Svar till biolog som stoppat huvudet i sanden

Mattias. Förlåt på förhand för att jag i detta inlägg är lite elak mot dig och anklagar dig för självbedrägeri. Men jag har exakt samma inställning till dig som jag hade när jag skrev detta inlägg: Jag hoppas fortfarande innerligt att du ska sluta kämpa mot Gud, mot bevisen, och mot dig själv.

Du frågar i din kommentar varför jag ”envisas med att upprepa samma gamla trötta argument om och om igen”. Jo, det är för att du och andra inte förstår. Polletten trillar inte ner. Därför behöver jag upprepa det. (Fast om du tar dig tid att se filmen ser du att den innehåller en del nya svar på sådant som andra har frågat här på bloggen.) En annan anledning till att det behöver sägas igen är förstås att det finns många som ännu inte har hört argumenten om varför livet omöjligt kan ha uppkommit genom naturliga processer. Varför vill du inte att de ska få höra det? Varför vill du få mig sluta skriva om det?

Vad jag ser är en biolog (!) som stoppar huvudet i sanden inför designen. Du kapitulerar. Det är så besvärande för dig att du till och med försöker avskräcka mig från att någonsin ta upp det igen. Du flyr bort från ämnet genom att styra över diskussionen på ett område där du tror att du har argumenten på din sida. Därmed gör du precis det som du och andra upprepade gånger har anklagat mig för: Du flyr. Sedan projicerar du ditt eget beteende på mig.

Jag finner det mycket intressant att argumenten för evolutionstron alltid finns någon annanstans. Uppenbarligen har du som biolog förstått att de inte finns inom biologin, eftersom du vill styra bort diskussionen från de för dig otäcka upptäckter som man dagligen gör på det området (se filmen för en rad exempel, eller studera insekten med kugghjul). Istället söker du svar inom geologin. Ironiskt nog letar du stöd för din uppfattning bland bevisen för att det har skett en världsvid översvämning. Du stoppar huvudet i sanden eftersom du tror att de andra problemen försvinner då. Men du kommer snart se att inte heller sanden är en särskilt hälsosam miljö för den evolutionstroende.

En annan intressant sak, som du kanske borde reflektera över… (Det är viktigt att stanna upp och reflektera, så att man lättare inser om man ägnar sig åt självbedrägeri.) Samtidigt som du hävdar att argumenten mot skapelsetro är så simpla att vederlägga, så har du tydligen också börjat känna behovet av en mer organiserad ansträngning för att ”kunna demonstrera varför evidensen går emot en ungjordskreationistisk modell”. Hur går det ihop? Om vi har så väldigt fel, borde det väl vara busenkelt?

Jag vill se dig ta upp huvudet ur sanden och vända om. Inte för att jag ska kunna säga ”vad var det jag sa”. Nej, nej! Det är för att jag vill kunna välkomna dig över till mitt lag så att vi tillsammans kan hjälpa ännu fler människor att ta upp huvudet ur sanden och dra djupa andetag i den friska luften. Så jag vädjar till dig ännu en gång. Mattias Larsson står fortfarande mycket högt upp på Guds önskelista!

 

Sevärd film: Programming of Life

Den här filmen förklarar på ett mycket pedagogiskt och illustrativt sätt varför livet omöjligt kan ha uppkommit genom naturliga processer. Jag kan varmt rekommendera den, och hoppas att den snart blir tillgänglig med svensk text.

Filmen är bara 44 minuter lång, men om man vill kan man dela upp tittandet i elva kapitel.

1. Introduktion
2. Information
3. Aminosyror
4. Proteiner
5. Proteinsyntes
6. Biologiska datorer
7. Eukaryot cell
8. DNA
9. Sannolikhet
10. Sannolikheten att en cell utvecklas
11. Slutsats

Jag kan förstås inte annat än instämma i det vetenskapens lov som uttrycks i slutet av filmen:

När vi lär oss mer om denna fantastiska värld som vi lever i, börjar vi förstå hur komplex den är. Och när det gäller cellen: Ju mer vi forskar, desto mer komplex verkar den vara.

När vi samlar information är det upp till oss som forskare, elever och kollegor, att lyfta upp vetenskapen till den grad av integritet och kritisk granskning som den förtjänar. Om vi närmar oss vetenskapen med en ogrundad och förutfattad mening då är det faktiskt inte vetenskap vi ägnar oss åt.

Det fina med vetenskapen är att människor har lyckats överge allmänt vedertagna dogmer för att undersöka bevisen. Det är inte upp till oss att motbevisa en viss teori, det är upp till teorin att bevisa sig själv i förhållande till vetenskapens regler. Om en teori misslyckas med det bör den förkastas och vi bör söka efter mer kunskap.

 

Kugghjul i hoppande insekt

Alla bilder publicerade med tillstånd av Malcolm Burrows.

Issus coleoptratus hoppar iväg på två millisekunder, för snabbt för att ögat ska hänga med. Den utför en av de snabbaste accelerationerna i djurriket: 400 g (20 gånger mer än de 20 g som en människa maximalt kan klara av). Om bakbenens rörelser inte var perfekt synkroniserade skulle insekten snurra okontrollerat efter det kraftiga frånskjutet. Hos de flesta hoppande djur synkroniseras rörelsen med hjälp av nervsystemet. I insektens lilla kropp skulle det bara ta 5-6 millisekunder att skicka en nervsignal från benen till hjärnan och sedan tillbaka igen. Men med ett så snabbt avstamp skulle det bli för långsamt att använda nervbanorna till det. Insekten är därför försedd med kuggar överst på bakbenen, vilket gör att kraften och rörelsen i ett ben överförs mekaniskt till det andra. Även om ett ben skulle vara lite svagare än det andra kan insekten ändå hoppa rakt.

I andra hoppande insekter synkroniseras benrörelserna istället med hjälp av friktion, och det är faktiskt den lösningen som används när Issus coleoptratus blivit fullvuxen. Kuggarna finns nämligen bara i nymfstadiet. Vid sista hudömsningen, då insekten blir imago (fullvuxen), överges kuggarna som synkorniseringsmekanism. Varför? Det finns en mycket god anledning till det. Forskarna har sett att om en kugg går sönder förlorar insekten helt sin förmåga att hoppa. Men skadan varar bara tills nästa hudömsning, då insekten får nya (och större) kuggar. När insekten väl är fullvuxen behövs en annan mekanism som varar livet ut, eftersom den inte kommer att genomgå några fler hudömsningar som kan återställa konstruktionen. Då har den också blivit tillräckligt stor och styv för att friktionen ska kunna klara det som kugghjulen tidigare ordnade.

   

Kuggarna har en helt unik design jämfört med de kuggar som vi är vana vid. De är särskilt utformade för att passa sitt syfte, nämligen ”hög precision och hastighet i en riktning”, säger Gregory Sutton – en av forskarna bakom studien. ”Det är en prototyp för en ny sorts kugghjul.” Sutton säger också: ”Vi förknippar vanligtvis kugghjul med mänskligt designade maskiner, men vi har funnit att det bara är för att vi inte har tittat tillräckligt noga.” Trots dessa häpnadsväckande tecken på design, som till och med överträffar mänskligt kunnande, hävdar han utan grund: ”Dessa kugghjul är inte designade; de har utvecklats.” För dem som inte i förväg har avgjort sig för evolutionsläran vittnar den typen av grundlösa uttalande sorgligt nog bara om en oförnuftig och envis vägran att ge Skaparen tillbörlig kredd.

”Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades. De ville gälla för visa men blev till dårar.” – Romarbrevet 1:19-22

Källor:
This Insect Has The Only Mechanical Gears Ever Found in Nature (Smithsonian)
Found: The First Mechanical Gear in a Living Creature (Popular Mechanics)
Interacting gears synchronize propulsive leg movements in a jumping insect (Science – originalartikel)

Detta inlägg har även publicerats på Genesis.nu.

 

Skapelsekonferens 2013 – i Umeå!

Många reser långt för att kunna vara med på den årliga skapelsekonferensen. Själv behöver jag inte åka så långt. 🙂 Under de senaste åren har jag fått många nya skapelsetroende vänner som jag ännu inte har träffat irl. Flera av dem kommer nu hit till Umeå i helgen, och jag ser verkligen fram emot att träffa dem. Jag trodde först att vi inte skulle bli så många, men flera har nyligen bestämt sig för att komma. Det fick mig att inse att det ännu inte är för sent, så därför skriver jag nu detta – för att uppmuntra spontana besökare att inte missa årets skapelsekonferens!

Det är nu till helgen som det händer. Man måste inte anmäla sig i förväg och det är helt fritt inträde. Du behöver inte vara medlem i Föreningen Genesis (eller ens kristen) för att vara med på mötena, som äger rum i Pingstkyrkan i Umeå. Alla är välkomna! Sovplats går alltid att ordna. På Genesis.nu hittar du program och mer detaljerad information.

Huvudtalare på konferensen är Michael Oard. Han har en MSc i meteorologi men han har i sitt arbete haft möjlighet att forska kring frågorna om vårt ursprung. Han är en av de mest belästa och publicerade forskarna i världen inom detta område. Så här berättar han om sig själv:

”Jag blev kristen på grund av att naturens komplexitet sade mig att Gud måste finnas, så jag inriktade mig på att lära känna Honom. Eftersom jag genom hela skoltiden lärt mig grunderna i kristendomen började jag naturligtvis läsa Bibeln och jag lärde mig mycket genom detta. Jag tror på skapelsen på grund av Skriften, naturens komplexitet, och många andra bevis som stöder skapelsen, samt pga Noas flod.”

Här finns ett smakprov på en av Michael Oards föreläsningar, om hur istiden endast kan förklaras i Bibelns ljus:

 

Svar på frågor om höstserien i Umeå Adventkyrka

Det uppstod en del frågetecken kring föregående inlägg om höstens mötesserie i Umeå Adventkyrka, och varför jag överhuvudtaget berättar om detta lokala arrangemang fastän jag vet att många av mina läsare inte kommer att kunna delta.

Jo, det är bland annat för att berätta om vad som är på gång i mitt liv just nu. Det är ju rätt vanligt att man gör det i sin blogg, och dessutom brukar flera av mina läsare uttrycka intresse för det. (Då syftar jag faktiskt främst på mina kritiker. En del har till och med börjat spekulera i om jag svarar på kommentarer under pseudonym. Nej, det har jag aldrig gjort och kommer heller aldrig att göra.)

En annan anledning till att jag berättar om höstserien här på bloggen är att jag helt enkelt är så glad och stolt över att få tillhöra en församling som vågar bemöta frågor av detta slag, som av många upplevs som besvärliga. Jag hoppas förstås att detta smittar av sig till fler församlingar.

Några har också frågat om mötena kommer att spelas in. Det finns inga planer på det. Däremot tänker vi producera kortare videoklipp som sammanfattar våra svar på frågorna. Jag kommer att dela med mig av dem när de är klara.

Sake skrev en längre kommentar med många frågor:

Johannes, vilken är er tilltänkta målgrupp för detta initiativ?

Målgruppen är alla som har funderingar kring dessa invändningar och som av en eller annan anledning efterlyser stabila svar, dvs vare sig man förväntar sig bra svar eller ej så är man varmt välkommen.

Vad är den underliggande problematiken som initiativet skall adressera?

Problemet är förstås själva invändningarna, och att folk tror att det ligger något i dem. De hindrar människor från att lära känna den Gud som älskar dem och längtar efter dem. Vi vill visa att det finns bra svar på dessa invändningar.

Upplägget med en sen inbjudan och med evenemanget hållet på hemmaplan
ser för mig ut som att du/ni än en gång helst vill predika för kören.

Jag önskar att jag hade haft tid att annonsera om detta mycket tidigare, särskilt inför det första mötet vars budskap jag längtar efter att nå ut med till många fler: Bibelns Gud är verkligen inget monster. Ju mer jag läser Bibeln desto mer inser jag av att den enda som egentligen ser bra ut i Bibeln (och i hela världen) är Gud. Jag ser att Gud har ett fantastiskt tålamod. Han demonstrerar uppoffrande kärlek och häpnadsväckande uppfinningsrikedom i sina planer för att rädda oss. Jag förstår inte varför man skulle vilja hålla inne med så goda nyheter och enbart predika dem för ”kören”. Vad menar du förresten med ”än en gång”? Det har alltid varit min ambition att nå så många som möjligt.

Är det så att motståndet på t.ex. denna sida har blivit dig övermäktig?

Motståndet i sig är inget jag bekymrar mig för. Däremot önskar jag att jag hade mycket mer tid att skriva.

Jag, som har följt dina steg här mycket nära, känner att du, tvärt emot det du skriver – INTE har diskuterad dessa frågor här. Visst har ämnena som sådana varit uppe till debatt,
men du har alltid släppt dem då det kommit tyngre, sakliga motargument.

Jag vet att det har kommit fram många motargument som jag ännu inte har svarat på, och visst är det så att en del av dem kräver mer tid för att svara på. Ofta händer det att jag svarar kort på de kommentarer som går att svara kort på, men sparar de frågor som förtjänar (eller kräver) ett längre svar. När tiden sedan rinner ifrån mig och mitt svar uteblir förstår jag att det kan uppfattas som att jag gav upp. Du får tro vad du vill. Själv vet jag vad jag vill svara, och väntar på nästa chans.

Varför skall vi tro att denna, din nya satsning skulle innehålla något annat?

Det låter faktiskt som du hoppas på vettiga svar. Jag hoppas att vi kommer kunna presentera svaren för dig (och alla andra) på ett bra och tydligt sätt.

Jag menar att det du presenterar här som en öppenhjärtig satsning på att diskutera reella problem
av inbördes inkonsekventa delar i din religion…

Fast problemen är ju inte alls reella. De är helt falska problem. En del är till och med påhittade och inbillade, men i många fall rör det sig om uppriktiga missförstånd som bygger på felaktiga läror. Dessa vill vi hjälpa till att reda ut.

…och de delar av den som går stick i stäv mot vad vi idag vet om världen…

Jag utmanar dig att lägga fram en enda bibeltext som går stick i stäv med något vi vet om världen.

…samt det faktum att det finns fler religiösa som inte tror som du/ni…

Förstår inte vad det har med saken att göra. Ska t ex en politiker eller en forskare sluta kämpa för att få gehör för sina idéer bara för att det finns folk som inte håller med om dem? Skulle förekomsten av olika uppfattningar på något vis medföra att ingen uppfattning kan vara rätt? Att det existerar falska pengar, bevisar det att det inte finns äkta pengar? Ologiskt resonemang.

…egentligen är en sekteristisk slutning av leden.

Jag vet inte så mycket om sekter, men jag tror i alla fall inte att de skulle ge sina meningsmotståndare någon talan i sin egen kyrka. De skulle göra som vissa försöker göra med skapelsetro i skola och samhälle: få tyst på alla röster som försvarar den och vågar ifrågasätta den egna religionen… jag menar, evolutionen.

Kanske skall din mening ”blev en hel mötesserie där vi ger svar på vanliga invändningar mot tro”
tolkas freudianskt. Det är inget snack om debatt. Du ämnar lämna svar.

Naturligtvis ämnar vi lämna svar! Det är ju det som är hela syftet med serien: att ge svar på de vanligaste  invändningarna mot kristen tro. Men varje möte avslutas också med en frågestund, då det ges möjlighet att ställa följdfrågor eller rent av opponera sig mot det som presenteras. Precis som här på Newtonbloggen. 🙂

 

Umeå Adventkyrka svarar på tio vanliga invändningar mot tro

I maj förra året skrev jag följande i ett inlägg om att Församlingar behöver diskutera besvärliga frågor:

En del kristna tycker att man helst bör undvika alla besvärliga frågor som folk inom församlingen kan ha olika uppfattningar om – och helst också undvika frågor som kan väcka anstöt hos folk utanför församlingen. Därför lyfter man istället fram det enda som alla kristna har gemensamt: Kristus. Bilden av vem Jesus var kan dock variera kraftigt inom församlingen, beroende på vilken syn man har på Gud och vilken syn man har på Bibeln. Man lyfter lite klichéartat fram vikten av att ”följa Jesus”, men aktar sig för att definiera vad det konkret innebär; för då måste man ju börja diskutera vad Jesus egentligen undervisade om.

Detta var bland annat en respons på det panelsamtal om betydelsen av skapelse som vi hade i min församling den dagen. Man kan säga att det mötet blev startskottet för just det jag förespråkade: Snarare än att undvika besvärliga frågor har vi i allra högsta grad välkomnat dem. Det har vi nog alltid gjort, men i våras nådde välkomnandet en ny nivå, då vi bjöd in till debatt. Jag höll även två föreläsningar om skapelse och evolution och mitt i allt detta pågick livliga nätdiskussioner på församlingens facebook-sida.

Under dessa möten och diskussioner, liksom här på Newtonbloggen, dök det upp alla möjliga (och omöjliga) invändningar mot kristen tron. Vi hade fullt upp med att försöka svara på allt. Vår pastor David Cederström tog vara på alla invändningar och sammanställde dem i olika kategorier. Resultatet ser ni här nedan. Det blev en hel mötesserie där vi ger svar på vanliga invändningar mot tro.

Som ni ser är det redan dags för del 3. (Jag beklagar att jag hittills inte hunnit sprida informationen om detta.) För snart två veckor sedan besvarade jag invändningen ”Bibelns Gud är ett monster” och i lördags svarade David på frågan ”Hur kan man påstå att Jesus är enda vägen till Gud?” Nu på lördag är det min tur igen, och då ska jag visa varför detta resonemang inte håller: ”Gudshypotesen behövs inte längre – idag vet vi så mycket om hur världen och universum fungerar att idén om Gud spelat ut sin roll.”

Du som bor i närheten av Umeå… Du som kanske tycker att det ligger något i dessa invändningar… Du som letar efter svar… Eller du som bara är nyfiken på hur det är i en församling där man vågar bemöta (till synes) besvärliga frågor: Välkommen!