RSS

Kategoriarkiv: Växter och djur

Kugghjul i hoppande insekt

Alla bilder publicerade med tillstånd av Malcolm Burrows.

Issus coleoptratus hoppar iväg på två millisekunder, för snabbt för att ögat ska hänga med. Den utför en av de snabbaste accelerationerna i djurriket: 400 g (20 gånger mer än de 20 g som en människa maximalt kan klara av). Om bakbenens rörelser inte var perfekt synkroniserade skulle insekten snurra okontrollerat efter det kraftiga frånskjutet. Hos de flesta hoppande djur synkroniseras rörelsen med hjälp av nervsystemet. I insektens lilla kropp skulle det bara ta 5-6 millisekunder att skicka en nervsignal från benen till hjärnan och sedan tillbaka igen. Men med ett så snabbt avstamp skulle det bli för långsamt att använda nervbanorna till det. Insekten är därför försedd med kuggar överst på bakbenen, vilket gör att kraften och rörelsen i ett ben överförs mekaniskt till det andra. Även om ett ben skulle vara lite svagare än det andra kan insekten ändå hoppa rakt.

I andra hoppande insekter synkroniseras benrörelserna istället med hjälp av friktion, och det är faktiskt den lösningen som används när Issus coleoptratus blivit fullvuxen. Kuggarna finns nämligen bara i nymfstadiet. Vid sista hudömsningen, då insekten blir imago (fullvuxen), överges kuggarna som synkorniseringsmekanism. Varför? Det finns en mycket god anledning till det. Forskarna har sett att om en kugg går sönder förlorar insekten helt sin förmåga att hoppa. Men skadan varar bara tills nästa hudömsning, då insekten får nya (och större) kuggar. När insekten väl är fullvuxen behövs en annan mekanism som varar livet ut, eftersom den inte kommer att genomgå några fler hudömsningar som kan återställa konstruktionen. Då har den också blivit tillräckligt stor och styv för att friktionen ska kunna klara det som kugghjulen tidigare ordnade.

   

Kuggarna har en helt unik design jämfört med de kuggar som vi är vana vid. De är särskilt utformade för att passa sitt syfte, nämligen ”hög precision och hastighet i en riktning”, säger Gregory Sutton – en av forskarna bakom studien. ”Det är en prototyp för en ny sorts kugghjul.” Sutton säger också: ”Vi förknippar vanligtvis kugghjul med mänskligt designade maskiner, men vi har funnit att det bara är för att vi inte har tittat tillräckligt noga.” Trots dessa häpnadsväckande tecken på design, som till och med överträffar mänskligt kunnande, hävdar han utan grund: ”Dessa kugghjul är inte designade; de har utvecklats.” För dem som inte i förväg har avgjort sig för evolutionsläran vittnar den typen av grundlösa uttalande sorgligt nog bara om en oförnuftig och envis vägran att ge Skaparen tillbörlig kredd.

”Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades. De ville gälla för visa men blev till dårar.” Romarbrevet 1:19-22

Källor:
This Insect Has The Only Mechanical Gears Ever Found in Nature (Smithsonian)
Found: The First Mechanical Gear in a Living Creature (Popular Mechanics)
Interacting gears synchronize propulsive leg movements in a jumping insect (Science – originalartikel)

Detta inlägg har även publicerats på Genesis.nu.

 

Har mullvadar utvecklats TRE gånger? … eller har Gud skapat dem så för att reta evolutionsbiologer? ;)

Här kommer de rätta svaren på Evo-lattjo-lajban-lådan-frågorna om däggdjur. Det vill säga, om man med ”rätt” svar menar det svar som stämmer överens med de evolutionstroendes utvecklingsträd. Om du inte har sett frågorna vill jag tipsa dig att först kolla in dem innan du läser vidare i detta inlägg. Det blir mycket intressantare än att bara läsa svaren. Till fråga 1.

*Spoilervarning*

Read the rest of this entry »

 

Etiketter:

Evolution, murmeldjur, och jakten på den lättast möjliga av de omöjliga förklaringarna

Här kommer de rätta svaren på Evo-lattjo-lajban-lådan-frågorna om däggdjur. Det vill säga, om man med ”rätt” svar menar det svar som stämmer överens med de evolutionstroendes utvecklingsträd. Om du inte har sett frågorna vill jag tipsa dig att först kolla in dem innan du läser vidare i detta inlägg. Det blir mycket intressantare än att bara läsa svaren. Till fråga 1.

*Spoilervarning*

Read the rest of this entry »

 

Etiketter: ,

Har flygekorrar utvecklats TVÅ gånger? … eller är det rätta svaret NOLL gånger?

Här kommer de rätta svaren på Evo-lattjo-lajban-lådan-frågorna om däggdjur. Det vill säga, om man med ”rätt” svar menar det svar som stämmer överens med de evolutionstroendes utvecklingsträd. Om du inte har sett frågorna vill jag tipsa dig att först kolla in dem innan du läser vidare i detta inlägg. Det blir mycket intressantare än att bara läsa svaren. Till fråga 1.

*Spoilervarning*

Read the rest of this entry »

 

Etiketter:

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (10)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre? Vilket?

Bai yun giant panda

A. Ailuropoda melanoleuca

Black-and-white Colubus

B. Colobus guereza

MC Drei-Finger-Faultier

C. Bradypus variegatus

Koala eating

D. Phascolarctos cinereus

 

Detta är den sista av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den.

Facit kommer att publiceras inom några dagar.

 

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (9)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre? Vilket?

Antilocapra americana male (Wyoming, 2012)

A. Antilocapra americana

Gazella gazella

B. Gazella gazella

Antidorcas marsupialis, female (Etosha, 2012)

C. Antidorcas marsupialis

American bison k5680-1

D. Bison bison

 

Detta är den nionde av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (8)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre? Vilket?

Sus scrofa 1 - Otter, Owl, and Wildlife Park

A. Sus scrofa

Malayan Tapirs

B. Tapirus indicus

Babirusa, Singapore Zoo 2

C. Babyrousa

Aalborg-Zoo-2006-02

D. Giraffa camelopardalis

 

Detta är den åttonde av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Etiketter:

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (7)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre? Vilket?

Catagonus wagneri closeup

A. Catagonus wagneri

Wild Boar Habbitat 3

B. Sus scrofa

C. Phacochoerus africanus

Potamochoerus-hejda

D. Potamochoerus porcus

Detta är den sjunde av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Etiketter:

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (6)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre? Vilket?

Westafrikanisches Stachelschwein

A. Hystrix cristata

Tygertyger hedgehog

B. Erinaceus europaeus

Short-beaked Echidna Tasmania

C. Tachyglossus aculeatus

Weisshandgibbon tierpark berlin

D. Hylobates lar

 

Detta är den sjätte av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (5)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre? Vilket?

Muridae - Lemniscopys striatus

A. Lemniscopys striatus

B. Hypsiprymnodon moschatus

Nacktmull

C. Heterocephalus glaber

Thryonomys swinderianus1

D. Thryonomys swinderianus

 

Detta är den femte av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Etiketter:

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (4)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre. Vilket?

ThylacineOslo

A. Thylacinus cynocephalus

Striped Hyena Adult

B. Hyaena hyaena

LycaonPictus

C. Lycaon Pictus

Hippopotamus in San Diego Zoo

D. Hippopotamus amphibius

 

Detta är den fjärde av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (3)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre. Vilket?

Taupe doree

Talpa europaea MHNT

Notoryctes typhlops

Moose superior

Här kommer lite mer information om de fyra djuren:

A. Taupe doree: lever ensam i underjordiska gångar; äter maskar, larver och insekter; dolda ögon, inga ytteröron, känner sig fram med nosen, gräver bra med kloförsedda framfötter
B. Talpa europaea: lever ensam i underjordiska gångar; äter maskar, larver och insekter; dolda ögon, inga ytteröron, känner sig fram med nosen, gräver bra med kloförsedda framfötter
C. Notoryctes typhlops: lever ensam i underjordiska gångar; äter maskar, larver och insekter; dolda ögon, inga ytteröron, känner sig fram med nosen, gräver bra med kloförsedda framfötter
D. Alces alces: lever ensam ovan jord; äter blad, skott och kvistar från träd; har fullt synliga ögon och öron, har stora horn, är inget vidare bra på att gräva

Detta är den tredje av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Etiketter:

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (2)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre. Vilket?

Southern Hairy-nosed Wombat

Vombatus ursinus -Maria Island National Park

Himalayan Marmot at Tshophu Lake Bhutan 091007 b

Tasdevil large

Här kommer lite mer information om de fyra djuren:

A. Lasiorhinus latifrons: bor i kolonier i tunnlar under mark; äter främst gräs, örter och rötter; har gnagartänder
B. Vombatus ursinus: bor i kolonier i tunnlar under mark; äter främst gräs, örter och rötter; har gnagartänder
C. Marmota himalayana: bor i kolonier i tunnlar under mark; äter främst gräs, örter och rötter; har gnagartänder
D. Sarcophilus harrisii: bor i familjer i busksnår; äter främst kadaver (inklusive inälvor, hud och ben); har ”rovdjurständer”

Detta är den andra av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna och anteckna ditt svar.
Du kanske vill börja med första frågan, ifall du missat den. Annars är det bara att gå till nästa fråga.

 

Etiketter: ,

Evo-lattjo-lajban-lådan: Vem ska bort? (1)

”Titta noga här! Det är en – två – tre – fyra djur stycken djur. Fast om man tittar noggrant så börjar det urskiljas att det är tre stycken som hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, nämligen. Ett hör inte hit. Och då tänkte jag att då kunde man ju fråga er om ni visste vilket djur som ska bort.” – Brasse (youtube-länk)

Ett av de fyra djuren nedan är (enligt evolutionsläran) en avlägsen släkting till de övriga tre. Vilket?

    Southern flying squirrel

Glaucomys sabrinus   Orca porpoising

Här kommer lite mer information om de fyra djuren:

A. Petaurus breviceps (uppe t v): nattdjur; äter bl a svampar, insekter, sav och fågelägg; skicklig glidflygare
B. Glaucomys volans (uppe t h): nattdjur; äter bl a svampar, insekter, sav och fågelägg; skicklig glidflygare
C. Glaucomys sabrinus (nere t v): nattdjur; äter bl a svampar, insekter, sav och fågelägg; skicklig glidflygare
D. Orcinus orca (nere t h): vattenlevande; äter bl a fiskar, sälar, valspäck och fåglar; skicklig simmare
(mindre skicklig glidflygare)

Detta är den första av tio evo-lattjo-lajban-lådan-frågor som handlar om däggdjur.
Plocka gärna fram papper och penna, anteckna ditt svar och gå vidare till nästa fråga.

 

Etiketter:

Evolutionisternas röriga utvecklingsträd: Geckons ‘fotfäste’ måste ha utvecklats elva gånger

I föregående inlägg berättade jag om min kompis geckoödlans fantastiska fötter, som ger så bra fotfäste att den till och med kan springa uppochnedvänt på polerat glas. När jag ser fötternas imponerande konstruktion blir det för mig fullständigt uppenbart att de är designade av någon med överlägsen intelligens – en fullt logisk slutsats med tanke på att vi har så svårt för att kopiera konstruktionen och förstå hur den fungerar. Om geckoödlan hade varit en liten robot skulle vi ha kallat den högteknologisk.

Eftersom allt biologiskt ser designat ut (Richard Dawkins) måste biologerna se till att påminna sig själva om ”att det de ser inte är designat, utan snarare utvecklat” (Francis Krick), för att undvika att komma till den förbjudna slutsatsen att en intelligent designer ligger bakom skapelsen (Scott C Todd). Eftersom utvecklingen är något som sägs ha hänt i det förflutna, och eftersom den tydligen sker för långsam för att kunna observeras här och nu, har ingen någonsin sett och lär heller aldrig få se evolution. Därför kan forskarna inte bevisa evolutionen, utan får helt enkelt nöja sig med att anta att den har ägt rum. När de väl har gjort detta antagande spelar det sedan ingen roll hur långsökta, ologiska, och omöjliga förklaringar man måste ta till för att få ihop det, eftersom det ändå inte går att motbevisa dem. Motsägelsefullt nog lyfts dessa obevisade förklaringar ofta fram som bevis på att grundantagandet stämmer. Rena fantasier används alltså som bevis för evolution.

Visst låter det virrigt och bakvänt? Du undrar kanske om det verkligen kan vara så illa som jag har beskrivit ovan. Jag kan garantera att det stämmer och att det till och med är ännu värre än så. Som exempel på det vill jag anföra denna artikel från phys.org. Rubriken börjar med frasen ”How sticky toepads evolved in geckos…” och gör alltså anspråk på att kunna förklara för oss hur geckoödlornas fantastiska fötter har utvecklats.

Med ”hur” menar de dock inte vilka mutationer som kan ha gett upphov till sådana komplexa egenskaper. Sådant har evolutionsbiologerna aldrig svar på. De kan inte ens i teorin tänka ut vilka synliga utvecklingssteg ett djurs förfäder skulle kunna gå igenom, alltså hur de skulle kunna förändras stegvis och ändå fungera. Det råder nämligen totalbrist på sådana (proximata) förklaringar, vilket i sig utgör ett argument mot evolutionslärans trovärdighet.

Med ”hur de har utvecklats” menar man helt enkelt att man har ritat sig ett utvecklingsträd. (Konstpaus.) I detta träd har de olika arterna av geckoödlor grupperats efter hur nära släkt forskarna tror att de är. Ingen har förstås sett dem utvecklas, och vi har inga bevarade släktregister över geckoödlor, så trädets form är enbart baserad på jämförelser av arternas utseende och egenskaper. Efter att ha samlat ihop information om vad de har gemensamt och vad som skiljer arterna åt, har forskarna tänkt ut vilken som är den enklast möjliga ordningen i vilken de olika egenskaperna kan ha uppstått. Resultatet kan vi se i bilderna som publicerats tillsammans med originalartikeln, eller läsa om i nyhetsartikeln på phys.org:

Vad beträffar geckoödlornas fantastiska ‘fotfäste’ kom man fram till att denna egenskap utvecklats elva gånger och förlorats nio gånger. Som om det inte var svårt nog att förklara hur de skulle kunna utvecklas en gång, föreslår man nu att de har utvecklats elva gånger. Varför? Jo, för att det var den enklaste förklaringen. Kan ni tänka er att det alltså fanns andra likheter och skillnader som var ännu svårare att förklara och som fick den här lösningen att verka rimlig i jämförelse. Detta är bara ett av många exempel på hur förvirrat det kan bli när alla arter ska passas in i evolutionisternas utvecklingsträd. Ju mer information vi har om de olika arterna desto rörigare blir träden.

Det finns en betydligt enklare förklaring till varför geckoödlan ser designad ut: Den är designad.

Denna färgglada gecko är ett exempel på både intelligent och vacker design – Foto: Jurriaan Schulman (WIki)

På samma vis finns det en betydligt enklare och rakare förklaring till skillnaderna och likheterna mellan de olika arterna: Designern skapade ett slags geckoödla, med förprogrammerad möjlighet till genetisk variation så att de skulle kunna anpassa sig till olika miljöer och omständigheter.

Det är inte konstigare än att människor har olika färg på hud, hår och ögon … eller olika storlek på näsor, öron, munnar, huvuden, muskler och kroppar. Det är inte konstigare än att två av Gregor Mendels ljuslila ärtplantor kunde ge avkomma som var både vit, ljuslila och mörklila. Skaparen gav de första geckoödlorna ett brett sortiment av gener som kunde kombineras på olika sätt.

Samtidigt lever vi i en värld som sedan syndafallet är fast i ett ”slaveri under förgängelsen” (Rom 8:21), vilket bland annat innebär att skapelsen muterar sönder. Det kan vara förklaringen till att en del geckoödlor har fått trasiga fötter. Mutationer skadar det som Gud har skapat.

 

Etiketter:

Min kompis geckoödlans fantastiska fötter

GeckoNär jag bodde i Marshallöarna – och i synnerhet under min tid på Woja1 – hade jag nöjet att bekanta mig med mina vänner geckoödlorna. Till skillnad från våra mina övriga husdjur så uppskattade jag att ha geckosarna i närheten. De små illaluktande klumpar som de lämnade efter sig var inte alls lika besvärande som själva närvaron av spindlar i duschen, kackerlackor i sängen, eller råttor som krafsade omkring i skafferiet när man försökte sova. Förutom någon kvarglömd brödsmula då och då var geckosarna inte särskilt intresserade av vår mat, utan höll sig till sin egen diet: spindlar, kackerlackor och en del mindre kryp. Som du kanske förstår gjorde det att jag gillade dem ännu mer. (Synd bara att de inte åt råttor också.)

Geckosar är charmiga på många sätt. Inte nog med att de ser charmiga ut, de rör sig charmigt och låter charmigt. I små snabba spurtar springer de på både väggar och tak. Vad gäller lätet så är det faktiskt det som gett geckoödlan dess namn. Tokayogeckon låter nämligen ”Geh-kooo” (youtube). Den art som dominerade i Marshallöarna (”Mourning gecko” – youtube) hade istället ett smackande läte som jag tyckte lät riktigt hemtrevligt när de fyrade av det i snabb följd.

Gecko i Bibeln

Ännu en sak som jag gillar med geckoödlor är att vi verkar ha ett gemensamt intresse. I bilden ser du nämligen en geckoödla som studerar min Bibel. 🙂

Men jag är verkligen inte ensam om att fascineras av geckoödlor. Till exempel delar jag detta intresse med ett stort antal biologer och ingenjörer. Ingengörer? Ja, ingengörer. De är särskilt intresserade av geckoödlornas fötter, eftersom dessa ger dem perfekt fotfäste på (nästan) vilket underlag som helst. Ingengörerna vill veta hur de gör, för att kunna härma deras teknik till att uppfinna superstark gecko-tejp2.

Gecko foot on glass

Därför har forskarna lagt mycket möda på att knäcka gåtan med geckofötternas fanstiska fästförmåga. Flera olika förklaringar har föreslagits, och motbevisats:

Sugproppar? – Sugproppar bygger på att det skapas ett lägre tryck innanför sugproppen än utanför, och eftersom geckons fötter även fungerar i vakuum (där det inte finns något yttre lufttryck alls) så kan inte fästförmågan bero på sugproppar.

Elektrostatisk attraktion? – Denna kraft är densamma som får ballonger att fästa på väggen efter att man gnuggat dem mot håret. För att pröva om geckoödlorna använde sig av detta strålade man rummet med (joniserande) röntgenstrålning, så att luften blev full av laddade partiklar (joner) som skulle ha förhindrat ”statisk elektricitet”. Inte heller detta fick geckoödlorna att tappa fotfästet.

Lim? – Det skulle i så fall behöva utsöndras ur körtlar i fötterna, men några sådana körtlar har de inte.

Friktion? – Detta har en viss inverkan men är inte på långa vägar tillräckligt för att förklara fästförmågan. Geckoödlans hud består av proteinet keratin – som finns i hår, naglar och horn – och det är ett alldeles för glatt material för att kunna ge så bra fäste.

Hakar i ojämnheter i underlaget? – Geckoödlorna kan till och med springa upp och ner på polerat glas!

Geckofot edited

”Geckofotfoton” tagna vid Lunds universitet av Oskar Gellerbrant. Det är tre bilder tagna med olika förstoring. De vita strecken är 500, 10 respektive 1 μm långt (μm = mikrometer = tusendels millimeter).

Så hur gör de? Genom att noga studera deras fötter och göra flera experiment för att kunna utesluta ett par andra förslag, kunde man till slut bekräfta3 att geckoödlerna utnyttjar van der Waals-krafter – små krafter som uppstår mellan molekyler. Dessa krafter är normalt alldeles för svaga för att det ska kunna fungera, men genom att ha väldigt många mikroskopiska kontaktytor kan många små krafter kombineras och tillsammans bli väldigt starka. Hur starka? Med en kontaktyta på bara 1 cm2 kan en liten geckofot bära upp så mycket som 1 kg.

På sina fötter har geckoödlorna små häftlameller (setae). Det är dem som ser ut som knippen av hårstrån i den mittersta av bilderna till höger. Varje hårstrå är en tiondels millimeter långt och geckoödlorna har över 5000 sådana per kvadratmillimeter (mm2).

Varje hårstrå grenar upp sig till flera hundra små platta ändar (spatulae – nedre bilden). Det är dessa ändar – med endast 0,5 μm i diameter – som kommer i kontakt med underlaget. Det är alltså mellan dem och underlaget som van der Waals-krafterna uppstår.

I kombination med denna överlägsna design – som forskare kämpar med att härma – har geckoödlorna även ett ”ovanligt komplext beteende” som gör att de vecklar ut tårna när de trampar ner och sedan rullar in dem när de lyfter foten. Eftersom håren fäster extra bra när de först stryker lite mot ytan, och eftersom de sedan släpper vid ungefär 30 graders vinkel, gör detta beteende att geckoödlorna smidigt kan få perfekt fäste utan att fastna.

Källa: Great gecko glue? av Jonathan Sarfati (creation.com)

1: Följ den här kartlänken så ser du huset som jag bodde i. Det är den lilla kvadratiska byggnaden som ligger mitt i bilden och närmast stranden. Om du zoomar ut ser du vart i hela världen det ligger.

2: Inspirerade av geckoödlornas fötter har man gjort en tejp som håller för att bära upp till 300 kg. Se hur forskarna fäster upp en 42-tums-tv med gecko-tejp.

3: Evidence for van der Waals adhesion in gecko setae (pnas.org). Förresten: Ett av de få material som geckoödlornas fötter har svårt att fästa vid är teflon – det som finns i stekpannor och som gör att inget fastnar. Teflon har nämligen väldigt svaga van der Waals-krafter.

 
3 kommentarer

Publicerat av på 18 januari, 2013 i Växter och djur

 

Etiketter:

Biologerna trodde inte sina ögon när de såg dykarbaggarnas

”Det var mitt första forskningsprojekt, och jag trodde seriöst att jag hade gjort ett misstag, och då gjorde vi ytterligare forskning för att försöka döda hypotesen”, sa Annette Stowasser från University of Cincinnati.

Eftersom forskarna så starkt ifrågasatte och prövade upptäckten kan vi nu känna oss extra trygga i att den stämmer. Det man har funnit är ett djur som har bifokala linser. Bästa sättet att förstå vad som menas med det är att betrakta bilden på glasögonen här till höger. Som ni ser är det två linser i ett, och det används för att kunna fokusera (se skarpt) på båda nära och långt håll.

Nu har man alltså hittat ett djur som har sådana linser i sina ögon. De funkar mycket bättre än de linser som hittills tillverkats av människor. (Man hoppas nu kunna dra lärdom av denna smarta design.) Inte nog med det. Djuret har två separata näthinnor som sitter och fångar upp ljuset på olika djup inne i ögat. De är placerade på ett sätt som gör att de kan se fokuserat både på nära håll och långt håll samtidigt – med samma öga!

I bilden nedan ser vi djuret i fråga. Det är ett slags dykarbagge som på engelska är känd som ”sunburst diving beatle” (Thermonecuts marmoratus). Vuxna dykarbaggar har inte dessa speciella ögon – de finns bara i larvstadiet.

Sunburst Diving Beetle 049

Dytiscidae larva

Larv (blivande bagge) från en annan art inom familjen dykare (Dysticidae).

”Så vitt vi vet är detta det första beviset på sanna bifokala linser i det kvarvarande djurriket”, säger forskarna till tidningen Current Biology. Kvarvarande? Vadå kvarvarade? Jo, de syftar på att man sedan tidigare har upptäckt ett djur med bifokala linser, men inte i något nu levande djur utan i fossil som enligt evolutionisternas dateringar är över 450 miljoner år gamla. Det är hos trilobiter, som antas vara utdöda eftersom de bara har påträffats som fossil. Huruvida man kommer att finna levande trilobiter vet jag förstås inte, men en sak tycker jag är särskilt intressant: Att något så komplext som bifokala linser skulle ha dykt upp så tidigt under evolutionen.

Trilobiter har lyfts fram som exempel på primitiva djur som levde tidigt i livets utveckling. Vad vi ser är dock att livet aldrig riktigt har varit ”primitivt”. Allt dyker upp komplext och färdigt utan enklare föregångare. (Se till exempel ännu ”äldre” djur med färdiga moderna nervsystem.)

Trilobitexperten Riccardo Levi-Setti (evolutionist) skrev så här om trilobiternas ögon: ”Trilobiter har löst ett mycket elegant fysikaliskt problem och kände uppenbarligen till Fermats princip, Abbes sinuslag, Snells lag om refraktion och optiken bakom dubbelbrytande kristaller…”

Jag tror förstås att varken trilobiter eller dykarbaggar är insatta i optikens lagar. Jag tror inte heller att slumpmässiga mutationer och naturligt urval kan tänka och förstå sådana lagar. Jag tror inte att de har förmåga att skapa något så komplext – eller att skapa något överhuvudtaget. Jag tror istället att Han som har skapat trilobiters, dykarbaggars och människors ögon, är densamme som har skapat själva ljuset och naturlagarna. Skaparen visste förstås precis vad han gjorde.

Källor:
Bug with bifocals baffles biologists (nyhetssida)
Biological bifocal lenses with image separation (forskningsartikel)
Image formation by bifocal lenses in a trilobite eye? (annan forskningsartikeln om bifokala linser hos trilobiter)

 

Etiketter: , ,

Pirayans snälla kusin

Jag lärde mig från denna artikel på creation.com att den fruktade pirayan har en släkting som är växtätare: Pacu

Det kan var svårt att se skillnad på dem, även för experter. Kolla på bilderna nedan och gissa vilka som är pirayor och vilka som är pacu. Facit kommer längst ner i inlägget.

Piranhas

Pacu-01

Colossoma macropomum at Colchester Zoo

Piranha rouge

En skillnad är att pacun kan bli mycket större än pirayan. En annan skillnad är tänderna. Pirayan har en rad spetsiga och rakbladsvassa tänder med ett kraftigt underbett, medan pacun har två rader tänder som är lite kantigare till formen, inte fullt så vassa, och med ett mindre markerat underbett. Pacun använder sina tänder till att äta vattenväxter och frukt som faller ner i vattnet. Den art av pacu (Pygocentrus denticulata) som annars är mest lik pirayan till utseendet, har tänder som passar bra till att skala större fröer.

När det gäller de båda fiskarnas diet finns det ett överlapp. Även om pirayor i huvudsak är köttätare så äter de ändå växter ibland. Man skulle kunna kalla dem ”allätande opportunister” – de äter det som bjuds. Kosten varierar beroende på årstid och hur gammal fisken är. Små pirayor äter till exempel mikroskopiska djur och växter för att senare övergå till insekter. Det är på motsvarande vis med pacun. Även om den i huvudsak äter växter händer det ibland att den äter kött. Precis som med flera andra växtätande djur äter de hellre kött än svälter ihjäl, men man har aldrig sett dem anfalla något annat levande djur såsom ju pirayor är kända för att göra.

Som skapelsetroende finner jag detta intressant. Det hjälper mig nämligen att förstå hur pirayan kan ha fått sina egenskaper och sitt våldsamma beteende. Gud skapade ju en värld där allt var ”mycket gott”, alltså där djuren inte dödade och åt upp varandra utan istället åt växter (1 Mos 1:21; 1:30-31). Eftersom pirayan har släktingar som i huvudsak är växtätare är det inte otänkbart att den nutida pirayans och pacuns förfäder var en växtätare. Genom skadliga mutationer kan de dubbla raderna av tänder ha försvunnit hos vissa så att de inte längre var lika skicklig i att äta vissa växter. Det kan ha varit det, eller brist på föda som gjorde att pirayan blev tvungen att utöka sin diet. Sedan har jag en liten hypotes om att dietvalet i viss mån kan aktivera gener för kommande generationer – t ex förse dem med vassare tänder.

Facit
Först och sist: Piraya
De två i mitten: Pacu

 
13 kommentarer

Publicerat av på 18 november, 2012 i Växter och djur

 

Etiketter:

Är likheter i utseende bevis på släktskap?

Enligt evolutionbiologerna är detta djur…

Мышь 2

…närmare släkt med den här…

African bull elephant

…och den här…

Parc Asterix 22

… än med den här…

Brown Antechinus

Detta kan förstås vara en smula förvånande, med tanke på att likheter i utseende annars flitigt används som argument för nära släktskap. Här är istället beviset på att det inte alls behöver vara så. Fastän ”pungspetsekorren” (Antechinus stuartii) i nedersta bilden är så lik musen (särskilt näbbmusen som jag tyvärr inte hittade någon bra bild på), så räknas de ändå som avlägsna släktingar. Det beror på att den ena är ett moderkaksdjur medan den andra är ett pungdjur. Evolutionbiologerna tycker tydligen att det är lättare att förklara hur övriga likheter utvecklats åt exakt samma håll, än att dessa två olika fortplantningssystem skulle ha utvecklats flera gånger. Intressant, eller hur?

 

Uppfinnaren berättar: Hur man bygger en Giraff (2)

Nu ska jag fortsätta berätta om hur jag uppfann giraffen, eller ”kameloparden” som den första generationens prototyper hette. Första delen av min berättelse slutade med att jag kom på att jag skulle ge giraffen en extremt lång hals. När skelettet var klart uppstod en lång rad nya tekniska problem och utmaningar som jag inte hade förutsett vidden av. Jag ska nu berätta hur jag löste dessa problem och om den krokiga vägen fram till den perfekta giraffen.

Read the rest of this entry »

 

Etiketter: