RSS

Månadsarkiv: juni 2012

När Gud räddade mitt liv

Efter mitt inlägg Kan vi lita på Gud? fick jag en del spännande frågor av sikay91 som jag vill svara utförligt på. Jag börjar med den första och svarar på de andra i ett senare inlägg:

”Intressant inlägg och ännu mer intressant bildval. Litar du på Gud så mycket så att
du skulle kunna tänka dig att blunda, falla baklänges och hoppas att han tar emot dig?” – sikay91

När jag valde den bilden (samma som ovan) tänkte jag bara att den är en bra illustration av vad det innebär att lita på Gud. Din fråga fick mig dock att inse att jag faktiskt har varit med om just en sådan erfarenhet som du beskriver. Jag föll bakåt – och Gud tog emot mig. Nu talar jag inte i liknelser. Det är ingen metafor för att beskriva hur en besvärlig situation till slut löste sig på ett fantastiskt sätt, och att jag tolkade det som att Gud hjälpte mig. Sådant har jag förvisso också upplevt många gånger, men vad jag menar i det här fallet är att jag bokstavligen föll bakåt och att Gud bokstavligen och fysiskt grep in i verkligheten och stoppade mitt fall. Man skulle förstås kunna ifrågasätta om det var just Gud som gjorde det, och många kommer säkerligen att ifrågasätta hela den händelse som jag här ska återge, men enligt vad mina sinnen kunde uppfatta var det i alla fall inte någon eller något synligt som räddade mig. Jag kan inte finna någon naturlig förklaring till det som hände. Read the rest of this entry »

Annonser
 

Kan vi lita på Gud?

Vad för slags Gud straffar de människor han själv har skapat? (apropå frågan i mitt inlägg Varför sa Gud att föräldrar skulle äta sina egna barn? och många andra frågor om Guds karaktär) Ja, jag tycker det är helt okej och berättigat att fråga sig sådant. Jag tror faktiskt att Gud vill att vi ska fråga oss det, eller rättare sagt: Han vill att vi ska våga fråga honom. Han vill att vi ska undersöka vem han är, så att vi kan förstå honom, så att vi kan lära oss lita på honom, så att vi kan bli hans vänner. Read the rest of this entry »

 

Etiketter: , ,

Känslan när man står med ena foten i båten och andra foten på bryggan – och båten glider iväg!

… så förmodar jag att det måste kännas för de forskare som har till uppgift att förklara cellens evolution.

…eller som att försöka bygga en bro mellan två öar som flyter isär. Ständigt görs nya häpnadsväckande upptäckter om cellernas inre (proteinsyntesen är bara en liten del av det hela). Det avstånd som dessa stackars brobyggare måste överbrygga ökar för varje dag. Faktiskt har jag inte sett dem komma någon vart alls med brobygget – fullt förståeligt om de skulle ge upp företaget att finna en naturalistisk förklaring till livets uppkomst.

Ta en titt på den här filmen och förundras över några av de senaste upptäckterna (som redan är gamla) om några av de ofattbart komplexa processer som ständigt pågår i våra celler. Och Darwin som trodde att celler bara var som små geléklumpar!

Missa inte motorproteinerna vid 3:40 (samma som startbilden)!

Här finns en version med mer prat och mindre musik 😉 för den som föredrar det, med en som förklarar (på engelska) vad det är vi ser.

 
96 kommentarer

Publicerat av på 28 juni, 2012 i Livets uppkomst

 

Etiketter: , , , ,

LUCA – mer komplex än man tidigare trott

LUCA står för the Last Universal Common Ancestor vilket rakt översatt blir ”senaste universella (allomfattande) gemensamma förfadern”. Genom att undersöka vad allt levande har gemensamt försöker man komma fram till hur den cell såg ut som gav upphov till det mångfald av arter vi har idag – enligt evolutionsteorin alltså. Med andra ord är LUCA den hypotetiska* organism som fanns vid den allra första förgreningen i det tilltänkta* utvecklingsträdet (se bilden nedan).

LUCA är där det svarta strecket slutar, innan förgreningen i det tilltänkta* utvecklingsträdet.

Det finns mycket som skiljer de tre domänerna åt (bakterier, arkéer och eukaryoter), och det är förstås baserat på dessa skillnader som organismerna har delats upp i de tre domänerna. Eukaryoter har cellkärnor, vilket de andra två inte har. Arkéer skiljer sig från bakterierna genom att de har en annan typ av cellvägg.

Men om man plockar bort allt som skiljer dem åt och bara behåller det som allt liv har gemensamt, vad finns då kvar? Förvånansvärt mycket! Cellvägg, DNA, en massa proteiner, etc. På senare tid har man upptäckt att de har ännu mer gemensamt än man tidigare trott. Read the rest of this entry »

 
119 kommentarer

Publicerat av på 27 juni, 2012 i Livets uppkomst

 

Etiketter: , ,

Vetenskapsnytt avsnitt 2 år 6312: Fåglarnas förfader funnen vid golfbana

I förra avsnittet av Vetenskapsnytt berättade vi om den sensationella upptäckten av rovdjurens förfader (eller kanske rent av primaternas förfader): Monstrum polaris. Vi berättade också att folk förr i tiden (ända in på 2000-talet) trodde på sagodjur som t ex björnar. Tråkigt nog finns det folk som än idag – på 6300-talet (!) – håller fast vid sådana gamla sagor. Vi på redaktionen för Vetenskapsnytt ser som vårt uppdrag att bekämpa alla former av villfarelse och vill istället verka för att upplysa allmänheten om den korrekta vetenskapliga synen.

Nu har man upptäckt ett nytt fossil, även denna gång på ett av planetens båda semesterparadis, fast på andra sidan planeten. Man var i färd med att anlägga en golfbana på världens enda naturliga gräsmatta (alltså på Antarktis). När man skulle gräva ett hål för att göra en bunker* fann man ett fossil av en sedan länge utdöd fågel.

Archaeornis brachypterus – fåglarnas förfader?


Detta fossil, som fått det vetenskapliga namnet Archaeornis brachypterus, uppvisar många likheter med fåglar samtidigt som den inte alls var fullt anpassad för att flyga. Bland annat hade den alldeles för korta vingar i förhållande till kroppen. Forskarna har därför slutit sig till att detta med stor sannolikhet är en förfader till fåglarna, från den tid då flygförmågan höll på att utvecklas. Man har funnit något som liknar fjädrar så det är troligt att även fjädrar utvecklades under den tiden. Fossilet har daterats till att vara 160 miljoner år gammalt vilket stämmer mycket bra med när fåglarna utvecklades. Vid det första och andra försöket misslyckades man dock med dateringen och fick fram helt orimliga åldrar – 50 respektive 200 miljoner år. På tredje försöket lyckades man få rätt ålder, den som stämmer överens med när fåglarna utvecklades.

När vi nu har så tydliga bevis på att fåglarna faktiskt har utvecklats skulle man väl kunna tro att evolutionsteorins kritiker äntligen skulle tystna. Men tydligen är de helt oförmögna att inse fakta. De tror på fullaste allvar att detta fossil bara är några tusen år gammalt fast dess ålder har bekräftats vetenskapligt, och fastän alla vet att det krävs miljoner år för att fossil att bildas (om det inte finns optimala omständigheter som påskyndar processen). De tror att Archaeornis brachypterus bara är en utdöd fågelart som Gud en gång hade skapat. Men varför skulle Gud ha skapat en fågel med halvfärdiga vingar? Varför skulle Gud göra så att det ser ut som att en evolution har ägt rum?

Det var allt från Vetenskapsnytt för den här gången.
Nedan kan man läsa om de antika golfritualerna.

2D-fotografi från tidigt 2000-tal föreställande en golfare som utför sina ritualer i en bunker. Symboliken i ökenhålen har gått förlorad men golf utövades förmodligen för att dyrka en fågelgud.

* En bunker är ett sandfyllt hål mitt i en golfbana. Liksom med så många andra inslag i den mystiska golfritualen är det oklart varför man började gräva dessa ökenhål. Antagligen fanns det ett religiöst syfte med detta vars innebörd sedan länge gått förlorad. Golf utövades på 2000-talet, eller möjligen redan på 1000-talet, och det mest troliga syftet var att man ville tillbe en fågelgud. Till exempel symboliserade den vita bollen ett ägg som så snabbt som möjligt skulle återlämnas till boet. Många andra traditioner från dessa ritualer har överlevt till våra dagar (numera utövas golf istället som rekreation). Bland annat verkar det ha funnits särskilda traditioner kring hur golfare skulle vara klädda – ofta i vita fågelliknande kläder med huvudbodnader som liknade näbbar. Även poängsystemet innehöll namn på fågelarter som levde förr men som är utdöda idag; såsom Albatross, Eagle, Birdie och Bogey. Lustigt nog var det just när man skulle bygga en golfbana som man upptäckte det fossil som med all sannolikt var förfader till alla fåglar.

 

Etiketter: ,

Vetenskapsnytt avsnitt 1 år 6312: Fossil förfader upptäckt vid semesterparadis

Den senaste veckan har varit väldigt händelserik inom forskarvärlden eftersom man funnit ett fossil av ett hittills helt okänt djur på ett av planetens båda semesterorter – de enda platserna på Jorden som inte behöver kylas ner på konstgjord väg för att hålla en behaglig temperatur.

Monstrum polaris – Foto: Wikipedia-användare Ra’ike

Detta kompletta och förvånansvärt välbevarade fossil upptäcktes av ett par dykare vid semesterparadiset Cool Island, den artificiella ön hundra mil norr om Grönlands djungel som är känd för sin badvänliga vattentemperatur på endast 25 grader. Forskarna är än så länge oense om var i utvecklingsträdet den ska placeras. Majoriteten av forskarna pekar på att djuret, som redan fått det vetenskapliga namnet Monstrum polaris (polarmonster), påminner om både hundar och katter i sin uppbyggnad. Den hade väldiga klor och käkar och lär ha varit en skräckinjagande jägare. Därför säger man att den har varit förfader till alla rovdjur, eller åtminstone till kattdjur och hunddjur. Den hade samtidigt mycket kort svans och dess bakben var tydligt anpassade för upprätt gång, varför en del forskare hellre betraktar den som en tänkbar och spännande kandidat i människans utvecklingsträd.

Monstrum polaris bakben visar att den satte ner hela hälen när den gick, precis som primater (människor och apor).

Även bland skapelsetroende har fyndet väckt stor uppmärksamhet, men de har som vanligt sina egna idéer om vad det är för slags djur. De säger förstås att det inte alls är fråga om en förfader till något nu levande djur utan att den tillhör ett alldeles eget ”skapat slag”. De hävdar att denna utdöda art till och med levde samtidigt som människor och menar att det är det djur som i antik litteratur kallas björn.

Tre talande (!) björnar från sagan om Guldlock och de tre björnarna. Detta är en av de få björn-bilder som finns bevarade sedan Tredje Cyberkriget på 2300-talet då all digitaliserad information gick förlorad. Nästan allt lagrades och lästes digitalt på den tiden (det var innan man uppfann de biologiska lagringsystem som vi har idag). Det var bara i undantagsfall som man ”skrev ut” information på fysiska ”papper”. Som tur var fanns en del av dessa papper kvar länge nog för att skrivas av, men stora delar av den gamla tidens information och kunskap gick tyvärr förlorad. Men vi kan trösta oss med att vi i alla fall inte gick miste om så mycket kunskapsmässigt. De verkar ju till och med ha trott på sagor om björnar som kunde tala. Men visst är det alltid intressant att höra om hur primitivt människor tänkte förr.

Björnar är som de flesta vet bara sagodjur – mest kända från den urgamla sagan om Guldlock och de tre björnarna (med anor från 1000-talet). De finns även omnämnda i Bibeln (vilket förstås säger oss en del om Bibelns tillförlitlighet). Björnar brukade faktiskt finnas med på stjärnhimlen ända in på 5000-talet, då stjärnbilderna stora och lilla gasmasken var kända som ”stora och lilla björn”. Under den stora vetenskapsreformen i slutet av 5000-talet tog man dock bort fantasidjur som björnar och drakar från stjärnkartan. Att Monstrum polaris inte är en björn är hursomhelst mycket lätt att visa. Monstrum polaris har ingen svans (björnarna på stjärnhimlen hade väldigt långa svansar), den har tänder som ett rovdjur (och är alltså ingen bär-ätare som i den gamla dikten Mors lilla Olle) och framför allt kunde den med all sannolikhet inte prata (som i sagan om Guldlock och de tre björnarna).

Dessa antika sagor har förstås inget som helst att göra med fyndet av Monstrum polaris, eftersom forskarna vet att den har varit utdöd i många miljoner år innan de första människorna såg dagens ljus. Och om Monstrum polaris verkligen levde för bara några tusen år sedan, vad gjorde då detta landdjur mitt ute i Arktiska havet? Detta hav har förstås varit land en gång för flera miljoner år sedan då Monstrum polaris levde, men kan inte ha varit det för bara några tusen år sedan.

Det var allt från Vetenskapsnytt för den här gången.
Tills nästa gång: Be cool!

 
 

Etiketter: , ,

Om Månen är flera miljarder år gammal, varför är den så blöt?

Egentligen borde rubriken lyda så här: Om Månen bildades genom att Jorden kolliderade med annan himlakropp för flera miljarder år sedan, varför är den så blöt? Jag valde att förkorta rubriken och samtidigt göra så att den rimmade bättre med föregående inlägg: Om Månen är flera miljarder år gammal, varför är den inte längre bort?

Vid analys av stenar från Månen, som hämtats hit av Apollo 17, har man upptäckt att Jordens trofasta följeslagare inte är så torr som man väntat sig. 2008 upptäckte man i dessa stenar små mängder vatten instängt i små bubblor av vulkaniskt glas. Andelen man då uppmätte var bara 50 ppm (ppm = miljondelar, inte premiepensionsmyndigheter). 50 ppm är väldigt lite jämfört med vad som finns i Jordens yttre mantal: 500-1000 ppm.

Många forskare var skeptiska till detta resultat, eftersom förekomsten av vatten på Månen inte stämmer överens med den rådande hypotesen om hur Månen bildades. Om Månen bildades för över fyra miljarder år sedan genom en kollision mellan Jorden och en annan himlakropp, så borde allt vatten ha förångats i samband med den smällen. Man hade alltså väntat sig att det inte skulle finnas något vatten på Månen, men det fanns det. Så i tillägg till alla de problem som redan finns med kollisionhypotesen har man nu ännu ett problem på halsen. Man måste nämligen förklara hur vattnet kom dit. Ju mer vatten man finner på Månen desto svårare blir det att förklara. Och vad har man du funnit vid de senaste årens månfärder? Mer och mer bevis på mer och mer vatten! Read the rest of this entry »

 

Etiketter: