Om ateism, gudsfruktan och design – av Sir Isaac Newton

Många menar att Sir Isaac Newton var den främste vetenskapsman som någonsin levt. Följande kommer från hans penna (översatt från ”A short Schem of the true Religion”, The Newton Project):

Om Gudsfruktan

Gudsfruktan består i kunskap om Gud, kärlek till Gud, och tillbedjan av Gud. Medmänsklighet består i kärlek, rättfärdighet och goda gärningar mot människor. ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.” Matt 22. Det första föreskrivs i de fyra första buden i Dekalogen och den andra i de sex sista.

Om Ateism

I motsats till det första [”Du skall älska Herren, din Gud…”] har vi ateismen som bekännelse och avgudadyrkan som utövande. Ateismen är så vettlös och motbjudande för mänskligheten att den aldrig har haft många bekännare.

Kan det vara en tillfällighet att alla fåglar, djur och människor har sina högra och vänstra sidor formade på samma sätt (förutom inälvorna), och bara två ögon och inga fler på varsin sida om ansiktet, och bara två öron på varsin sida om huvudet, och en näsa med två hål och inga fler mellan ögonen, och en mun under näsan, och antingen två framben eller två vingar eller två armar på axlarna, och två ben på höfterna – en på varje sida och inga fler? Varifrån kommer denna likformighet i alla deras yttre former, om inte från en Upphovspersons planer och uppfinningsrikedom.

Hur kan det komma sig att ögonen – hos alla slags levande varelser – är transparenta rakt igenom – de enda transparenta delarna i kroppen – med en hård transparent hinna på utsidan, och transparenta vätskor på insidan, med en kristallklar lins i mitten och en pupill framför linsen – alltihop så korrekt format och anpassat för seende att ingen konstnär skulle kunna förbättra dem? Kunde blind slump veta att det fanns ljus, och vilken som var dess brytning, och anpassa ögonen på alla varelser till de mest egendomliga användningsområden?

Dessa och liknande överväganden har alltid och kommer alltid övertyga mänskligheten att tro på att det finns ett väsen som gjorde allt och har allt i sin makt och som därför skall visas fruktan.

 

Newtonbloggens första lag

Jag har tidigare redogjort för Newtonbloggens tredje lag: ”Mot varje argument svarar ett lika stort och motsatt riktat motargument.” Den hade vissa likheter med Newtons tredje rörelselag, som kan formuleras så här: ”Mot varje kraft svarar en lika stor och motsatt riktad motkraft.” Jag tänkte nu presentera Newtonbloggens första lag, men för att man lättare ska se kopplingen vill jag först bara citera och förklara Newtons första lag:

Newtons första lag
En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen.

Vad denna lag säger är att ett föremål som rör sig åt ett visst håll med en viss hastighet kommer att fortsätta med det för alltid, om inget annat påverkar och alltså ändrar hastigheten eller riktningen.

 

Kvack så mycket!

Foto: Wikipedia user Alexander Klink

I den skeptiska podcasten Kvack! har jag blivit tilldelad utmärkelsen Veckans KvackYou (som verkar ha hämtat inspiration från voffarnas utmärkelse Årets förvillare). Detta inslag i programmet är tänkt att knyta ihop varje program och handlar om att utse en person eller organisation som har gjort något ”extra klandervärt”. Det är tydligen första gången man har med detta inslag, och det kan höras här (från 1:06:30). Jag tänkte jag skulle ta tillfället i akt och bemöta några av de saker som kvackarna säger om mig och om skapelsetroende i allmänhet.

”… tycks hänga upp sig lite på det faktum att Newton …
var kristen då, precis som alla var när Newton levde …”

Sir Isaac Newton betraktas av många som den främste vetenskapsman som någonsin levt – och han var skapelsetroende. Invändningen att han skulle ha varit det bara för att alla var det eller för att han var tvingad till det, har jag bemött i det här inlägget. Newton var inte bara kristen till namnet. Hans tro genomsyrade hela hans liv och hans syn på naturvetenskapen. Några citat:

”I have a fundamental belief in the Bible as the Word of God, written by men who were inspired. I study the Bible daily.”

”Atheism is so senseless. When I look at the solar system, I see the earth at the right distance from the sun to receive the proper amounts of heat and light. This did not happen by chance.”

Johannes presenterar sig själv på sin blogg som… att han är kristen (det är det han säger först),
i andra hand är han bibelläsande, i tredje hand är han skapelsetroende … och sista hand är han NO-lärare.

Jag har aldrig tänkt på det som en rangordning. NO-lärare är ett substantiv och sådana brukar komma efter adjektiven. Men om jag skulle vara tvungen att välja skulle jag vara kristen i första hand. Bibelläsande och skapelsetroende beskriver vilken sorts kristen jag är och syftar även på Newton.

Johannes … ser sig själv som lite mobbad … de är mobbade (kreationisterna)
av sånna här trista biologer /…/ å de är så mobbade de är så mobbade

Ett typiskt beteende hos mobbare är just att håna den mobbade för att denne upplever sig vara mobbad. Kvackarna uppvisar här just ett sådant beteende. 

 

Newtonbloggens tredje lag

Första gången jag fick höra den tredje av Newtons rörelselagar var det med den här formuleringen: ”Mot varje kraft svarar en lika stor och motsatt riktad motkraft.” Jag tänkte nu presentera min egen version. Baserat på mina observationer av kommentarer här på Newtonbloggen kan jag nu presentera följande: (Tada!)

 

Newtonbloggens tredje lag:
Mot varje argument svarar ett lika stort och motsatt riktat motargument.

 

Jag tror att alla som är med och argumenterar och kommenterar här har upplevt detta och kan bekräfta att denna lag stämmer. Så här kan det gå till:

 

Var Newton skapelsetroende bara för att han var tvungen?

En bloggare som kallar sig Asebeia besökte min blogg häromdagen och myntade därefter begreppet ”Newtonargumentet”:

”Newton, var uttalat kristen, talade om skapelse – och därmed kan man vara kreationist med gott samvete”

Jag valde inte att uppkalla min blogg efter Newton i en handvändning. Han har varit en idol sedan mitt första år i gymnasiet (då jag faktiskt skrev en uppsats med samma namn som det här inlägget, men som jag tyvärr bara har sparad på floppy :(). Jag kan inte påstå att jag är expert på Newton, men efter allt jag ändå har läst om honom kunde jag inte undvika att upptäcka några felaktigheter i Asebeias inlägg om varför Newtonargumentet inte håller. Aseibea skriver i blått jag i svart. För att det inte ska bli überlångt gör jag en del hopp i citaten. Jag har då indikerat hoppen med /…/

Låt oss egalt felet med att åberopa auktoriteter för sanningar,

Det skulle aldrig falla mig in, för jag vet att det finns många auktoriteter som har helt fel. 😉

bena ut de övriga källkritiska problemen med detta,

Källkritik är bra! Vilka källor har du själv använt dig av?

/…/ att en kreationist av idag kan sätta Newton på axeln.

Nu upplever ju jag snarare att det är jag som sitter på Newtons axel (om jag får). Det heter ”på jättars axlar” och inte ”med jättar på axeln” (Ouch!) Som du säkert vet var det till och med Newton som myntade detta uttryck, i ett brev till Robert Hooke: ”Om jag har sett längre än andra så beror det på att jag stått på jättars axlar.”

 

Galileo vs Påven = Vetenskapen vs Bibeln?

Frågetecknet i rubriken finns där av en anledning. Ekvationen stämmer nämligen inte alls.

En vanlig missuppfattning cirkulerar om att Galileo Galileis idéer kritiserades på grund av att de gick emot Bibeln, som alltså påstås förespråka geocentrism. Jag tänkte börja med att reda ut hur det egentligen gick till med den där Galileo …

 

Newton – the guy with the apple

Rubriken skulle kanske kunna användas som slogan för företaget Apple. Om de gör det hoppas jag att ovanstående räcker för att bevisa att jag har rätt till en del av deras intäkter. 😀 (”Lieutenant Dan got me invested in some kind of fruit company.” – Forest Gump)

Som ni säkert redan vet syftade jag i själva verket på det äpple som Newton såg falla och som inspirerade honom till att formulera sin teori om gravitationen. Nej, det verkar inte vara fråga om en påhittad händelse. Det tvistas till och med om vilket specifikt äppelträd det var som äpplet föll ifrån. Men att äpplet skulle ha träffat Newtons klipska skalle är förstås bara vetenskaplig slapstick-humor.

Men varför kom Newton att tänka på detta just då han såg ett äpple falla?

 

Newtons första inlägg

I likhet med min store idol Sir Isaac Newton är jag en bibelläsande, skapelsetroende kristen med ett stort intresse för naturvetenskap och en vilja att berätta för världen hur fantastisk dess Skapare är. Kanske slutar likheterna där. Nej, förresten: Vi är båda lärare! Men jag är ingen forskare och jag kommer aldrig att komma i närheten av Newtons vetenskapliga bedrifter. Jag hoppas dock att jag kan göra listan med likheter längre med tiden. Jag menar, vem skulle inte vilja ha något gemensamt med den främste vetenskapsman världen skådat. 😉

Eftersom jag har uppkallat bloggen efter Newton, kanske man väntar sig att jag kommer att skriva en hel del om honom. Men det är inte alls det som är meningen. Det finns tre huvudsakliga skäl till att jag uppkallat den här bloggen efter Newton: