Experiment 2: Rekordsnabba hönor

I vårt förra experiment Stolen i det låsta rummet försökte vi komma på så många förklaringar som möjligt till varför jag (i ett fiktivt exempel) fann en stol som låg på rygg. Experimentet är ännu inte avslutat. Jag inväntar några fler förklaringar innan jag följer upp det. Men jag tänkte redan nu påbörja nästa experiment:

Den här gången vill jag att alla berättar hur de tolkar en rykande färsk studie gjord av en grupp zoologer vid Linköpings universitet. Man kan antingen läsa själva artikeln som publicerats i BMC Genomics, eller läsa denna sammanfattning på svenska.

För att jag ska påverka experimentet så lite som möjligt (i alla fall så här innan det ens startat) föreslår jag att någon annan, gärna två representanter från olika världsbilder, även förklarar vad epigenetik och metylering handlar om – kanske kombinerat med sina tolkningar av resultaten.

För att experimentet ska fungera kan det hända att man måste försöka bortse från forskarnas slutsatser och istället föreslå egna tolkningar baserat på de faktiska resultaten. (Men självklart är det också tillåtet att hålla med om forskarnas slutsatser och använda det i sitt resonemang.) Pluspoäng ges till den ”kommentator” som lyckas sätta sig in i hur någon med en annan världsbild än den egna skulle kunna tolka resultaten – och kanske till och med argumentera för det! 😀

Annons

 

Hovmästarn, är det en bananfluga i min gensoppa?

Vi har lärt oss mycket av våra vänner bananflugorna. Med sin korta generationstid (20 dagar) och lättstuderade kromosomer (bara fyra kromosompar som är rätt stora), är de är nämligen tacksamma studieobjekt för genforskarna.

Enligt evolutionsteorin är bananflugor avlägset släkt med andra insekter och förstås även med djur som inte ens är insekter. Baserat på den tanken har man antagit att ”äldre” gener (som de delar med icke-insekter) skulle vara viktigare än ”nyare” gener (som de endast delar med andra flugor). Så man inaktiverade en gen i taget för att se vilka som var viktiga. Till forskarnas förvåning visade sig de ”äldre” och ”nyare” generna vara lika viktiga!* (Omkring en tredjedel av alla gener orsakade död om de inaktiverades.)