RSS

Kan vi lita på Gud?

29 Jun

Vad för slags Gud straffar de människor han själv har skapat? (apropå frågan i mitt inlägg Varför sa Gud att föräldrar skulle äta sina egna barn? och många andra frågor om Guds karaktär) Ja, jag tycker det är helt okej och berättigat att fråga sig sådant. Jag tror faktiskt att Gud vill att vi ska fråga oss det, eller rättare sagt: Han vill att vi ska våga fråga honom. Han vill att vi ska undersöka vem han är, så att vi kan förstå honom, så att vi kan lära oss lita på honom, så att vi kan bli hans vänner.

Hur kan Gud svara på dessa frågor? Hur kan han tala till oss?

Genom Bibeln förstås! Bibeln är Guds viktigaste kommunikationskanal till oss. Det är därför det är så allvarligt när vi börjar säga att Bibeln inte alls är inspirerad av Gud, eller när vi börjar kompromissa och säga att bara vissa delar (som vi själva väljer) är inspirerade, för då blir det genast mycket svårare för Gud att nå oss med sitt budskap.

Gud talar även till oss genom Sanningens Ande, som är den som inspirerade Bibelns författare och som ska vägleda oss med hela sanningen (Joh 16:13). Men det blir så mycket svårare för honom att undervisa oss om vi inte samtidigt har tillgång till Bibeln. Att ha både Guds inspirerade ord och dess Medförfattare med oss när vi läser det är helt fantastiskt! De utgör tillsammans en mäktig kombo.

Hur kan Gud berätta vem han är? Hur kan han få oss att förstå varför han har gör som han gör?
Hur kan han få oss att lita på honom?

Skulle det räcka om Bibeln bara var fem ord lång?: ”Gud sade: Lita på mig.” Skulle det uttalandet räcka för att vi skulle våga lita på honom? Nej, knappast. Men om vi skulle få en lång lista med positiva egenskaper hos Gud, såsom ”god och kärleksfull”, skulle det räcka? Nej, det krävs mycket mer. Hur kan Gud få oss att våga lita på honom?

Man litar inte på någon utan att först ha lärt känna personen ifråga. Det beror förstås på vad det gäller. Om det handlar om att hitta någon som kan vakta ens bagage en stund, så kanske det räcker med något slags yttre tecken på att personen i fråga går att lita på (baserat på fördomar). Men om det handlar om att hitta någon som kan vakta ens barn – på en tågperrong! Då har man förhoppningsvis betydligt högre krav. Det gäller ju inte bara att hitta någon som verkar ärlig och snäll, utan också någon som är kapabel att skydda dem från faror.

Nu är det ju inte någon liten obetydlig sak som Gud vill att vi ska anförtro åt honom. Det handlar om våra liv och vår framtid. Hur kan vi lita på honom? Hur kan vi lita på någon som vi inte ens kan se?

För att kunna lita på honom måste vi först lära känna honom

Ja, för att veta säkert om man kan lita på en person måste man först lära känna den personen ordentligt. Då räcker det inte att den personen räknar upp x antal positiva egenskaper hos sig själv eller beskriver sig själv med x antal ord. Om man verkligen vill lära känna någon och ta reda på om den personen går att lita på finns det inget som går upp emot… detta: Att få se hur personen hanterar riktigt svåra och prövande situationer. Man kan tro att man känner sin vän eller sin partner väl, men kan få se en helt annan sida träda fram när han eller hon sätts under press. Att få se hur vännen agerar i en jobbig krissituation eller svårighet säger oss mycket mer om personens verkliga karaktär och pålitlighet än att få se hur vännen agerar vid tusen andra tillfällen när allt är bara fint.

Det är just detta Bibeln erbjuder. Den beskriver inte bara hur Gud agerar när allt är frid och fröjd, vilket vi kan se i de två första och de två sista kapitlen i Biblen. Detta skulle inte säga oss tillräckligt mycket om Guds karaktär. Att bara läsa om hur han handskades med människorna innan de gick med i upproret mot honom, och hur han kommer att handskas med oss efter att relationen har lagats – det är inte nog. Vi behöver få veta vad Gud har gjort och tänker göra däremellan för att rädda oss och för att rädda relationen. Jag är därför mycket tacksam för alla de övriga sidorna i Bibeln. De visar nämligen hur Gud agerar när det är kris. De visar hur han hanterar riktigt svåra situationer.

Motståndaren

Gud har en motståndare som tycks göra allt för att skapa dessa svåra situationer. Denne motståndare (Satan betyder motståndare) vill få Gud att framstå som en hård och orättvis Gud. När jag läser i Bibeln om alla de gånger då Gud blivit tvungen att ta i med hårdhandskarna för att rädda människor ur de kriser som de själva dragit över sig eller för att reda ut minerade situationer som Satan riggat, samt när jag hör hur många som läser om detta uppfattar Gud på grund av detta, då tänker jag:

  • Satan har verkligen har lyckats med att få Gud att framstå som hård och orättvis…
  • Men samtidigt har Gud lyckats ännu bättre eftersom han gång på gång har visat att vi kan lita på honom i de allra svåraste av krissituationer. Han är beredd att fatta svåra beslut – även när det äventyrar hans rykte, dvs även om han då riskerar att framstå som hård och orättvis.

Då är frågan: Kan du lita på den Gud som beskrivs i Bibeln? Om inte, kan du tänka dig att åtminstone fråga honom varför han gjorde som han gjorde, särskilt i gamla testamentet (men det är Samma Gud i hela Bibeln), och är du beredd att låta honom visa dig vem han egentligen är?

Varför inte ge Gud en chans? Han har gett dig många chanser, och han har självt tagit många risker – för dig.

Annons
 

Etiketter: , ,

26 svar till “Kan vi lita på Gud?

  1. Mattias

    1 juli, 2012 at 08:03

    Så ett antal inlägg senare antar jag att vi får börja misstänka att du inte kan argumentera ditt tidigare nämnda filosofiska bevis för Gud? Varför tar du då upp det som ett bevis? Är det ett ärligt sätt att argumentera?

     
    • Johannes Axelsson

      1 juli, 2012 at 11:10

      Mattias, som jag sa sist du uppmanade mig att svara på detta:

      ”Jag tänker komma till detta i ett blogginlägg, men eftersom du är så ivrig väljer jag att citera vad en vän skrivit om detta. Beklagar på förhand om jag inte kommer att haka på i den efterföljande diskussionen just nu (vilket antagligen är vad du hoppas), men det kanske är någon annan som är villig att göra det.”

      Sedan klistrade jag in ett svar från en vän till mig. Det var inte mitt svar, men ändå ett svar på din fråga. Det är ganska många frågor som jag blivit ombedd att svara på. Du måste ha förståelse för att jag inte väljer att engagera mig i alla frågor på en gång, och att jag inte kan prioritera just dina frågor.

      För min del kvittar det vad du drar för slutsatser om vad jag kan och inte kan argumentera för. Du kan få tycka att jag är helt inkompetent i alla avseenden. För mig spelar det ingen roll hur du uppfattar mig. Jag är mer intresserad av hur du uppfattar den Gud som beskrivs i Bibeln. Det jag sa till den andre Mattias (L) i en tidigare kommentar är även menat till dig:

      Jag förstår också att du inte frågar för att du själv vill ha svar (inte medvetet iaf). Du är redan övertygad om att svar inte finns och vill att så många som möjligt ska dela den övertygelsen. Jag önskar att jag var klokare, mer kunnig och att jag hade mer tid att ge svar åt alla oavsett vilka som är motiven bakom frågorna. Jag är tacksam för alla frågor och jag gör vad jag kan för att dela med mig av de svar jag själv funnit. Jag vill förstås att det som är min övertygelse även ska bli din övertygelse: Du och jag är inte här av en olyckshändelse! Gud har en plan för allas framtid och han hoppas att vi ska lita på honom och säga ja.

       
      • Mattias

        1 juli, 2012 at 20:29

        Då väntar vi ivrigt på att du återkommer till denna fråga så att vi kan gå vidare i listan. Vad gäller bibelns gud tror jag att jag tidigare förklarade det så att jag förmodligen känner detsamma inför den som du känner inför Tor eller någon annan gud som du inte tror på, dvs ingenting särskillt. Vad gäller svaret som du klistrade in så fanns det en hel del frågor och problem som kom upp jag hoppas att du adresserar dem i ditt inlägg.

         
  2. sikay91

    1 juli, 2012 at 12:54

    Intressant inlägg och ännu mer intressant bildval. Litar du på Gud så mycket så att du skulle kunna tänka dig att blunda, falla baklänges och hoppas att han tar emot dig? Eller en ännu viktigare fråga: lämnar du dina barn ensamma på en tågperrong? Om man nu kan lita på att Gud vakar över dem så skulle väl inte det vara något problem om man lämnade sina barn på en enslig tågperrong någonstans i Långtbortistan sent en fredag kväll?

    Vidare skriver du att man ska kunna lägga sitt liv i Guds händer. Min tolkning av det är att man inte behöver göra särskilt mycket alls förutom att tro på Gud och tillbe honom så kommer allt att lösa sig. Har du bråkat med din flickvän? Prata inte med henne, be till Gud att allt kommer att lösa sig så sköter han resten. Vet du inte vad du vill göra med ditt liv? Be till Gud så får du en uppenbarelse och inser ditt sanna kall.

    Om Bibeln är den enda auktoritet som finns i ämnet ”kan man lita på Gud?” medan alla världsliga, reella exempel visar att Gud inte går att lita på i en fysisk mening så ser i alla fall inte jag någon större anledning att lita på en eventuell gud. Overifierade skrifter från flera tusen år sedan som beskriver osannolika händelser, där man dessutom kan tänka sig tydliga politiska motiv* till det som står i skrifterna, känns som ganska liten tröst om någon jag håller kär skulle stå ensam på en tågperrong…

    * T.ex. att israeliterna behövde någon form av tröst i krigstider (”allt kommer lösa sig om ni bara följer Jahve”, exempelvis 5 Mos 3:22, http://skepticsannotatedbible.com/dt/3.html#22) eller att någon behövde motivera för dem att det var okej att barbariskt döda alla amelekiter (se 1 Samuel 15, http://niv.scripturetext.com/1_samuel/15.htm).

     
  3. Nisse

    1 juli, 2012 at 13:57

    Jag erkänner – jag har svårt att lita på gud. Det finns allt för många ivriga ord som beskrivit honom, med allt för många bakomliggande agendor. Den guden som människor beskrivit genom sina tolkningar ger ofta en grumlig bild, och därmed en bild jag inte tror på. Om nu Gud ville hjälpa oss se honom så är kanske vår chans att förstå nåt av berättelsen om Jesus. Så säger i alla fall Johannes, evangelisten. Undrar lite varför du Johannes missar den bilden av Gud?

     
    • Johannes Axelsson

      1 juli, 2012 at 14:20

      Hej, Nisse!

      Du nämner att evangelisten Johannes ger oss en bra bild av Gud. Jag håller helt med! Johannesevangeliet är min favoritbok (och det är inte för att författaren har ett fint namn). Om jag bara fick välja en av böckerna skulle jag välja den, just för att den säger så mycket om vem Jesus verkligen är.

      I det här inlägget berättar jag om Max McLean som läst in hela Bibeln som ljudbok (NIV). Det var när han läste just Johannesevangeliet som han lärde känna Jesus och överlämnade sig till honom:

      “The event that brought me over the line to fully accept the reality of Jesus came when I read all of John’s Gospel in one sitting. I thought Jesus was going to come right out of the pages of the Bible and take me with him. When I got to the cross I was in tears. I saw the sacrificial love and I responded to Jesus, immediately.”

      Nisse, har du tänkt på att det också är just i Johannesevangeliet som vi får särskilt mycket bekräftelse på att vi möter Samma Gud i hela Bibeln – att Jesus och Fadern är ett, ”har ni sett mig har ni sett Fadern.”

      Kan du förresten berätta vad det är för ”ivriga ord” du menar. Är det dem som framställer Gud i positiv dager eller dem som framställer honom i negativ dager? Eller menar du de fall där Bibeln uttalar sig för definitivt om saker som du själv tvivlar på?

      Önskar du att du kunde lita på Gud?

       
  4. nisse

    1 juli, 2012 at 15:40

    Intressant, bra att jag ställde frågan då, eftersom Max McLean, som du recenserar kom just till slutsatsen att se Gud genom Jesus. Hans tankar borde kanske ha ingått i ditt resonemang om att förstå vem Gud är.

    Angående ”ivriga ord” så är det både ock. Bilden av gud har formats av maktens folk , likväl de som gjort honom till en jultomte. Man kan plocka fram skrämsel-agendan med satan och allt, eller man kan be om en Mercedes Benz. Man kan också försöka förklara allt mha bibeln, även frågor som den inte var avsedd att svara på. Jag har lyssnat på 1000-tals (avslöjar lite om min ålder) mångordiga predikningar i kyrkor där det ibland handlat mer om predikantens brottningsmatch med sin gudsbild eller förnuftsteologi, än ett själavårdande perspektiv som utmanar till tjänst för gudsriket.

    De som genom historien sökt Gud har oftast blivit tystare och tystare, och mer och mer lyssnade. Kyrkofädernas tradition är värd att se på, och hur dom kunde lita på Gud. Det jag upplevt, och tror att McLean såg, var den enda möjliga bilden vi kan se av den oändlige, alltomfattande Guden, nämligen Jesusbilden. Har du sett in i Jesu ögon handlar livet mer om kärlek, förståelse, empati, öppenhet, kamp mot förtryck och girighet, ja, allt du kan hitta när du läser evangelierna. Sådan var den Gud många i gamla testamentet hade missat, och många kristna i vår tid också missar. Jag undrar om inte Bibeln snarare berättar om människor som upplevt något av Gud, än en faktabok om Gud. Det är inom varje människa den bilden uppstår, den kan aldrig påtvingas utifrån. Vad vi än tror om Gud och skapelsen, är det inte bibelns huvudpoäng att säga sanningen om alla detaljer. Om du möter motstånd mot detta faktaperspektiv om skapelsen från bibeln är det fullt förståeligt. Jag säger också pass på den frågan, eftersom livet i Jesus får andra nyanser och prioriteringar. Vetgirig kan jag fortfarande vara, vetenskap och kunskap är viktigt och spännande, men ska kanske inte användas som politiska eller religiösa slagträn (vilket kanske några tror att du gör även om det inte är så du tänker).

    Personligen söker jag alltså Jesusbilden mer genom det tysta mötet i en kapitulation inför min egen klokhet, än en förnuftets slutsats. Jag tror detta Jesus-möte också finns dolt i vårt samhälle, kanske hos fler människor än de som skriver hans namn på bröstet. Jag tror på något större än mitt förnuft – och som skymtar i berättelsen om Jesus.

    Jag vill inte vi ska föra en lång diskussion om vad som är rätt eller fel i vad jag skriver här. Se det mer som ett steg på vägen i att söka något som är borttappat för många, men som både du, jag och flera läsare på bloggen börjat se en skymt av…

     
  5. Rolf Lampa

    1 juli, 2012 at 18:14

    nisse skrev: { ”Vad vi än tror om Gud och skapelsen, är det inte bibelns huvudpoäng att säga sanningen om alla detaljer.” }

    Jesus var full av nåd och sanning. Han lämnade oss, men skulle sända till oss sin Helige Ande. Och vad skulle denne Ande visa oss? Jo, sanningen ifråga om synd, om rättfärdighet och om dom.

    Sanningen skulle göra oss fria. Dessutom kan sanningen inte skiljas från kärleken. Se t.ex. hur Johannes, den så kallade ”kärlekens apostel”, ständigt nämnde ordet ”sanningen” i de meningar där han uttryckte sin kärlek.

    När lögnen tagit över framstår minsta sanningsanspråk som en förolämpning. Även Jesus ansågs förolämpa dem han tilltalade. De dödade honom. Stefanus krossade de skallen på med stenar.

    Dom ansågs förolämpa folk.

    Detta är absolut inte den enda sidan av saken. Men just sanningen är den sida av saken som majoriteten kristna verkar helt ha övergivit. Jag råkade få kännedom om en stor pedofilskandal i kristna sammanhang för några år sedan. Det visade sig att det pågått i decennier. Kodordet som gjorde att övergrepp kunde fortgå i cirka tio år efter att de hade uppdagats var ”kärlek”. Det tillämpades praktiskt som om kärlek betyder att man inte får åsamka obehag för den som gör och sprider det onda. Och katastrofen bara växer.

    // Rolf Lampa

     
    • nisse

      1 juli, 2012 at 19:09

      Bra Rolf Lampa att du förtydligar sanningsbegreppet. Jag syftar på anspråket av vetenskaplig ”sanning” där Bibeln inte kan svara på alla frågor. Håller med dig fullt ut hur sanningen i Jesus sammanhang syftade på just kärlek, rättvisa och att reagera mot korruption (synd). Tror jag faktiskt skrev så också om du läst hela inlägget 🙂 Men angående sanning – låt ett ödmjukt sökande efter Guds Ande och vishet avgöra hur vi ska reagera – innan, och om vi dömer.

       
      • Rolf Lampa

        1 juli, 2012 at 22:35

        nisse skrev: { ”Jag syftar på anspråket av vetenskaplig “sanning” där Bibeln inte kan svara på alla frågor. ” }

        Vi vet att Bibeln inte besvarar alla frågor. Men det är inte samma sak som att säga att den inte svarar på allt vi behöver veta.

        Många har upptäckt först efter många år att svaren på frågor som de haft under lång tid har legat där, gömda i Guds ord. Men under lång tid har deras ”ögon” (förstånd) varit helt stängda för Guds ords försynta mening i frågan. Därför ber också psalmisten: ”Öppna mina ögon, så att jag ser undren i din undervisning.” (Psa 119:18)

        Den motsatta attityden, dvs en låg förväntan på vad Guds ord kan ha att säga i saker som man söker svar på, kan göra att man aldrig upptäcker vad man annars hade kunnat uppfatta.

        De religiösa hycklarna på Jesu tid uppfattade att Jesus var besatt av en ond ande. Ganska märkligt att de kunde uppfattat saker så baklänges. Men de hade fel attityd från första början. De var egentligen helt ointresserade av sanningen när den inkräktade på deras egna ambitioner, religiösa eller borgeliga. Det är bland annat sådant den Helige Ande avslöjar. Men då Jesus sade sanningen blev han alltså beskylld för att ha en ond ande (Joh 8:48). Typiskt.

        // Rolf Lampa

         
    • Peter Lundin (@3ntangled)

      1 juli, 2012 at 19:12

      Förvirrat struntprat.

       
      • Rolf Lampa

        1 juli, 2012 at 22:00

        Vad syftar du på?

         
        • Peter Lundin (@3ntangled)

          2 juli, 2012 at 08:07

          Testade mest ditt eget grepp, att kalla det andra skriver för struntprat. Skulle se om det tillförde diskussionen något. Det gjorde det inte.

           
          • Rolf Lampa

            2 juli, 2012 at 20:20

            Jag brukar motivera. Utförligt. Det gjorde inte du.

             
  6. Janolof

    1 juli, 2012 at 23:35

    ”allra svåraste av krissituationer. Han är beredd att fatta svåra beslut – även när det äventyrar hans rykte, dvs även om han då riskerar att framstå som hård och orättvis”

    Syftar du då tex på alla folkmord han enligt bibeln uppmanar till? När han specifikt säger att även späda barn ska dödas? Tycker du det är ett kärleksfullt handlande han uppmanar till?

     
    • Johannes Axelsson

      1 juli, 2012 at 23:38

      På A svarar jag: Ja
      På B svarar jag: Ja
      På C svarar jag: Nej

      Frågor på det? Vill du att jag ska utveckla svaren? 🙂

       
      • Janolof

        1 juli, 2012 at 23:48

        Ja utveckla gärna C. Kristna poängterar gärna att Gud är kärlek, och i bibeln sägs det att man ska älska sin nästa mm. Så det låter ju rätt motsägelsefullt att då plötsligt uppmana till kärlekslösa handlingar.

         
        • Johannes Axelsson

          2 juli, 2012 at 00:00

          Jag förstår absolut vad du menar och tycker inte alls det konstigt att folk reagerar när de läser dessa texter. Jag tror att Gud vill att vi ska reagera, men han hoppas att vi inte vänder oss bort från honom utan att vi vänder oss till honom, och frågar: ”Gud, hur tänkte du nu? Varför gjorde du så här? Jag har svårt att förstå det.” Han vill att vi ska förstå.

          Snart kommer ett inlägg med rubriken När Gud straffade sitt folk, där jag fortsätter tråden om när israeliterna tvingades äta… Sedan är min plan att gå vidare till det där med folkmord. Vi får se hur det går med mina planer. 🙂

           
          • Johannes Axelsson

            2 juli, 2012 at 00:01

            Visst låter dessa ämnen lockande! 😉

             
            • Janolof

              2 juli, 2012 at 08:19

              Lockande vet jag inte, tycker ämnena är rätt obehagliga, men det blir intressant att se vad du har svar.

               
              • Johannes Axelsson

                2 juli, 2012 at 17:14

                Jag menade förstås också att det låter obehagligt. Nog bäst att undvika sarkasm…

                 
  7. Peter Lundin (@3ntangled)

    2 juli, 2012 at 08:12

    ”Visst låter dessa ämnen lockande!”

    Historia och berättelser är spännande. Dock tycker jag du gör lite förhastade slutsatser i din bibeltolkning.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: