Hur långa var skapelsedagarna?

Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. (2 Pet 3:8-9)

Ibland hör jag denna text (det som står med fetstil) citeras som stöd för uppfattningen att skapelseveckans dagar inte skulle vara vanliga 24-timmars-dagar utan representera tidsperioder på tusen år eller mer.

Gud står utanför tid och rum

Som man ser av sammanhanget handlar texten inte om skapelsedagarnas längd, utan om att Guds tidsperspektiv är ett helt annat än vårt. Att det är detta Petrus talar om blir extra tydligt när man ser på den psalm (av Mose) som han uppenbarligen vill påminna läsarna om:

Tusen år är i dina ögon

som den dag som förgick i går,

som en av nattens timmar.
(Ps 90:4)

 

Petrus syfte är att bemöta frågan ”Hur blir det med löftet om hans ankomst?”. Denna text är ännu mer aktuell nu än när Petrus skrev den, för det har snart gott två tusen år sedan vi fick löftet att Jesus skulle komma tillbaka (Apg 1:11). Ur en människas synvinkel är det som en evighet, men man kan väl minst sagt säga att Gud har ett annat perspektiv på det där med evighet. För små barn är det alltid här och nu som gäller. Att leva i nuet är förstås en bra inställning. Men ibland gör det att barn blir väldigt otåliga. ”Varför blir det aldrig julafton någon gång?” ”Hur många dagar är det kvar till min födelsedag?” ”Jag blir ju aldrig stor!” Om man bara har levt fyra år så är ett år en fjärdedels livstid. När man är vuxen tycks åren rulla på i rasande takt. Perspektiv.

För Den Evige är tusen år som en dag … och en dag som tusen år. Som Skaparen av tid och rum, står Gud nämligen utanför tid och rum! Det är alltså inte bara det att han har ett annat tidsperspektiv och tycker att tusen år inte är så farligt lång tid – han är inte ens bunden till tiden! Därför är det t ex inga problem för Gud att hinna lyssna på allas böner. Därför är det inte meningsfullt att fråga ”Vad fanns före Gud?”. Och därför är det inte heller några problem för Gud att hinna skapa hela Universum på en vecka. Han hade kunnat göra det på en nanosekund om han ville, men av någon anledningen valde han att göra det på en vecka (enligt vår tideräkning).

Så hur långa var skapelsedagarna?

Bokstavliga 24-timmars-perioder. Vad annars liksom? Det står ju till och med uttryckligen om dessa dagar att ”Det blev kväll och det blev morgon. Det var den [1-6] dagen” (1 Mos 1:5, 8, 13, 19, 23, 31). På gamla testamentets tid räknades dygnet från solnedgång till solnedgång (3 Mos 23:32; 5 Mos 16:6).  Det finns ingen anledning att tro att detta uttryck betydde en bokstavlig dag i t ex 3 Mosebok men tusentals eller miljontals år i 1 Mosebok.

Det ord som översatts med ”dag” i Bibelns första kapitel är iom (יום). Ordet iom kan i sig ha lite olika betydelser, men när det står tillsammans med ett tal (första, andra, tredje…) avses alltid bokstavliga 24-timmars-dagar. Se till exempel 1 Mos 7:11 eller 2 Mos 16:1 där ordet används på detta sätt för att ange faktiska datum.

Sedan har vi förstås sabbatsbudet. Det är svårt att tolka detta som något annat än bokstavliga dagar:

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. /…/ Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag. (2 Mos 20:8-11)

Här anar vi även anledningen till varför Gud skapade på sju dagar. Som sagt kunde Gud ha skapat allt på mycket kortare tid men valde att göra det på en vecka. Varför? För vår skull! För att vi behöver en dags vila var sjunde dag. Och för att skapa en helig mötesplats där människorna och Skaparen kunde träffas regelbundet för att umgås. Han skapade inte en mötesplats i rummet, som världens utspridda befolkning skulle ha svårt att vallfärda till en gång i veckan. Gud skapade en helig mötesplats i tiden, så att den kommer till oss var vi än befinner oss. Den sjunde och sista dagen i veckan var således en viktig del av Guds skapelseverk (”fullbordandet”, 1 Mos 2:2-3). Den utgör ett monument över skapelsen.

Idag är det den sjunde dag, så: Grattis på Jordens födelsedag! 😀

Annons