Det var tydligen inte bara trilobiter som sopsorterade sig själva när de dog, om man ska utgå från vad de evolutionstroende geologerna säger om hur dessa lager bildades. Den här bilden tog jag vid ett annat kalkbrott i Siljansringen (Dalarna) och den visar en bergvägg full av ortoceratitskal riktade åt samma håll. Ortoceratiter är en art av bläckfiskar som anses vara utdöd. Man ser ofta fossil av deras konformade skal i trappuppgångar av marmor (som bildats av kalksten).
Man kan ju verkligen fråga sig varför ortoceratiternas skal ligger sorterade på det här sättet? Brukade döende ortoceratiter först dumpa sina skal på en angiven plats, för att sedan simma vidare utan skal och dö på en annan plats?
Och varför ligger de så tätt packade? Om de lämna sina skal ett i taget borde de väl ha hunnit täckas över med lite sand innan nästa duktigt sopsorterande ortoceratit kom dit?
Personligen ser jag detta som ännu ett exempel på vattnets sorterande verkan. Detta är resultatet av en väldigt stor översvämning.
MrArboc
16 juli, 2012 at 15:01
Gick inte du en kurs i geologi nyligen? Hydrologi nästa!
myrklafsaren
16 juli, 2012 at 15:59
Vad tror du om skalbankarna vid Uddevalla då, dom lär ha bildats när senaste inlandsisen smälte, ca 11000 år sedan och där hittar man också fossil efter Torsk, sälar och delfiner.
Har du möjligen någon fantasifull förklaring till varför sådana fossil inte hittas bland trilobiter och ortoceratiter.
Johnny Lilja
16 juli, 2012 at 16:20
Kan du peka på någon nutida översvämning som gett upphov till en sortering av det här slaget?
Lars Johan Erkell
16 juli, 2012 at 18:51
Johannes, hur kan du vara så säker på att sorteringen beror av EN väldigt stor översvämning? Som redan har påpekats finns det tidvatten, havsströmmar, tsunamis, lokala översvämningar och annat som skulle kunna sortera och begrava döda djur. Vad är det som gör att alla andra förklaringar än en ”väldigt stor översvämning” är uteslutna?
Jonathan
16 juli, 2012 at 21:15
Mycket häftigt!
Henrik
17 juli, 2012 at 19:01
Som det ser ut verkar hela lagret ligga på kant. I så fall kan vattnet ju ha kastat om detta lager något som också syns i inlägget om hur lager ligger lite huller om buller. I så fall kan det väl knappast varit en vanlig översvämning, känns det som, eller hur? Det måste liksom gått till på ett våldsamt sätt för att få det att se ut så där. En stor översvämning verkar då ganska rimligt…
myrklafsaren
17 juli, 2012 at 20:38
Henrik.
Lager och fossil som står på kant, lutar eller kastats om finns det gott om, det finns t.ex. fossila dinosuriespår som lutar i 45 graders vinkel och jag har själv stått och tittat på förstenade böljeslag på stenar uppe på Fulufjäll.
Lutningen har sannolikt inget som helst med någon eventuell översvämning att göra.
Lager tvingas åt alla håll av tektoniska krafter och man tvingas återigen konstatera hur tafatta och krampaktiga argumenten för syndafloden är.
En världsomspännande översvämning är helt enkelt en fysisk omöjlighet, den kan inte uppstå på grund av regn, då allt regnvatten är kondenserat markvatten och ingår i ett slutet system.
Sådana oerhörda mängder vatten kan inte heller komma från bergrunden, då det som bekant inte kan rinna uppåt. Skulle massor av vatten kastas uppåt av t.ex. vulkanisk aktivitet så rinner det naturligtvis snart ner igen och vad jag vet så finns inte flera världshav lagrade i bergrunden.
Det enda som kan höja havsnivån signifikant är smältande polarisar, men då snackar vi om 60-70m. och syndafloden skulle ju enligt sagan täcka dom högsta bergen.
Ärligt talat, så gör ni er bara ordentligt löjliga med snacket om syndafloden, lägg ner det om ni inte vill bli utskrattade.
Henrik
17 juli, 2012 at 21:04
Men tektoniska krafter förklarar ju inte att det kan finnas otroliga mängder av vissa fossil, dessutom av havslevande varelser. Du har alltså en bit kvar att förklara innan du avfärdar andra tankar som jag dock alls inte nämnt. Vi kan väl bara hålla oss till det vi ”ser” och undra vad som kan vara bästa förklaringen? Jag har inte nämnt nån slags syndaflod utan endast att det troligtvis och så långt jag kan bedöma rimligtvis borde varit en mycket stor översvämning, men Siljansdalen ligger som du vet inte direkt vid kusten … Kom alltså gärna med rimliga förklaringar av det vi faktiskt pratar om, tack!
myrklafsaren
17 juli, 2012 at 22:36
Henrik
Området kring Siljan antas ha legat under havsnivån vid den senaste istiden och där har gigantiska isälvar forsat fram när isen smälte, efter isen höjde sig landet och Siljan hamnade i inlandet.
Källa. http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/K366.pdf
Din förklaring om det myckna vattnet äger antagligen sin riktighet, men någon syndaflod handlar det naturligtvis inte om.
Dock uppfattar jag fortfarande ditt inlägg som ett försök till försvar för den idiotiska sagan om syndafloden, men du får gärna rätta mig om jag har fel.
myrklafsaren
17 juli, 2012 at 22:51
Ovanstående som en del av förklaringen till lagrens lutning och placering alltså, (jag har en tendens att glömma saker när jag skriver).
Förklaringen till mängden Ortoceratitskal är sannolikt starka strömmar orsakade av något betydligt tidigare i historien, kanske levde dom helt enkelt där vattnet strömmade och maten koncentrerades eller också var tidigare isavsmältningar eller något annat orsaken till strömmarna, jag vet inte, vi har ju massor av starkt strömmande partier även i dagens hav som sorterar diverse material.
Henrik
19 juli, 2012 at 13:31
Antas ja…. du tror alltså och vet inte du heller. I så fall tycker jag att man nog inte ska ha en sådan överlägsen ton i det man skriver. Det som vi inte förstod för 100 år sedan förstår vi kanske nu. Och vetenskapen är ingen gud som du verkar tro. Läs gärna Stenumgaards ”illusionen om vetenskapen”. De som är beredda att ta in saker saker och ting som kanske inte verkar direkt förståeliga kan ibland få kunskaper som helt enkelt inte går att veta på annat sätt! Det faktum att det finns väldigt många urfolksberättelser om en världsomspännande översvämning ska man nog inte så raskt avfärda som sagor därför att sånt inte passar in i ens egen dogmatik..Jag säger absolut inte att du därför MÅSTE tro på det men ditt dogmatiska sätt att resonera bådar inte gott för att med ett öppet sinne ta in det som finns att veta. Bara någon med ett öppet sinne har möjlighet att lära sig saker på ett annorlunda sätt.
MrArboc
19 juli, 2012 at 13:45
Vad menar du med öppet sinne? Att krampaktigt klänga fast vid en världsbild som inte stämmer överens med något vi vet eller kan observera och som motbevisats om och om igen? Verkligen ödmjukt och inte alls dogmatiskt…
myrklafsaren
19 juli, 2012 at 14:41
Henrik
Naturligtvis skriver jag inte att jag med 100% säkerhet vet vad som skapat just denna skalansamling, men att det sannolikt har med b.la. strömmande vatten att göra kan vi säkert vara överens om.
Gamla berättelser om översvämningar platsar väl knappast i din kategori ”direkt oförståeleiga”, sådana har vi nästan varje dag någostans på jorden, men att dessa berättelser i realiteten skulle handla om en enda världsomspännande översvämning är ju ett rent löjligt påstående.
Urfolkens värld för tusentals år sedan måste varit ganska liten och dom flesta kände säkerligen inte till att det ens existerade andra kontinenter, men när senaste istiden gick mot sitt slut så frigjordes oerhörda vattenmassor och då många urfolk tycks ha bott längs älvar och hav så blev dom naturligtvis drabbade.
Lite märkligt blir det om man tror på syndaflodssagan, där gud då skulle ha utplånat hela mänskligheten utom Noa och hans familj och samtidigt tror att urfolkens berättelser om översvämningar stöder den.
Drunknade människor brukar ju inte berätta så mycket om man säger så.
Janolof
19 juli, 2012 at 15:46
Nej, vetenskapen är ingen gud, utan en metod för systematisk kunskapsuppbyggnad där man anväder verifierbara fakta som byggstenar. Är det nåt fel på det?
Mattias
21 juli, 2012 at 09:14
Hej Henrik, har du exempel på fenomen som haft en vetenskaplig förklaring men som idag har en religiös förklaring? Kan du även se om du kan tänka ut fenomen som haft religiösa förklaringar men som numera har naturvetenskapliga förklaringar.
jon
17 juli, 2012 at 23:55
Siljan ligger inte vid kusten just nu. Hela sveriges position har ju ändrats under årmiljonerna så området har nog både varit havsbotten och legat betydligt längre söder ut än nuvarande position. Att utifrån några snabba blickar på hur lagren och fossilen ligger idag kan knappast ge så mycket. sedimentlagren torde ha skapats under många årmiljoner och veckning samt nednötning skett under olika peioder. Sedan kom en meteor och ställde till allt. Det man ser, möjligen, är att erosonen verkar pågått i mer än 6000 år. Att sediment skulle samlas där vid ett tillfälle, snabbt förstenas och sedan erodera kraftigt på 6000 år torde vara rätt absurdt att tro.På sin höjd kan exemplet användas för att motbevisa tanken om att jorden är ung.
Johannes Axelsson
21 juli, 2012 at 21:47
Istiden skulle innebära en väldigt kraftig erosion, eller hur? Särskilt om dessa lager inte hade stelnat färdigt.
jon
18 juli, 2012 at 19:52
Henrik
om jag alltid söker den bästa förklaringen utifrån det jag observerar hamnar jag med all säkerhet helt åt h—–e. Det är förmodligen vad bibelns författare gjorde. Eftersom dom inte kom på någon bättre förklaring utifrån det dom såg var dom tvugna att ta till en gudomlig förklaring. Idag vet vi bättre.
Utskrattad
18 juli, 2012 at 16:37
Du vet att det finns mängder med vatten i jordens inre va? Hellre utskrattad av evolutionister än stå med skägget i brevlådan när sanningen uppdagas.
myrklafsaren
21 juli, 2012 at 17:37
Öööh och hur tror du det vattnet har kunnat rinna uppåt över hela planeten och om du nu är så kreativ så du uppfinner en kreationistisk förklaring till det, varför har det inte omedelbart runnit ner i sina hålor igen?
Och snälla kom inte med ”underliga äro herrans vägar” eller något sådant.
jon
21 juli, 2012 at 18:15
”Bereden väg för Herran!
Berg, sjunken, djup, stån opp.”
Är man kreativ kreationist så kan man hitta en lösning på detta också. 🙂
Janolof
18 juli, 2012 at 17:50
Du får allt ta och förklara vad du menar med ”vattnets sorterande verkan”? Att partiklar med högre densitet i vatten oftast hamnar under de med lägre densitet är ju välkänt. Det noterade redan Niels Steensen (a.k.a. Nicolaus Steno) och är ju en av de observationer som ligger bakom de stratigrafiska principer som han la fram. Att vattenströmmar lokalt kan sortera föremål horisontellt i samma lager utifrån densitet och form kan väl också tänkas. Men frågan ni måste svara på hur vattnet, under en och samma översvämning, skulle kunna sortera fossilen i olika sedimentlager?
Menar du att vattnet har någon sorts intelligens och kan känna igen olika arter? Hålla undan vissa av dem medan det begraver andra, och sen begrava ytterligare några arter i en ny våg av annan typ av sediment, sedan upprepa detta ett antal gånger? Hur bär sig vattnet åt? Förklara?
Johannes Axelsson
21 juli, 2012 at 21:40
Janolof, om följer länken i texten ”vattnets sorterade verkan” kommer du till en film med experiment där du tydligt kan se vad det är jag menar. Något som ligger tre ”lager” under kan till och med ha avsatts senare än det som ligger högre upp.
Janolof
22 juli, 2012 at 06:49
Johannes, det var väl inget svar på mina frågor? Läste du ens vad jag skrev? Frågan är hur vattnet kan skilja på olika arter och sortera in dem i olika lager? Det gäller oberoende om vattnet lägger lagren nerifrån och upp, eller mot förmodan, uppifrån och ner.
jon
18 juli, 2012 at 19:59
Att bläckfiskar ”sorterar” sig då de dör kanske inte är så osanolikt. Vill minnas att jag såg något naturprogram om bla bläckfiskar. En tioarmad sort, vill jag minnas att det var, samlade ssig i enorma stim, parade sig och dog direkt efter det. De sjönk sedan till botten, iallafall de som inte hann bli uppätna. Med rätt strömmar, mycket bläckfisk och lite mindre rovdjur kan vi då lätt tänka att dessa flöt vidare till lämpligt djup, ”sorterade” sig, begravdes av sediment och sedan fossiliserades.
MrArboc
18 juli, 2012 at 20:21
Och att skalen,men inte mjukdelarna, bevaras är inte heller konstigt. Bortsett från skalet och näbben är dessutom allt mjukdelar i dess mollusker.
Funderaren
21 juli, 2012 at 10:34
Du vill minnas det ja, men du vill inte lägga upp en källa på påståendet, trots att källor är ack så viktiga 🙂
jon
21 juli, 2012 at 10:48
Visst är det bra med källor. Problemet är att jag inte samlar på källor om allt, defenitivt inte om bläckfiskar, i normalfallet. Dock har jag ett gott minne och minns för mycket ”värdelöstvetande”saker som poppar upp i sammanhang som detta. Poängen är att belysa att det finns andra rimliga förklaringar är att stoppa in en gud eller en världsomfattande översvämning i alla sammanhang. Att hitta fossila bläckfiskar i drivor måste inte nödvändigtvis peka mot en översvämning. Det kan helt enkelt betyda att bläckfiskarna dog i drivor. Om då bläckfiskar har ett beteende som gör att dom ibland dör i drivor så blir fynden inte så spektakulära längre.
Funderaren
21 juli, 2012 at 14:56
Jag skämtade bara 🙂 Inget allvarligt menat. Det blir bara så ofta snabbt huggande efter källor om någon presenterar en tanke eller något som man ”hört nånstans”, så jag valde att spinna lite på det.
Krister
21 juli, 2012 at 01:05
Och vad säger att skalen inte orienterats efter döden?
För övrigt är marmor omkristalliserad kalksten, där eventuella fossil förstörts.
Janolof
21 juli, 2012 at 11:04
Man hittar inga krabbfossil i dessa lager. Dom lär dyka upp först i Jura. Hur kan det komma sig?
Spito
17 augusti, 2012 at 16:49
Sorterat eller inte. Just där behövs det väl ingen översvämning? Bläckfiskarna lever ju redan i vatten.
Rolf Lampa
17 augusti, 2012 at 20:57
Spito, ser dina svar ut likadant för dig som för mig? Dina inlägg hamnar längst ner på sidan utan samband med det du besvarar. Citera därför gärna den snutt du besvarar (om du inte trycker på ”svara”-länken direkt under det inlägg du besvarar) annars är det väldigt svårt att se vad det är du kommenterar.
// Rolf Lampa
Spito
17 augusti, 2012 at 22:26
OK. Jag gör en liten test här Rolf för att få en bild av sorteringsordningen här. Kan nämna att mitt inlägg i den här tråden var en kommentar till bloggposten och inte till någon av kommentarerna.