RSS

Bakterier tycker till: ”Survival of the fittest? Nej, tack! Vi gillar OLIKA!”

09 Jan
Diverse e Coli

Istället för principen om den bäst anpassades överlevnad, verkar det som dessa enkla små bakterier följer en helt annan princip – en princip som vi människor historiskt har haft svårt att greppa.

”Forskning visar att inte bara den bäst anpassade överlever” – det är rubriken på ett pressmeddelande från University of Exeter gällande denna artikel som publicerats i Nature. Där kan man bland annat läsa att:

”Darwins föreställning om att bara den bäst anpassade överlever har ifrågasatts [av forskarna] som utmanar vår nuvarande förståelse av evolution genom att visa att biologisk mångfald kan utvecklas där vi tidigare inte trodde det var möjligt.”

Man har länge tänkt att det alltid finns någon art som är bäst lämpad och att den till slut måste konkurrera ut de andra. Survival of the fittest kallas den principen, som först myntades av Herbert Spencer och sedan anammades av Darwin. På svenska heter det De bäst anpassades överlevnad. Professor Robert Beardmore från University of Exeter berättar att:

”Mikrobiologer har prövat denna princip genom att konstruera mycket enkla miljöer i laboratoriet för att se vad som händer efter hundratals generationer av bakterie-evolution, omkring 3000 år i mänskliga mått. Man har tidigare trott att bara genomet från den bäst anpassade bakterien skulle vara kvar, men det var inte vad de fann. Experimenten frambringade mängder av oväntad genetisk mångfald.”

Tidigare liknande experiment har förklarats bort (forskarnas egna ord) med att det gått för lite tid för att en vinnar-bakterie skulle hinna koras, men dessa nya experiment visar att det inte var fråga om några avvikelser. Vad man fann var att både de bäst anpassade och de sämre anpassade verkar kunna leva sida vid sida hur länge som helst:

”… we discover a new principle, one in which both the fit and the unfit coexist indefinitely.” – Professor Laurence Hurst från University of Bath

Frågan är om det verkligen är slumpmässiga mutationer som orsakar denna ”oväntade genetiska mångfald”, eller om det finns andra mekanismer – kanske förprogrammerade mekanismer – som säkerställer mångfalden, och som därmed ser till det inte urartar på ett sätt som i längden skulle göra organismerna odugliga. Dr Ivana Gudelj, också från University of Exeter, säger något som jag finner intressant:

”De bäst anpassade använder maten bra men är inte motståndskraftiga mot mutationer, medan de mindre effektiva och sämre anpassade konsumenterna upprätthålls av deras motståndskraft mot mutationer.”

Bakteriernas revolution för jämlikhet

Det är nästan som om bakterierna har sin egen jantelag som ser till att de som för tillfället är bäst anpassade inte får sitta kvar på sina höga hästar hur länge som helst. Eller så kan man se det som att de gör revolt och kräver jämlikhet. När de bäst anpassade börjar bli för högmodiga och drabbas av storhetsvansinne, då är deras storhetstid förbi. Det som för tillfället gör att de är bäst anpassade består inte i längden. Och tur är väl det, för det som gjorde dem bäst lämpade i en viss miljö kan utgör en nackdel i en annan. För att bakterierna ska kunna fortsätta existera och göra nytta i olika miljöer (de flesta bakterier är nyttobakterier) får inte de andra egenskaperna gå förlorade.

Bakterierna tycker till: ”Vi gillar olika!”

Bakterierna ser med andra ord till att upprätthålla ett slags genetisk maktbalans. Men det är inte den sorts balans eller jämlikhet som kräver att alla ska vara likadana och exakta kopior av varandra. Istället syftar den till att bevara mångfalden och se till att inte en enskild ”ras” eller ”klass” konkurrerar ut alla de andra.

Ur ett evolutionistiskt perspektiv ter sig en sådan mekanism helt otänkbar och absurd. (Men evolutionsläran skulle förstås kunna slinga sig än en gång.) Ur ett skapelseperspektiv är däremot en sådan förprogrammerad variationsmekanism precis vad man skulle vänta sig av en intelligent Skapare som noga planerat för att skapelsen – trots alla skadliga omständigheter – ska ha ett så sent bäst-före-datum som möjlig. Dessutom är det precis vad vi kan vänta oss av en Skapare som redan tydligt har demonstrerat att han älskar variation och mångfald.

Annons
 
 

Etiketter:

29 svar till “Bakterier tycker till: ”Survival of the fittest? Nej, tack! Vi gillar OLIKA!”

  1. Dan

    16 januari, 2013 at 23:11

    Är bakterier ett skapat slag eller flera?

     
  2. Johannes Axelsson

    16 januari, 2013 at 23:18

    Flera.

     
    • Sake

      17 januari, 2013 at 07:42

      Johannes – nu måste du också ange vilka arter/släkten/familjer eller annan valfri indelning som utgör de skapade slagen. Vilka som utgör skapade slag utgör otroligt viktig information, eftersom bakterier är generösa med att överföra genomiskt material mellan varandra (sk. horisontal – eller lateral – genöverföring) – såväl kromosomalt som extrakromosomalt material. Detta kan rimligen inte ske mellan olika skapade slag – eftersom de då blandar egenskaper som inte redan finns i samma organism – genom design. De kan därigenom utvecklas till nya organismer (genom s.k. evolution). Horisontaltransfer i bakterier är inte mitt specialområde så jag orkade bara leta upp en referens – Treangen TJ, Rocha EPC (2011) Horizontal Transfer, Not Duplication, Drives the Expansion of Protein Families in Prokaryotes. PLoS Genet 7(1): e1001284. doi:10.1371/journal.pgen.1001284 – men det finns hundratals/tusentals rapporter om fenomenet om du vill läsa in dig på det.
      Jag väntar nu på din rapport om vilka bakterier (valfri taxonomisk nivå) som är skapade slag – så att man kan jämföra detta mot biologiska data.

       
      • Johannes Axelsson

        17 januari, 2013 at 21:46

        Kan du vara vänlig och förklara varför du säger att jag ”måste” göra det?

         
        • Nonfiction

          17 januari, 2013 at 21:51

          Johannes,

          Tycker du själv att det ett problem att det (uppenbarligen) inte kan svara på ovanstående frågeställning? Eller berätta vilka vetenskapliga resultat baraminologin genererat? Hur vetenskapligt hållbar är egentligen den här kreationismen du företräder, Johannes? Du tycks inte ens vilja diskutera frågan.

           
          • Johannes Axelsson

            17 januari, 2013 at 22:08

            Vad är det ni menar är så problematiskt med det? Självklart skulle det vara nice om jag hade ett exakt och färdigt svar, men eftersom jag inte har någon tidsmaskin så kan jag inte med säkerhet veta vilka som är de skapade slagen.

            Det finns däremot en hel del goda gissningar – som jag definitivt kommer att dela med mig av i kommande inlägg – men det går av naturliga skäl inte att bekräfta om dessa gissningar stämmer.

            Tycker du att något sådant vore ett rimligt krav att ställa ens på något som utger sig för att vara en vetenskaplig teori?

             
            • Nonfiction

              17 januari, 2013 at 22:13

              Men du har ju själv tidigare hävdat att kreationismen är vetenskapligt hållbar — och baraminologin är riktig vetenskap som genererat meningsfulla resultat. Men det stämmer alltså inte alls, och skapelsetron är alltså inte alls vetenskaplig på något vis?

               
              • Johannes Axelsson

                17 januari, 2013 at 22:59

                Vilken tro vi än har – skapelsetro eller evolutionstro – så kan den stämma överens med vetenskapliga upptäckter utan att för den skull vara en vetenskaplig teori. Ser du ingen skillnad mellan ”kunna prövas vetenskapligt” och ”vara en vetenskaplig teori”?

                De som forskar inom baraminologi sysslar alltså med ett riktigt vetenskapligt arbete. Det gör de så länge de följer den vetenskapliga metoden. Huruvida arbetet har lett till meningsfulla resultat avgör inte om det är vetenskapligt eller ej. Men det är klart, om man håller på att pröva en idé väldigt länge utan att få något meningsfullt resultat så kan det vara värt att se sig om efter en annan förklaring … Efter 150 av fruktlöst letande efter bevis är det t ex hög tid att överge evolutionsläran.

                Du svarade inte på om du tycker det krav du tidigare ställde var rimligt.

                 
                • Nonfiction

                  17 januari, 2013 at 23:14

                  Johannes,

                  Kan du då hänvisa mig till baraminologisk forskning som följer den vetenskapliga metoden? Där man ägnar sig åt att formulera prövbara hypoteser som man sedan testar på ett så strängt sätt som möjligt. Det skall bli ytterst intressant att få ta del av.

                  Du får gärna här erbjuda mig fler exempel på hur man faktiskt kan pröva din skapelsetro vetenskapligt, även om den inte är en vetenskaplig teori.

                  Sedan skriver du att det är dags att överge evolutionsläran, eftersom det saknas bevis, men detta är ju helt enkelt inte sant. Vi har tidigare belyst mängder av belägg för storskalig evolutions och du har då också, precis som vanlig, lämnat diskussionen. Men det är inte alls så att det saknas evidens för makroevolution, vi kan här bara ta ett ytterst litet axplock: gener för äggula hos människor, gener för tänder hos fåglar, trasiga gener för C-vitamin både hos människor och schimpanser som båda är förstörda på exakt samma sätt (trots att gener kan gå sönder på tusen olika sätt), fossila övergångsformer som inte ens kreationister (som menar att det inte FINNS några övergångsformer) kan enas om huruvida det är apor eller människor, och mängder av rudimentära organ.

                  Så när du skriver att det saknas ”bevis” för evolutionsläran så är det naturligtvis inte sant, det kan vem som helst se.

                  Slutligen till din fråga: ja, om du menar att skapelsetron är vetenskaplig hållbar och går att pröva vetenskaplig anser jag man också måste kunna berätta vilka de skapade slagen är. Annars är det väl ganska meningslöst att överhuvudtaget ens tala om dem?

                   
        • jon

          17 januari, 2013 at 22:02

          Det bästa sättet att ”sälja” in en sak är att tala för varan istället för att klanka ner på andras varor. Med alla kloka skapelsetroende forskare som finns så borde man ha en ganska klar bild vilka de ”skapande slagen” är. Men som vanligt så är det mer frestande att försöka hitta sprickor i evolutionen än vad det är att framhäva skapelsens vetenskaplighet. Tror du måste tänka till över strategin om du vill övertyga någon.

           
          • Johannes Axelsson

            17 januari, 2013 at 22:15

            Jon, tack för att du är så mån om att vägleda mig i hur jag ska kunna övertyga andra. 😉

            Om vi säger så här…
            Om vi under några års tid skulle omfördela alla de resurser som kastas bort på att förgäves försöka bevisa evolutionstron och istället ge skapelsetron en chans, så tror jag att forskarna skulle finna det så tillfredsställande att de aldrig skulle vilja gå tillbaka till att forska om evolution.

             
            • jon

              17 januari, 2013 at 22:54

              Det handlar inte om att jag är mån. Jag är bara så nyfiken på att få lite substans till skapelsetron som ligger utanför bibeln.

              Vad gäller forskarna så traglade dom på med skapelsen ända till Darwin kom med sina ideer. Uppenbarligen fann dom inte skapelsen så fruktsam utan dom övergav den rätt enkelt och har aldrig återvänt till den. Det säger allt tycker jag.

               
              • Johannes Axelsson

                17 januari, 2013 at 23:01

                ”tragglade på” … ”fann inte så fruktsam” … ”övergav rätt enkelt”

                Har du några källor som visar att det var så det gick till? Jag tycker det låter som du inte har så mycket koll på hur man tänkte på 1800-talet och vilka faktorer som ledde till att evolutionsläran fick fotfäste.

                 
            • Nonfiction

              17 januari, 2013 at 23:03

              Johannes,

              Vad är det med skapelsetron som skulle vara så tillfredställande att man helt skulle vilja överge evolutionsteorin, menar du? Sist jag frågade dig kunde du inte ge mig ett enda exempel på en prövbar designhypotes. Inte heller kunde du göra något annat än gissa vilka de skapade slagen skulle kunna vara, eller berätta vilka förutsägelser man kan göra utifrån ett syndaflodsscenario.
              Vad är det i denna innehållslösa skapelsetro som skulle kunna uppfattas som ”tillfredsställande” av en forskare?

               
              • Johannes Axelsson

                17 januari, 2013 at 23:08

                Det du! 😉

                 
                • Nonfiction

                  17 januari, 2013 at 23:19

                  Tycker du inte själv att det är lite väl avslöjande att du bara väljer att svara ”det du!” på den frågan. Du påstår alltså att skapelsetron skulle vara tillfredställande, men om man ställer följande frågor till dig:

                  * Hur formulerar man en prövbar designhypotes?
                  * Vilka är de skapade slagen?
                  * Vilka testbara prediktioner följer ur ett syndaflodsscennario?

                  …har du alltså inga som helst svar? Men varför väljer du då gång på gång att påstå att skapelsetron skulle vara vetenskaplig prövbar, och dessutom MER tillfredställande än evolutionsläran?

                   
        • Sake

          17 januari, 2013 at 22:13

          För att din utsaga skall kunna kontrolleras av andra måste du även ange vilka de skapade slagen är. Du menar att du vet att bakterier är flera olika skapade slag, men den informationen räcker inte. Du kommer med ett påstående som – om det är sant – är revolutionerande för hur vi skall tolka världen. Men, bevisbördan är din. Du behöver lägga upp all information på bordet och beskriva hur du tolkar dina data till stöd för den teori som du försöker övertyga oss om. Så fungerar det i det vetenskapliga samhället. Du borde veta detta som NO-lärare.

           
          • Johannes Axelsson

            17 januari, 2013 at 22:20

            Anledningen till att jag åtminstone törs säga att det fanns flera skapade slag av bakterier (även om Bibeln aldrig applicerar frasen ”efter sina slag” på mikrober) är att det finns så pass olika sorters bakterier med så pass olika funktioner att jag anser det orimligt att de skulle härstamma från ett enda slag.

             
            • Sake

              17 januari, 2013 at 22:38

              Så om du kan övertygas om att gram-/+ bakterier i det fria delar gener horisontellt så innebär detta endast att din tolkning av bibeln var fel? vad säger egentligen bibeln – otolkat – om mikrober?

               
              • Johannes Axelsson

                17 januari, 2013 at 22:47

                Bibeln nämner inte mikrober. (Däremot ges en hel del instruktioner som utgör skydd mot sjukdomar.) På vilket sätt menar du då att bakterier som delar gener horisontellt skulle säga emot Bibeln?

                 
                • kris08

                  18 januari, 2013 at 12:13

                  Förutom skapelsen så har ju alla mikrober tydligen genomgått en flaskhals i form av Syndafloden. Skulle ju vara intressant att veta om de stackars åtta personerna på arken bara behövde bära på ett begränsat antal urformer eller hela den enorma uppsättningen… ;(

                   
                • Sake

                  18 januari, 2013 at 13:12

                  Om bakteriers skapelse inte omnämns i bibeln blir det du hittills sagt om dem endast din egen tolkning (eller om du ha anammat någon annans tolkning).

                  Om bakterier är flera olika skapade slag så kan de inte distribuera egenskaper mellan sig. Det vore likvärdigt med att t.ex. Lejon och Pingviner fick fertil avkomma tillsammans (alternativt utbytte DNA mellan sig med någon hittills icke observerad metod) så att resultatet fick helt nya kombinationer av egenskaper. Frånvaron av sådana hybrider är något som kreationister använder som argument mot makroevolution. Variation, selektion och utveckling accepteras endast inom de skapade slagen, aldrig mellan dem. Så har i alla fall jag förstått de bokstavstroendes argument.

                  Om bakterier utgör flera olika skapade slag och de överför nya egenskaper mellan sig så bryter de mot regeln ovan – och falsifierar då argumentet.

                  Om bakterier istället är ett och samma skapade slag och detta därför förklarar att de kan byta egenskaper med varandra måste de ha genomgått makroevolution. Till exempel så är eubakteriers cellväggar uppbyggda av peptidoglykan (aka murein) medan arkeers cellväggar är uppbyggda på annat sätt, med olika egenskaper. Cellväggar är uppbyggda av enklare monomerer som är bundna till varandra på ett stereotyp vis. Det går därför inte att bygga fungerande cellväggar av blandade monomerer. Divergensen kan därför inte ha uppkommit genom mikroevolution från ett och samma skapade slag som ursprungligen hade alla egenskaper (liknande förklaringsmodellen erbjuden för t.ex.hundraser).

                  Det ena argumentet ovan strider mot din tolkning av bibeln, det andra visar på makroevolution. Vilket av dem väljer du?

                   
  3. LarsN

    17 januari, 2013 at 15:11

    Evolutionen gillar också olika. Hur skulle annars naturligt urval kunna ske?
    Därför finns det biologiska mekanismer som säkerställer denna variation. Det är dessa intressanta mekanismer som denna artikel studerar.

    Citaten från din märkliga länk är svår att bedöma sanningshalten av. Bättre att länka till ursprungsartikeln: http://www.nature.com/nature/journal/v472/n7343/full/nature09905.html

    Denna artikel börjar med att dessa evolutionsbiologer klargör den intressanta frågeställningen:
    How is diversity maintained? Environmental heterogeneity is considered to be important, yet diversity in seemingly homogeneous environments is nonetheless observed. This, it is assumed, must either be owing to weak selection, mutational input or a fitness advantage to genotypes when rare. Here we demonstrate the possibility of a new general mechanism of stable diversity maintenance, one that stems from metabolic and physiological trade-offs.

     
    • Johannes Axelsson

      17 januari, 2013 at 22:00

      Hej Lars!

      Tack för länken till själva artikeln. Jag kunde inte hitta den. Men vad är det du tycker är ”märkligt” med länken till pressmeddelandet? Vad är det som får dig att tvivla på dess sanningshalt? Jag tyckte bara det var bättre att ge den än de nyhetsartiklar som releasen är baserad på:

      http://biosciences.exeter.ac.uk/news/research/title_132304_en.html
      http://www.sciencedaily.com/releases/2011/03/110327191044.htm
      http://www.sciencenewsline.com/articles/2011032813000015.html

      När det gäller vad forskarna har funnit (och fortsätter finna) gällande hur mångfalden upprätthålls så låter det som du resonerar så här: ”Hur det än visar sig fungera – vilken denna mekanism än är – så det evolution”. Spelar det ingen roll för dig om upptäckterna går rakt emot de förväntningar som är baserade på evolutionsteorin? Är alla upptäckter automatiskt stöd för evolutionsteorin, alltså oavsett om det stämmer med den eller ej?

       
      • LarsN

        17 januari, 2013 at 22:56

        Försök inte pådyvla mig inställningen ”det spelar ingen roll om upptäckterna går rakt emot mina förväntningar ”.
        Det är du som lider av denna åkomma inte jag.

         
        • Johannes Axelsson

          17 januari, 2013 at 23:05

          Lars, i så fall: Hur får det inte se ut? Vad bör upptäckterna inte visa? Vilka var förväntningarna? Var det inte att de bäst anpassade skulle överleva och med tiden konkurrera ut de andra?

           
  4. LarsN

    17 januari, 2013 at 23:34

    Jo, ungefär så. Men samtidigt skulle det troligtvis vara förödande för en art om den inte samtidigt lyckades bibehålla viss diversitet. Arten blir ju då väldigt sårbar inför framtida miljöförändringar. Det är hur organismer har lyckats lösa denna balans mellan selektion och diversitet som är den intressanta frågeställningen i denna artikel.

    Alltså menar jag att det skulle vara mer förvånande om det inte fanns inbyggda mekanismer inom populationer som förhindrar total genetisk homogenitet, även med konstant selektionstryck under lång tid.

     
    • Johannes Axelsson

      17 januari, 2013 at 23:41

      Håller med om att det skulle vara förvånande. Hur skulle de annars ha kunnat överleva och frodas så länge, liksom? Frågan är då hur eller av vem dessa mekanismer byggdes in. Finns det en färdig evolutionär mekanism att ta till som förklaring för inbyggandet av dessa mekanismer?

       
  5. Thomas Schwartz

    18 januari, 2013 at 13:43

    Johannes, jag undrar vad du själv tror att du uppnar med denna veckas inlägg?

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: