Sökandet efter en omoralisk gud

Flera har säkert lagt märke till att jag på senare tid har bloggat mycket om Bibeln. Några har till och med frågat om det är en medveten strategi från min sida, för att ”predika” för ateister. Man kan väl säga att det i så fall är en omedveten strategi. 😀

Ända sedan jag startade bloggen har jag haft som ambition att följa Sir Isaac Newtons exempel och skriva om både naturvetenskap och Bibeln. Ett tag handlade det nästan uteslutande om skapelse och evolution (och om skapelsetro i skolan), så när det blev påsk tänkte jag passa på att skriva om Bibeln.

Jag tycker det är trevligt att så många av mina kritiska läsare har fortsatt diskutera trots att det för tillfället inte handlar om evolution. Och det väcker förstås tanken: Kan man tolka detta som att vissa har religiösa skäl till att förkasta skapelsetron? Alltså, många anser som bekant att man bör förskasta skapelsetron på vetenskapliga grunder, men de senaste veckornas diskussion tyder på att skapelsetron även förkastas på grund av en ovilja att tro på den omoraliske gud som man tycker att Bibeln beskriver. Som jag skrev i inlägget Om Gud finns kan jag definitivt relatera till det, för jag kan absolut förstå varför man inte vill tro på en omoralisk gud.

Det finns dock två saker som jag har svårt att förstå, och som jag gärna vill ha hjälp med att reda ut:

 

Newsflash: Teodicéproblemet löst!

Teodicéproblemet (från grekiskans Theos = Gud, och dike = rättvisa) handlar om att dessa tre påståenden inte går ihop:

1. Gud är allsmäktig
2. Gud är god
3. Det finns ondska i världen

Med andra ord: Om Gud är god och har makt att stoppa ondskan – varför gör han inte det? En del har av detta dragit slutsatsen att Gud inte är god, för då skulle han ha stoppat ondskan för länge sedan. Men ironiskt nog ifrågasätts Guds godhet ännu mer när han aktivt gör något åt ondskan.

Det är nämligen så att ondska inte är någon kletig svart massa som i en handvändning kan tvättas bort från världen. Ondskan sitter inte utanpå oss, utan inuti. Den är djupt rotad i våra tankar – integrerad i sjäva personligheten.

 

Om Gud finns

Som jag ser det finns det två möjliga sätt att förhålla sig till Bibelns Gud:
Antingen finns han eller så finns han inte.

Igår delade jag med mig av hur jag ser på världen och Bibeln om Gud inte finns.
Här kommer alltså fortsättningen: Om Gud finns

Världsbilden med en omoralisk gud

Om det finns en Gud som har skapat Universum och livet i alla dess former finns det automatiskt ett högre syfte med vår existens. Detta syfte blir vad än Gud hade för syfte med att skapa oss. Om Gud är en självisk hade han förstås ett själviskt syfte med att skapa oss. Men om Gud är osjälvisk hade han ett osjälviskt syfte med att skapa oss.

 

Om Gud inte finns

Som jag ser det finns det två möjliga sätt att förhålla sig till Bibelns Gud:
Antingen finns han eller så finns han inte.

Världsbilden utan Gud

Om vi utgår från grundantagandet att det inte finns någon övernaturlig gud som står utanför tid och rum, leder det till att allt måste förklaras genom naturliga processer. Allt! Det vill säga inte bara den materia som ska lyda under naturlagarna – även tiden, rummet och till och med naturlagarna själva måste blivit till genom de naturliga processer som de är med och sätter ramarna för.

För mig låter detta fullständigt ologiskt.

 

Var god skilj på evolution och evolution

Såg du ingen skillnad mellan de båda orden i rubriken? Ta en närmare titt. 😀 De stavas förvisso likadant och uttalas likadant. Många tror därför att de betyder samma sak. Men om man tar en närmare titt ser man att dessa ord har helt olika innebörd. Det handlar om två vitt skilda saker.