Av alla Monty Python-sketcher är nog detta min favorit:
Visst är den bra! 😀
På knappt två månader har det skrivits över 1200 kommentarer på den här bloggen. Det tyder på att en och annan besökare kommer hit för att de tycker om att argumentera och delta i diskussioner. Det gläder mig, eftersom det hela tiden har varit min förhoppning att just skapa diskussion:
Jag hoppas förstås också att det jag skriver ska skapa diskussion. Tveka därför inte att kommentera. Ni som håller med mig och ni som inte håller med mig är precis lika välkomna!
(Om bloggaren)
”Oh, I’m sorry, but this is abuse”
En del som kommer hit för att argumentera möts tyvärr av förolämpningar. Jag tycker det är lika tråkigt oavsett om den som blir förolämpad är på mitt lag eller på motståndarlaget – eller mitt emellan. Men mest pinsamt för min del blir det förstås om den som skriver förolämpningen är på mitt lag, för då kopplas även jag ihop med detta. Jag antar att en del i motståndarlaget blir besvärade av att medspelarna gör det till en sport att ha en så hård ton som möjligt.
Det är illa nog att en stor del av kommunikationen försvinner när allt som syns bara är text. Ibland när man tror att man har skrivit något glatt och ”klämkäckt” och prövar att läsa det med någon annans ögon ser det ibland ut som man är arg eller hånfull. Det lönar sig alltså att läsa igenom en gång extra innan man postar och tänka efter hur det man skriver kan uppfattas av andra. (Försöker själv tänka på det, ändå blir det fel ibland.) Och när man läser andras kommentarer lönar det sig att utgå från att den som skriver är glad och trevlig.
”Lyssna nu på vad jag säger, unna mig den trösten. Ha tålamod medan jag talar, när jag slutat kan ni håna mig igen. Men jag riktar inte min klagan mot människor…” (Job 21:2-4)
”Döm inte, så blir ni inte dömda.” (Matt 7:1)
”Oh look, this isn’t an argument.”
Jo. Nej. Jo. Nej. Jo. 😀 Att argumentera innebär inte att man bara säger emot, det är ”en intellektuell process”! Det tjänar förstås ingenting till att säga att den andra har fel, om man inte samtidigt förklarar varför man anser att den andre har fel.
”Har jag sagt något som var fel, så säg vad det var. Men om jag har rätt, varför slår du mig?”
(Joh 18:23)
”If I didn’t pay, why are you arguing?”
Här kommer jag osökt att tänka på en del kommentarer som menar att det inte existerar någon debatt om skapelse och evolution. Jag håller med om att det inte finns särskilt mycket kontrovers inom ”etablerad vetenskap”, men det beror ju bland annat på att de forskare som säger emot inte räknas till den etablerade vetenskapen. Hur som helst kan man inte förneka att det finns en levande samhällsdebatt och ett stort intresse för den här frågan bland många människor runt om i världen. Om ingen var intresserad av frågan skulle vi inte ha den här diskussionen. Den här bloggen med tillhörande kommentarer är visserligen bara en droppe i havet. Men t ex skulle inte tidningarna skriva om sådant som har med skapelse och evolution att göra om de märkte att intresset var svalt bland läsarna.
Metadiskussion
Ok. Nu har jag alltså bjudit in till en metadiskussion (en diskussion om själva diskussionen). Jag tror att det behövs i det här läget. (Och egentligen har den redan börjat.) Fråga: Om ni kommenterar det jag skrivit ovan, blir det då en meta-meta-diskussion? 😀
Per
1 april, 2012 at 13:46
Ditt uppdrag av samhället är att korrekt representera vad som är vetenskaplig konsensus. Ditt uppdrag från Gud är att icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa. Du behöver alltså bara släppa ungjordskreationismen för att slippa den eviga elden.
Anders Hesselbom
1 april, 2012 at 14:57
En bra sak skulle kunna vara att tipsa eleverna om tv-serien Naturens Drivkrafter som handlar om evolution. En medmänniska låter inte en medmänniska brinna för evigt.
parallella-paradigm-utvecklar-tanken
1 april, 2012 at 22:36
Meta kan vara givande, men kan få upp både det ena och det andra.
Ett tips till den som vill förstå någon annans till synes märkliga ståndpunkter är att fundera på om man kan formulera sin reaktion som en fråga (helst utan att vara spydig). Det är kanske ibland lättare att slänga ur sig ett påstående om ”den andre”, men fler frågor ger ofta ett bättre samtal. Det är inte lätt, jag misslyckas själv allt för ofta – däremot är vänligheten eftersträvansvärd eftersom det kan leda till en bättre värld som vi alla har nytta av oavsett ståndpunkt.
Det kan också för båda sidor vara bättre att skriva om sina egna tankar och känslor än att tillskriva ”andra sidan” specifika tankar, åsikter och känslor – vi vet oftast bättre vad vi själva tänker och känner än vad andra tänker och känner. 😉
Det finns dåliga och bra exempel på ovanstående från båda sidor om man tittar bland kommentarer till tidigare inlägg. Tittar vi bara i denna tråd så ser ett milt helvetiskt exempel 😉 som kanske skulle ge mer om det formulerades som:
– Johannes tror du på ett helvete?
eller
– En medmänniska låter väl inte en medmänniska brinna för evigt, skulle då en god Gud göra eller tillåta det?
Utöver att det blir artigare med frågor så har det också bieffekten att det blir mindre pinsamt än om man tillskrivit den andra sidan en åsikt/tro/tanke. Det kan ju visa sig att den bibelläsande Johannes faktiskt inte tror att det finns ett evigt helvete där Gud plågar ”otroende”.
Principen gäller givetvis ”båda sidor”, hade man i förra inläggets kommentarer vänligt formulerat en fråga om Dawkins till synes märkliga ID-liknande påståenden kanske man utan pinsamheter hade kunnat få/ta ett vänligt svar som gav mer av den förklarande kontexten till uttalandet. Varken bibelord eller människoord av idag bör ryckas ur sina sammanhang. Att kalla motpartens seriöst menade tankekonstruktioner för ”luftslott”, uppblåsta ballonger eller liknande kanske låter effektfullt, men inte vänligt.
Själv är jag rätt van att höra klumpigheter och tramp på tårna från ateist/naturalist-håll i skapelsedebatter så de rinner av rätt bra, svårare har jag att låta dem rinna av om de kommer från gudstroende håll. Inte rättvist kanske, men jag hoppas jag slipper vänja mig…
parallella-paradigm-utvecklar-tanken
1 april, 2012 at 22:54
Jag vill dela med mig av något som min fru läste högt för mig ovetande om vad jag höll på att skriva om nyss. Det kanske inte är mitt i prick här och kommer varken ur en bok om ursprungsfrågor eller vetenskapsfilosofi, men kan förhoppningsvis mana till eftertanke när vi försöker förstå andra människor.
– – – start på citat – – –
”Tänka fritt är stort, tänka rätt är större” är 1700-talsfilosofen Tomas Thorilds ord. Man ser dem ovanför ingången till Uppsala universitets aula. Kan tyckas vara klokt tänkt men ack så bedrägligt. När vet vi att vi har tänkt rätt? När vet vi det?
När vi ”vet”, slutar vi ta reda på. Då kvävs möjligheterna av det ogräs som utgör möjligheternas motsats. Gäller i stort som i smått, ute i den stora vilda värden så väl som hemma i den till synes lilla, mycket lilla världen.
Vet jag att det inte går, slutar jag utforska möjligheterna för att det eventuellt ska kunna gå. Måste jag veta hur det går, vänder jag sinnena mot sådant jag känner till och lämnar allt övrigt utom räckhåll, som om det inte fanns något bortom den egna horisonten.
”Hur går det att leva såhär?” frågan som människor ställer till mig. ”Se dig om och ut över världen och du ska se så många olika sorters liv det går att leva”
– – – slut på citat – – –
Stycket är hämtat ur boken ”När livet kommer emellan” (om ändrade livsvillkor efter en TBE-infektion) skriven av Gudrun Björklid.
Nu gillar jag ju strävan efter både fritt och rätt tänkande så ta inte detta som kritik mot t.ex. ”naturvetenskaplig metod” – se det mer som uppmuntran till i ödmjukhet oavsett ståndpunkter.
Christian K.
2 april, 2012 at 10:48
Vill bara kommentera att det ‘evigt brinnande helvetet’ läran är förkastad av flera protestantiska samfund idag (bla. tror inte Johannes på det så vitt jag förstår). Bibeln undervisar inte att Gud säger ‘älska mig annars bränner jag upp dig’ utan ‘älska mig annars kommer du att dö (naturligt) och då kommer jag gråta’. Så sammanställ inte medeltidens beskrivelser om helvetet och demoner med Kristendomen tack 🙂
Ludvig Grahn
5 april, 2012 at 23:24
Christian – men hur är det nu då med de tillfällen i Bibeln där Jesus hotar med elden och evig fördömelse – har han fel då? Eller står det fel i Bibeln? Det är ju trots allt bara Jesus som hotar med att man ska brinna om man inte gör som han säger – eller förnekar du det?
klalin
5 april, 2012 at 17:12
Sketchen hör defintivt till dras främsta. De av deras sketcher som dateras gör det oftast genom sin tidsbundna syn på genus. Den följande närmar sig gränslandet, men är väl ändå återhållen nog att överleva, kärninnehållet är obetalbart, http://www.youtube.com/watch?v=Tym0MObFpTI&feature=related