RSS

Är män programmerade till otrohet?

16 Nov

En man som får barn med många kvinnor kan bli pappa till hur många barn som helst, medan en kvinnas maxgräns är densamma oavsett hur många män hon får barn med. Kopplar man ihop detta resonemang med idén att människor är högt utvecklade djur med vissa inprogrammerade instinkter och beteenden i sitt evolutionära bagage så – vipps! – har man en ”genetisk ursäkt” för otrohet. (Särskilt om man tänker att meningen med livet är att föra sina gener vidare.) Tanken är alltså att och otrohet (och polygami) hos män ger en evolutionär fördel, eftersom det leder till mer avkomma. Därför borde ett sådant inprogrammerat beteende gynnas av det naturliga urvalet. Otrohet hos kvinnor ger däremot ingen evolutionär fördel, eftersom de kan få samma mängd avkomma oavsett hur många män de får barn med.

En berömd studie från 1948 har ofta används som grund för den här tanken. Studien, som genomfördes av den brittiske genetikern Angus John Bateman, har citerats i nära 2000 andra vetenskapliga studier! Den har haft mycket stort inflytande på evolutionsbiologin. Särskilt populär blev den under 70-talets sexuella revolution, då dess slutsatser villigt togs emot på just det sätt jag nämnde tidigare: som en genetisk ursäkt för otrohet.

Trots att denna studie är över 60 år gammal och har varit vägledande både för forskning och för människors liv, så är det – hör och häpna – ingen som har upprepat experimentet! Detta trots att vetenskapen bygger på att experiment ska omprövas och bekräftas. Ett forskarteam från UCLA (ett stort universitet i Los Angeles) har nu granskat Batemans studie i sömmarna och upprepat dem med modernare teknik.

Vad kom de fram till? Jo, enligt professor Patricia Adair Gowaty borde Batemans studie aldrig ens ha publicerats eftersom den innehöll mycket allvarliga fel! När hon fick frågan om varför experimentet aldrig upprepats, svarade hon:

”Våra världsbilder begränsar våra föreställningar. För somliga var Batemans slutsats så betryggande att den inte var värld att ifrågasättas. Jag tror att folk helt enkelt accepterade den.”

”Här hade vi en klassisk studie som har lästs av stora skaror av doktorander. Vem som helst av dem är tillräckligt kompetent för att upptäcka felet. Batemans slutsatser trodde man så helhjärtat på att denna studie fick prägla vad som är värt och vad som inte är värt att undersöka inom biologin bakom honligt [och kvinnligt] beteende.”

Visst är det förvånande och lite skrämmande att det kan bli så. Vetenskapen är verkligen inte ofelbar i sökandet efter sanning. Jag tycker det är jättebra att detta lyfts fram, för tänk vad det mer kan finnas för vetenskapliga ”sanningar” som väntar på att avslöjas som felaktiga. En sak som jag dock saknar i det professor Gowty säger är något slags uppmaning om att inte dra förhastade slutsatser om mänskligt beteende baserat på djurs beteende. Särskilt absurt tycker jag det blir när det extrapoleras från insekter, som är så totalt olika människor. (Glömde jag nämna den lilla detaljen att Batemans studie genomfördes på bananflugor?)

Men istället för att ifrågasätta om män är programmerade till otrohet, är istället Gotways svar att kvinnor också är programmerade till otrohet. Hon menar alltså att felet med slutsatsen inte låg i huruvida mäns/hannars otrohet gynnas, utan i att den förbisåg att kvinnors/honors otrohet också kan vara gynnsam. Som stöd för detta lyfter hon även fram sin egen forskning på området. Hon har nämligen studerat honfåglar av arten blåskrika i trettio års tid och kommit fram till att även hos dessa ”monogama” djur, så händer det att honorna parar sig med flera olika hannar. Gotway tror att detta beteende är naturens sätt att bekämpa sjukdomar.

Så, jag vet inte om det blev så mycket bättre… 😦
Jag önskar att folk skulle sluta bygga sin moral på evolutionsteorin! Själv tror jag inte på att vi människor är djur. Jag tror inte på att vi styrs av förprogrammerade instinkter. Jag tror istället att Gud har skapat oss var och en med en fri vilja att välja det som är rätt.

Källor:
So men aren’t hardwired to be unfaithful after all? (DailyMail)
Biologists reveal ‘fatal flaw’ in iconic sexual selection study (ScienceDaily)

Annonser
 

20 svar till “Är män programmerade till otrohet?

  1. Mattias Larsson

    19 november, 2012 at 06:08

    Johannes, vi är nog många som önskar att du skulle börja se världen sådan den är, snarare än sådan du vill att den ska vara.

     
    • Johannes Axelsson

      19 november, 2012 at 07:11

      Hur menar du nu? Önskar du att jag istället betraktade människor som impulsstyrda djur? (Är det så världen är i dina ögon?)

       
      • Mattias Larsson

        19 november, 2012 at 07:37

        Johannes, jag kan inte föreskriva för dig vad du ska finna när du betraktar världen. Vad jag säger är att du bör lyda ditt eget råd och frigöra dig från ditt förhållningssätt att hela tiden betrakta den ur ett och samma perspektiv.

         
        • Johannes Axelsson

          19 november, 2012 at 07:44

          Så, hur är det då med människan enligt ditt eget pespektiv? Är vi syrda av inprogrammerade impulser?

           
          • Tomas

            19 november, 2012 at 13:38

            Jag hoppar in här om det är ok då jag tycker att denna fråga är intressant.
            Jag tror inte at vi är styrda av inprogrammerade impulser men jag tror att vi har impulser som vi kan välja om vi vill agera på eller inte och det är pga att vi har en mer utvecklad hjärna en andra djur som gör att vi kan välja.

             
            • Johnny Lilja

              19 november, 2012 at 14:47

              Tomas. Man kan säga att vi har två system. Ett känslomässigt (fly, slåss etc rent instinktivt) och ett analytiskt. Dessa två system finns parallellt och fungerar väl tillsammans i de flesta situationer men ibland går det överstyr och allt spårar ur. Naturen är inte felfri! ser man det ur religiös synpunkt så borde det ju vara lite märkligt att vi kan känna lust för någon annan än vår hustru. Varför skulle gud göra oss sådana?

               
              • Tomas

                19 november, 2012 at 14:55

                precis..

                 
          • Mattias Larsson

            24 november, 2012 at 01:42

            Hej Johannes. Som vanligt skulle man ju vilja se lite mer nyanser i din framställning. Det gynnar verkligen inte någons förståelse av verkligheten att presentera alternativen på ett så trubbigt och svartvitt sätt. Det är ju sannerligen inte svårt att avgöra vilket som är det mest smakliga alternativet när du presenterar det som ett val mellan att vara antingen Guds små avbilder eller blint driftsstyrda bestar. Det är ju uppenbarligen en falsk dikotomi, vilket ju vore illa nog om det endast rörde sig om en retorisk manöver, men det låter som om du faktiskt tänker ungefär så. Men för all del, rätta mig om jag har fel.

            Vi är ju mycket mer sofistikerade än något annat nu levande djur när det gäller förmåga till både rationellt och moraliskt handlande och empatisk förståelse. Ur många synvinklar kan man därför verkligen dra en skarp skiljelinje mellan människor och övriga djur. Samtidigt finns det ju såvitt vi kan förstå en obruten rad av mellanled från oss själva tillbaka till föregångare som vi definitivt skulle räkna som djur. Beroende på hur långt tillbaka man vill gå så kan man finna aplika föregångare eller till och med muslika föregångare, och så vidare. Här går det naturligtvis inte att dra någon skarp skiljelinje någonstans på vägen då djuret övergick till att bli människa, om man inte antar att någonting har gripit in på vägen och vid en specifik tidpunkt har försett oss med något (kanske en själ eller liknande) som transformerar oss till människor på ett mentalt plan utan att det syns någon morfologisk skillnad. Skillnaden mellan oss och djuren är med andra ord ett kontinuum, där vi och vissa djur representerar något slags olika ändpunkter. Vilken del av detta kontinuum man skulle tilldela något som liknar mänskliga rättigheter är inte självklart.

            En analog situation gäller vid fosterutvecklingen, där det inte går att dra någon skarp skiljelinje någonstans mellan en nyformad zygot (vilket är varken mer eller mindre än en klump med celler) och en fullt utvecklad bebis strax innan födelseögonblicket. Själv skulle jag tillerkänna den förra närmast noll mänskliga rättigheter och den senare ett stort mått av desamma. Men det finns ingen specifik påvisbar tidpunkt då fostret magiskt transformeras till människa, utan det är återigen ett kontinuum.

             
  2. jon

    19 november, 2012 at 07:53

    ”Jag önskar att folk skulle sluta bygga sin moral på evolutionsteorin!”

    Jag tror din bön har blivit hörsammad! Jag vet inte nån som bygger sin moral på evolutionsteorin och jag tror inte heller att det finns speciellt många som gör det.

    Vi bygger vår moral på det samhälleliga och kulturella förutsättningar vi lever i. Och det verkar fungera bra. Dessa regler är skapade under människans utveckling och har gjort människan till en otroligt framgångsrik art. Moralreglerna var tydligen så bra att någon författare en gång i tiden införlivade dem i guds tio budord och i mose lag.

    Så grattis Johannes. Du har iallafall en bön som har blivit hörsammad.

     
  3. Spito

    19 november, 2012 at 08:17

    Tre ”tror” i de tre sista meningarna. Det blev en klen avslutning på den här bloggposten. Vad har du Johannes att erbjuda oss som inte nöjer oss med ett sådant svagt surrogat som tro utan som vill ha äkta vetande i stället?

     
  4. Anders Åberg

    19 november, 2012 at 11:40

    Att påstå att människor inte är djur är direkt skrattretande, allt i våra kroppar är uppbyggt på samma sätt och med samma byggstenar som alla andra djur, t.om. Rolf Lampas kärn GRN tycks vara samma hos oss som hos alla andra ryggradsdjur.
    Vår hjärna fungerar lite annorlunda än dom flesta djur, men även den är uppbyggd enligt samma grundprinciper.

    Dom flesta högre däggdjur verkar inte ha någon genetisk spärr mot att ha flera olika sexualpartner och så inte heller vi. Det verkar också som att det hos dom flesta arter är honan som fattar det avgörande beslutet i partnervalet, efter att hanarna har slagits eller visat upp sig på olika sätt.
    I människans fall har vi en stark kulturpåverkan på det beteendet och mycket av den har sannolikt sin grund i att ägande blev viktigt, någon gång efter vi lämnat jägar/samlar stadiet.
    Man ville hålla det man förvärvat inom familjen och då uppstod ett behov av att veta även vem som var ens far och vilka som verkligen var en mans barn. Vem som var modern hade man alltid känt till, men kanske inte alltid fadern. Det fanns säkert många varianter i olika klaner och familjer och vi känner inte till exakt hur det fungerade överallt, men uppenbart blev det någon gång i historien såpass viktigt, att makten reglerade det med lagar och lagarna stöddes av religionen.
    Nu när religionens tvångströja börjar släppa i många delar av världen och det inte längre är straffbart eller allmänt bespottat att skilja sig och byta partner, även för kvinnor, så är det också många som gör det och kanske börjar våra mer grundläggande beteendemönster återigen få chansen att göra sig gällande.
    Fortfarande vet vi väl inte allt om hur vi väljer partner, men någon blandning av utseende, intelligens, empatisk förmåga, styrka, ansvarstagande och ekonomisk försörjningsduglighet är det nog.
    Då och då får vi lust att byta partner och ju mer samhället och kulturen underlättar vår frihet även i det avseendet, desto bättre är det, inte minst för barnen, som genom historien fått ta mycket stryk i dåliga relationer, som föräldrarna kämpat vidare med av religiösa eller kulturella skäl.

     
  5. Janolof

    19 november, 2012 at 15:47

    Vem har påstått att vetenskapen är ofelbar? Modern vetenskap utgår från insikten att alla människor är felbara. Människor har fördomar, slarvar, önsketolkar mm. Vetenskaplig metodik, med systematik och olika nivåer av kritisk granskning mm, syftar ju bland annat till att minimera inflytandet av dessa mänskliga brister. Men helt kan man ju inte komma ifrån dem.

    Om någon nu vill använda detta emot vetenskapen bör ju denne istället föreslå vilken metod som är bättre? Jag kan inte se något bättre alternativ än ännu bättre genomförda studier, ännu mer kritisk granskning mm. D.v.s. ännu mera, och bättre genomförd, vetenskap. Och mot din insinuation andra “vetenskapliga ”sanningar” som väntar på att avslöjas som felaktiga, så bör du ju tänka på att evolutionsteorin inte backas upp av någon enstaka studie utan många tusentals.

     
  6. kris08

    19 november, 2012 at 15:59

    Man kan väl snarare önska att folk inte skulle låta sin moral påverka evolutionen!
    (Åtminstone forskningen därom.) Förutom egna eventuella fördomar måste forskare ofta tänka på att tillfredställa redaktörers och anslagsgivares önskemål. Observationer av otrohet och homosexualitet hos djur fick visst tidigare ofta mörkas eller vinklas om!
    Man kan ju också hålla med om att man måste vara väldigt försiktig med att dra slutsatser från ett djurs beteende till att gälla andra djurarter (och människor).

     
  7. Janolof

    19 november, 2012 at 16:21

    Återigen gör du det logiska felslutet att ”är” implicerar ”bör”.
    Att det kan vara en evolutionär fördel att för hanar att sprida sin avkomma bland många honor betyder ju inte att man behöver göra detta till en moralisk regel bland människor, lika lita som alla andra beteenden som man kan finna i naturen. Däremot kan kunskapen om eventuell biologisk bakgrund till oönskade beteenden vara till hjälp för att veta hur man ska motverka dessa.

    Hos människor tillkommer dessutom en biologisk faktor som motverkar promiskuiteten. Barnen behöver omvårdnad i många år innan de klara sig själva och detta ger en evolutionär fördel till den man som bidrar till barnets skydd och omvårdnad och dessutom kan övertyga kvinnan om att han kommer att göra detta.

     
  8. jon

    20 november, 2012 at 21:31

    johannes. Du skriver: ”Själv tror jag inte på att vi människor är djur.”

    Vad är det som skiljer människor från djuren tänker du? Vi är ju biologiskt väldigt lika varndra. Man har till och med hittat väldigt mänskliga egenskaper hos schimpanser. Så förutom vårt intellekt, vad skiljer människor från andra djur??

     
  9. DarkwingSwan

    20 november, 2012 at 22:20

    Det finns djur som är strikt monogama, särskilt vissa fåglar. När korpens partnern dör så är det vanligt att de inte tar någon ny partner. Till skillnad från det traditionella mänskliga ”tills döden skiljer oss åt”.
    Anyway. Det är inte givet att det är bättre för en arts fortlevnad att skaffa så många barn det bara är möjligt. Det viktiga ur en arts perspektiv i evolutionen är hur många barn som överlever till en ålder då de kan föröka sig i sin tur. Det kan visst vara gynnsamt att vara monogam för avkommans skull, man lägger ner mer möda på de få barn man har istället för att lämna sina spår i halva byns kvinnor och hoppas de kan ta hand om barnen helt själva (vilket de naturligtvis kan, i många fall, om någon singelmamma kände sig utpekad här). Nämn en person, för övrigt, som faktiskt har rättfärdigat otrohet (och då menar jag då man lovat någon sin trohet och brutit detta, kontra ‘öppna förhållanden’) med att ”jag är skapt som en bäbismaskin”. När du beklagar dig över att människor använder evolutionsteorin som moralisk måttstock känner jag inte igen mig, trots att jag umgås mycket med ateister och dylikt, många av dem med något naturvetenskapligt intresse.

     
  10. Tomas

    22 november, 2012 at 23:35

    Jag har två frågor Johannes.

    1. Av alla gudar som människan har tillbett genom tiderna, hur kommer det sig att du väljer att tro på just den kristna? Är det ett aktivt val eller har du blivit påverkad av någon, mor/far till exempel.

    2. Om du som barn hade blivit adopterad av ett muslimsk par, tror du att du då hade varit muslim idag?

     
  11. Nick B (@knickb)

    23 november, 2012 at 01:51

    ”Jag tror inte på att vi styrs av förprogrammerade instinkter.”
    Prova att inte äta något i morgon…

     
  12. per kylsten

    29 december, 2012 at 18:08

    beroende på vem man frågar så delas organismerna på jorden in i lite olika antal större indelningar. Enligt vanlig sådan indelning finns fem grupper. Bakterier, arkéer, växter, djur och svampar. Om vi inte är djur. Vad är vi då?

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s