RSS

Vi berättar hellre om våra problem i perfekt än i presens

15 Jan

”Ibland kan man inte säga det som är sant förrns det har gått en stund.”

Ovanstående visdomsord är hämtade från barnboken Mamma mu får ett sår, där Kråkan till slut tordes erkänna att det var han som åt upp glassen. Vi känner nog alla igen oss i detta fenomen. När man nyss har begått ett misstag kan det vara svårt att erkänna det. När det har gått ett tag känns det lite lättare. Efter ännu längre tid kanske man till och med kan skratta åt sitt misstag. Man kan berättar om det vitt och brett utan att skämmas. Det var ju så länge sedan.

Till exempel räds jag inte för att berätta om hur jag som nybliven norrlänning (läs: med minimal erfarenhet av det norrländska klimatet) körde fast med bilar och skotrar på de lustigaste vis. Om jag hade varit mindre stolt av mig hade jag nog kunnat skratta mer åt det när det hände, men där och då var det svårt att se det roliga i det hela. Sådant tenderar alltid att bli lättare med tiden. Med distans och perspektiv är det lättare att erkänna sina misstag.

På samma vis kan det vara svårt för oss att berätta om våra problem medan vi ännu dras med dem. Det är därför tågpersonalen hellre väntar ett tag för att sedan kunna ropar ut till resenärerna ”Vi har haft ett problem men det är åtgärdat nu”, istället för att säga ”Vi har ett problem som vi jobbar på att lösa.” Det var därför jag nyss kunde referera till mig själv som en som tidigare hade problem med stolthet – det hade jag antagligen inte kunnat erkänna då. :D Och det är därför forskare inte berättar om sina problem förrän de tror att de är en lösning på spåren.

Yes, you head me! Problem som forskare stöter på brukar inte komma till allmän kännedom förrän forskarna anser att de har en lösning. Först då hör allmänheten talas om att detta är något som forskarna faktiskt har grubblat över länge. Lägg märke till att jag inte menar att det pågår någon form av systematisk mörkläggning bland forskarna. Det är bara helt vanligt psykologiskt fenomen – något som vi alla gör: Vi skyltar ogärna med våra problem. Det är lättare att erkänna att vi tidigare har haft problem, än att erkänna att vi har problem just nu. Vi talar hellre om våra problem i perfekt än i presens.

Jag har bevittnat detta mönster flera gånger. I sina artiklar refererar forskarna till de tidigare problemen på ett sätt som visar att det länge har varit känt för dem. Samma problem har samtidigt förnekats av nitiska lekmän som hävdat att problemen inte är verkliga, eftersom det inte finns några forskningsartiklar som vittnar om dem. Men det är ju inte alls särskilt konstigt, dels för att det som sagt inte är så kul att erkänna det, och dels för att de inte har någon anledning att skriva om problemen. De är ju i första hand inte anställda för att uppmärksamma problem utan för att komma på lösningar. (Sedan har förstås media också ett ansvar här. Det är oftast roligare för dem att skriva om färska upptäckter än att dementera felaktiga upptäckter.)

Här följer några exempel på hur det kan se ut när det gäller problem med evolutionsläran:

Problemet med tunga metaller uppe vid jordytan lyfts när forskarna tror att de har en lösning.
– Vi får höra att människan blir dummare och dummare istället för smartare och smartare av en forskare som anser sig ha en evolutionär förklaring till varför (medan andra forskare varken håller med om problemet eller förklaringen).
– Vi får höra att Big Bang behöver skrivas om av fysiker som tror att de har en bättre förklaring.

Varför fick vi inte höra om dessa problem och motsägelser av någon som själv saknade en alternativ förklaring? Ja, som sagt, de hade inget som de ville berätta för allmänheten. Det finns fler exempel som jag har sett genom åren. Men jag har också sett många exempel på när det inte är så här. Ibland beskrivs nämligen problemen helt ogenerat. Givetvis finns ofta en förklaring till hands, men ändå:

Chefredaktör berättar om biologins stora utmaning
Forskare förundras: ”Solen och planeterna är konstruerade på olika sätt”
Forskarna förvånas över att Månen är så blöt
Mjuk vävnad upptäcks i dinosauriefossil

OBS! Mitt syfte med detta är inte att misskreditera forskare eller framställa dem som oärliga. (Man kan ju lika gärna skylla på journalisterna.) Jag menar bara att vi måste vara realistiska i våra förväntningar på dem. De är människor som alla andra.

Här kommer ett par tankeställare: Tänk om det just nu är många evolutionstroende forskare som grubblar över saker som de ser som problem och brister i de evolutionära modellerna, men som de inte riktigt känner sig redo att berätta om. Tänk om vi i framtiden kommer att skratta åt hela evolutionsläran och undra hur vi kunde tro något så dumt. ”Farfar, du som till och med forskade inom evolutionsbiologi … Upptäckte ni aldrig problemen?” – ”Jo, förvisso. Vi såg problemen klart och tydligt. Vi var bara inte redo att erkänna dem där och då. Vi tyckte inte att vi hade något bättre alternativ.” Och så kommer de berätta om alla problem de grubblat över men hållit inne med, inför en skara storögda barnbarn.

Mamma_mu

 

 
4 kommentarer

Publicerat av på 15 januari, 2013 i Vetenskap och paradigm

 

4 svar till “Vi berättar hellre om våra problem i perfekt än i presens

  1. jon

    26 januari, 2013 at 22:33

    Ja jösses Johannes. Det pekar mot ett nobelpris för alla dina avsläjanden tror jag…. för det kan väl inte vara så att du har missuppfattat hela saken eller lagt till eget material och dragit de slutsatser som passar din sak???

     
  2. Nonfiction

    26 januari, 2013 at 22:40

    Johannes,

    Vilka är nu då egentligen de här problemen som skulle finnas med evolutionsteorin, menar du?

     
  3. Mattias Larsson

    27 januari, 2013 at 07:51

    Johannes, jag har redan erbjudit dig en möjlighet att tjäna en hacka på att din förutsägelse eller förhoppning kommer att slå in.

    https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/08/31/nae-nye-evolutionen-ar-inte-sa-viktig-och-bevisad-som-du-tror/#comment-6962

    Kom igen nu, evolutionslärans korthus kommer säkert att säcka ihop när som helst, så det vore ju en i det närmaste riskfri satsning.

     
  4. MrArboc

    27 januari, 2013 at 09:50

    Är det därför ni kreationister hela tiden pratar om allt annat än den ”intelligenta skapelsen”? För att slippa prata om alla problem med den berättelsen som är både olösta och olösliga?

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s