Var Newton skapelsetroende bara för att han var tvungen?

En bloggare som kallar sig Asebeia besökte min blogg häromdagen och myntade därefter begreppet ”Newtonargumentet”:

”Newton, var uttalat kristen, talade om skapelse – och därmed kan man vara kreationist med gott samvete”

Jag valde inte att uppkalla min blogg efter Newton i en handvändning. Han har varit en idol sedan mitt första år i gymnasiet (då jag faktiskt skrev en uppsats med samma namn som det här inlägget, men som jag tyvärr bara har sparad på floppy :(). Jag kan inte påstå att jag är expert på Newton, men efter allt jag ändå har läst om honom kunde jag inte undvika att upptäcka några felaktigheter i Asebeias inlägg om varför Newtonargumentet inte håller. Aseibea skriver i blått jag i svart. För att det inte ska bli überlångt gör jag en del hopp i citaten. Jag har då indikerat hoppen med /…/

Låt oss egalt felet med att åberopa auktoriteter för sanningar,

Det skulle aldrig falla mig in, för jag vet att det finns många auktoriteter som har helt fel. 😉

bena ut de övriga källkritiska problemen med detta,

Källkritik är bra! Vilka källor har du själv använt dig av?

/…/ att en kreationist av idag kan sätta Newton på axeln.

Nu upplever ju jag snarare att det är jag som sitter på Newtons axel (om jag får). Det heter ”på jättars axlar” och inte ”med jättar på axeln” (Ouch!) Som du säkert vet var det till och med Newton som myntade detta uttryck, i ett brev till Robert Hooke: ”Om jag har sett längre än andra så beror det på att jag stått på jättars axlar.”

Annons