mycket!

Foto: Wikipedia user Alexander Klink

I den skeptiska podcasten Kvack! har jag blivit tilldelad utmärkelsen Veckans KvackYou (som verkar ha hämtat inspiration från voffarnas utmärkelse Årets förvillare). Detta inslag i programmet är tänkt att knyta ihop varje program och handlar om att utse en person eller organisation som har gjort något ”extra klandervärt”. Det är tydligen första gången man har med detta inslag, och det kan höras här (från 1:06:30). Jag tänkte jag skulle ta tillfället i akt och bemöta några av de saker som kvackarna säger om mig och om skapelsetroende i allmänhet.

”… tycks hänga upp sig lite på det faktum att Newton …
var kristen då, precis som alla var när Newton levde …”

Sir Isaac Newton betraktas av många som den främste vetenskapsman som någonsin levt – och han var skapelsetroende. Invändningen att han skulle ha varit det bara för att alla var det eller för att han var tvingad till det, har jag bemött i det här inlägget. Newton var inte bara kristen till namnet. Hans tro genomsyrade hela hans liv och hans syn på naturvetenskapen. Några citat:

”I have a fundamental belief in the Bible as the Word of God, written by men who were inspired. I study the Bible daily.”

”Atheism is so senseless. When I look at the solar system, I see the earth at the right distance from the sun to receive the proper amounts of heat and light. This did not happen by chance.”

Johannes presenterar sig själv på sin blogg som… att han är kristen (det är det han säger först),
i andra hand är han bibelläsande, i tredje hand är han skapelsetroende … och sista hand är han NO-lärare.

Jag har aldrig tänkt på det som en rangordning. NO-lärare är ett substantiv och sådana brukar komma efter adjektiven. Men om jag skulle vara tvungen att välja skulle jag vara kristen i första hand. Bibelläsande och skapelsetroende beskriver vilken sorts kristen jag är och syftar även på Newton.

Johannes … ser sig själv som lite mobbad … de är mobbade (kreationisterna)
av sånna här trista biologer /…/ å de är så mobbade de är så mobbade

Ett typiskt beteende hos mobbare är just att håna den mobbade för att denne upplever sig vara mobbad. Kvackarna uppvisar här just ett sådant beteende. 

 

Ett gott skratt förlänger… Jordens ålder?

Till dig som kommit hit från ”Kvack!”: Läs gärna mitt inlägg Kvack så mycket!

Det här filmklippet tycker jag demonstrerar hur svårt det är att utmana paradigmet som säger att Jorden är miljarder år gammal. Detta är så djupt rotat i oss, och ofta får dem som tror på en ‘ung’ Jord utså den här formen av mobbning:

Kan man tro på både Gud och evolutionen?

Vi kommer in i programmet just när Richard Dawkins får frågan: ”Kan man tro på Gud samtidigt som man tror på evolutionsteorin?” Han svarar att det finns många kristna som tror på evolutionsteorin, och räknar upp olika ledare inom katolska kyrkan som ”ser bevisen och vet att evolutionen är ett faktum”. Alltså är det är ett ”empiriskt faktum” att man kan tro på båda. Han säger att inte alla tror så, men att åtminstone de ledare som är ”värda namnet” är av denna uppfattning. Dawkins vill gärna vara med och bestämma hur en god kristen ledare ska vara: De ska predika att evolutionen är sann och att Adam och Eva aldrig har existerat. Men som vi har sett tidigare inser Dawkins att även om det är många kristna som tror på evolutionen så går det emot vad Bibeln lär. 

 

Ordning och reda bland osannolikt resistenta motsägelser med komplex

Detta inlägg är ett svar till sikay91 som bemödat sig att bemöta de fem första av tio saker som jag anser talar för skapelse. Om du inte redan läst det rekommenderar jag att du först besöker hans blogg för att lättre förstå sammanhanget i det jag skriver nedan:

Ordning och reda

Min lista handlar ju om skapelse, så i det sammanhanget är det mindre relevant att diskutera huruvida livets uppkomst ska inkluderas i evolutionsteorin eller ej. Oavsett ”byråkratin” om vilket ämne det hör till kan vi ju inte bara anta det som en självklarhet att den första fullt fungerande cellen bara fanns där. Fast i det där du skriver om fotosyntes och att organismer inte är slutna system tillåter du dig själv att göra just detta antagande. Om det finns en fullt fungerande cell på plats har den ju redan förmågan att bygga och uppehålla ordning. Det är ju det den är skapad till. Om du behöver utgå från en skapad cell för ditt argument – fine! 😉

 

Tio saker som talar för skapelse

Det har efterfrågats en lista över argument för skapelse. Det är svårt att förklara allt kortfattat, så jag förstår att mina läsare kommer att vilja veta mer om både det ena och det andra. Men här kommer ett försök som vi i alla fall kan utgå från för vidare diskussioner. Här kommer alltså mitt urval av tio saker som jag anser talar för skapelse – utan inbördes ordning:

1. Ordning – I naturen ser vi hur ordning går mot oordning. I frånvaro av liv eller någon kraft som ingriper, säger oss all erfarenhet att strukturer bryts ner istället för att byggas upp. Denna princip gäller stjärnor såväl som kemiska ämnen – och vår genetiska kod. Istället för mutationer som leder till nya och förbättrade egenskaper ser vi hur de gör att den genetiska koden förfaller (genetiska sjukdomar, cancer, etc). Detta stämmer överens med Bibelns beskrivning av hur en Gud griper in och skapar ordning (”formar”) ur kaoset (”i begynnelsen var kaos”). Mutationernas negativa inverkan på allt levande stämmer överens med effekterna av syndafallet (där människorna inte längre fick äta av livets träd). Mutationer är också förklaringen till människornas minskade åldrar efter översvämningen. Evolutionen behöver mutationer som leder till nya användbara egenskaper, inte att befintliga egenskaper förstörs (vilket är vad vi observerar).

 

Om allt är intelligent designat, varför är det inte perfekt?

Ibland får jag frågor i stil med: Om livet är skapat av en intelligent designer, varför finns det då skadliga mutationer? Varför finns genetiska sjukdomar? Varför finns felveckade proteiner? Borde inte en intelligent designer ha gjort så att allt detta fungerade felfritt? Eller är han inte så intelligent som man vill hävda?