RSS

Etikettarkiv: Livets mening

Säger evolution något om meningen med livet?

I ett tidigare inlägg citerar jag en evolutionsbiolog som sagt att ”Meningen med livet är att föra sina gener vidare”. Det var den mening han själv kunde se baserat på det ursprung som han trodde på. Själv tror jag att vi istället har vårt ursprung i Gud och att det ger en mycket rikare mening med livet. För mig framstår det som fullständigt självklart att vår syn på ursprunget har en avgörande roll här.

Någon invände då att evolutionen inte kan svara på frågor om värde, mening och moral. Att man särskilt inte bör bygga sin moral på evolutionen har behandlats i tidigare inlägg och diskussioner (se fallet med nazisterna). Vare sig vi tycker det är logiskt eller ej så finns det människor som – i likhet med Hitler, Auvinen och Breivik -ändå har fått för sig att man kan bygga sin moral på evolutionen. Vad hjälper det dem om vi står och säger ”nämen det kan man förstås inte”? Vi måste förstås aktivt varna för detta och förklara varför dessa idéer är totalt odugliga som moraliska rättesnören. Just därför har jag uppmanat alla hasare (humanister, anti-teister, skeptiker och allmänt religionsfientliga eldsjälar) att ta sitt moraliska ansvar och berätta för folk för detta. Det hjälper inte när vi som är kristna och skapelsetroende varna för evolutionstrons konsekvenser, eftersom våra motiv genast blir ifrågasatta. Därför måste de evolutionstroende själva ta detta moraliska ansvar!

Så, hur är det då med livets mening? Säger evolutionen något om det? Att döma av de svar som finns att läsa i denna artikel i SvD:s nätupplaga, känns det i alla fall rätt uppenbart att många faktiskt tycker att den gör det, och som grundar sin livssyn i en ateistisk världsbild där allt tros ha blivit till genom evolutionära processer, utan att någon Gud har varit inblandad. Nedan följer en del intressanta citat från olika människor som svarat på frågan ”Vad är meningen med livet?”. (Fetstil har lagts till av mig.)

Enligt utvecklingsdarwinismen verkar varje organisms uppgift – alltifrån bakterier till växter, djur och människor – vara att fortplanta sig och föra arten vidare till nästa generation. Det är tydligen meningen med livet i stort men hur det hela kommer att sluta en gång i framtiden får vi aldrig veta och ej heller varför livsprocessen ser ut som den gör. Vem har hittat på alltihop? För den enskilda människan gäller det att göra det bästa av situationen – så länge man lever. Skapa sig ett drägligt liv, ha bra relationer till sin omgivning, försöka vara en god medmänniska. Man får leva i nuet men med en viss planering och framförhållning. Det enda säkra är att vi ska dö men kanske inte redan nästa dag. Varje människa får se sig som en liten – förmodligen obetydlig – del av ett stort, gåtfullt universum. Spännande! – Lars Nilsson

Spännande? Jag har väldigt svårt att se den logiska kopplingen mellan ”obetydlig” och ”spännande”. Hur kan ”obetydlig” överhuvudtaget räknas som något positivt?

Livet uppstod av en tillfällighet och evolutionen har sedan fört det till vad det är i dag. Det enskilda livets enda konkreta uppgift är att frambringa avkomma, som kan föra det kollektiva livet vidare, lika för människor, djur och växter. Någon övergripande egentlig mening därutöver har det inte, vad än detta liv ägnas åt. Men även det kollektiva livet saknar slutlig mening – det är dömt att upphöra, förintas spårlöst – vår jord och allt liv på denna kommer en gång att uppslukas av en svällande sol. – Mauritz Björkryd

Jag önskar att så få barn och ungdomar som möjligt får möta och bli utsatta för detta synsätt. Det känns hårt att de ska behöva smittas av så pessimistiska tankar. Inte nog med att evolutionstron är fel, den är knappast vacker heller!

Så här har jag valt att tro. Fungerar bra för mig: 

1. Livet har en mening. 
Vårt universum startade med Big Bang. Miljontals grader varm gas exploderade ut. Över årmiljonerna sänktes temperaturen, gasmolnen drogs samman och till slut bildades solar och planeter. Allt var både stekhett och tvärtdött.
 Men så svalnade vår planet, och liv uppstod på jorden.
 Varför liv uppstod kan man fråga sig, för vad tjänar något som är dött på att bli levande? 
Jag har valt att tro att det sker för att det är meningen att det ska ske. 
Och om det fanns en mening med att den första bakterien kom till (eller vad det nu var som kom först), så måste det ju ha varit en lika stor händelse att bakterie nummer två utvecklades – och så fortsätter det, via den fantastiska evolutionen fram till idag och Dig. Du och varje liv i historien är en lika stor händelse. Liv kommer till för att det finns en mening. Därför finns det en mening med att du finns till.
 […fortsätter med två punkter till…] – Lasse

Detta låter betydligt vackrare, men det är dock helt tomma ord, eftersom denna mening är påklistrad och saknar logisk koppling till ”den fantastiska evolutionen” som Lasse antar är helt sann. Hur kan det finnas en mening utan att någon har tänkt ut den – utan att någon har en plan? Eller kanske tror Lasse på en gudomlig makt som startat allt men sedan lämnat det för sig själv. Men om denna gud inte hade någon särskild plan med att skapa oss – och kanske inte ens förutsåg att just du skulle bli till genom dessa processer – vad finns det då för verklig mening med ditt liv?

Det är meningslöst att ställa frågan om meningen med livet. Livet är helt enkelt bara en konsekvens av molekylära processer som fått fortgå under oerhört lång tid. Det finns ingen mening med det. För länge sedan trodde människor att regn, blixtar och jordbävningar orsakades av gudar. Numera finns vetenskapliga förklaringar till sådana naturfenomen. För länge sedan frågade man sig också hur människor hade uppkommit. Det svar man kunde ge var att Gud hade skapat människan till sin avbild. Det var en mening som gällde för ett par tusen år sedan. – Svante Brandänge, Stockholm

Fascinerande! Svante kan se att det fanns en mening i att Gud skapade människan till sin avbild. Han tror dock inte att den gäller längre, eftersom han tror att det har bevisats felaktigt. Därför ser han ingen mening med livet, eller ens att ställa frågan om livet har en mening.

Det finns mer av samma slag i artikeln i SvD:s nätupplaga, samt någon enstaka röst som säger att Gud faktiskt har skapat oss till sin avbild och att han har en plan för oss. Jag tror att världen behöver fler sådana röster!

Han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till … Vi har vårt ursprung i honom. – Apg 17:27-28

 

Etiketter: ,

Det finns en mening med ditt liv!

För många känns det logiskt att vårt ursprung säger oss något om meningen med våra liv. Om man är fast övertygad om att evolutionsläran ger oss sanningen om livets ursprung, ligger det därför nära till hands att i samma lära söka svaret på livets mening. I föregående inlägg citerade jag en evolutionsbiolog som sagt att ”Meningen med livet är att föra sina gener vidare”. Det var den mening han själv kunde se baserat på det ursprung som han trodde på.

Enligt Bibeln har du istället ditt ursprung i Gud. Eftersom du har ditt ursprung i en tänkande individ så finns det en tanke med din existens. Dina mänskliga föräldrar kunde inte planera att du skulle födas. Även om de hade önskat sig ett barn och blev mycket glada att få träffa dig, så visste de inte att det skulle bli just du. Men Gud, som redan är i framtiden, visste att du skulle födas och har sedan han skapade de första människorna sett fram emot den dag då du tog ta ditt första andetag. Du var planerad!

Tack för att du skapade mig så unik och så underbar! Det är fascinerande att bara tänka på det. Allt du gör är fantastiskt, det har jag verkligen fått erfara. Du var där när mina ben formades i det tysta, när de fogades samman i min mors liv. Du såg mig innan jag föddes och planerade varje dag i mitt liv, innan någon av dem började. Ja, varje dag skrevs ner i din bok! – Ps 139:14-16

Dessutom är du en avbild av Skaparen själv (1 Mos 1:27). Som sådan skapades du med ett särskilt syfte: Du är skapad till kärlek och gemenskap med andra människor och med din Skapare. Han tänker dock inte tvinga någon att uppfylla sitt syfte. Därför är det du själv som väljer om du vill leva det liv som Gud har planerat för dig. Han längtar efter att du ska göra det. Han vill att du ska leva livet!

Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. – Joh 10:10

Han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till … Vi har vårt ursprung i honom. – Apg 17:27-28

Se även:
Säger evolution något om meningen med livet?

 
18 kommentarer

Publicerat av på 4 november, 2012 i Evangeliet, Skapelsen

 

Etiketter: ,

Som evolutionsbiologen sa: ”Meningen med livet är att föra sina gener vidare”

Så sa en universitetslärare till oss lärarstudenter för några år sedan. Eftersom det lät så banalt i våra öron sökte vi i hans ansikte efter något slags indikation på att han bara skämtade. Men vi fann ingen glimt i ögat. Istället mötte han vår reaktion med att insistera på att det faktiskt är så – i alla fall om man ser på livet rent biologiskt och evolutionärt.

Även om vi var tvungna att lyssna ”mellan raderna” för att få ut det, var det i alla fall skönt att få höra från denna vetenskapspredikant att det kan finnas alternativa sätt att se på livet. Du måste inte mäta din framgång efter hur många barn du skaffat, eller efter hur mycket du har tillfört samhället på annat sätt. Du får hitta på andra saker som fyller ditt liv med mening … underförstått att du då egentligen lever i en lögn. Till exempel kan du tro på diverser religioner och på så vis fylla ditt liv med mening. Religionerna har förstås alla fel, men de kan vara nyttiga för vissa individer som behöver en ”andlig krycka” att stödja sig med. Typ så kan resonemanget låta i vissa kretsar. (Sist jag läste något liknande var det Hitler som hade uttryckt det – se det fjärde citat på den länkade sidan.)

Går livet ut på att föra sina gener och förmågor vidare till nästa generation? Handlar det ytterst om överlevnad och långsiktig utveckling? Förhoppningsvis är det inte många som fått evolutionen presenterad för sig på ett så extremt sätt. Förhoppningsvis har sådana lektioner i livets mening inte varit särskilt övertygande. Förhoppningsvis var det inte många lärare som gick fullt så långt i sin strävan att uppfylla den förra kursplanen för grundskolan. Enligt den var nämligen ett av målen med biologiundervisningen att eleven skulle kunna ”se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv”. Förhoppningsvis är det inte så många som hör den tanken och tror på den. Om de ändå gör det hoppas jag att de inte tar till sig den tanken på ett djupare plan, utan förmår sig själva att vifta bort den och istället tänka: ”Nåja, jag tycker ändå att livet är meningsfullt på andra sätt. Det är härligt att leva och bara vara!”

Men hur blir det då för den som älskar ”vetenskapen”, har bundit upp hela sitt liv i den, och mer eller mindre har gjort den till sin ”gud”? Hur blir det för den som inte förmår sig själv att leva i en lögn. Om man är fast övertygad om att evolutionsläran ger oss sanningen om livets ursprung, då ligger det nära till hands att i samma lära söka svaret på livets mening. Det finns säkerligen dem som förnekar en sådan koppling, men för många känns det helt självklart att ursprunget säger oss något om meningen.

Enligt Bibeln är ditt ursprung ett helt annat, och därmed finns det också en högre mening med ditt liv. Du behöver inte längre leva i en lögn, utan kan leva livet fullt ut i sanningen!

Se även:
Det finns en mening med ditt liv!
Säger evolution något om meningen med livet?

 

 

Etiketter: ,