Hörde idag talas om en film som måste ses! Den handlar om hur pastor Edward Fudge upptäckte att ”helvetesläran” inte alls stämmer med vad Bibeln lär. För en del – som för Mr Fudge själv – kommer den insikten som en en befriande nyhet. Andra betraktar den istället som ett hot mot kristen tradition, eftersom man så länge har lärt ut att människor ska plågas för evigt i helvetets lågor. Vad vi än tycker om helvetesläran, så kan nog alla hålla med om att den sätter sina spår i vår gudsbild. Det är många som har vänt Gud ryggen på grund av denna lära, och jag är övertygad om att de har gjort det helt i onödan.
Kom ihåg vilken som är den viktigaste av alla kristna läror: Sanningen om Guds karaktär! Som kristna måste vi se till att alltid berätta sanningen om Gud. Om vi vill vinna människor till en kärleksfull relation med Gud, så är sanningen om honom långt mer effektiv än hotet om ett helvete.
Här kan du se trailern till filmen Hell and Mr Fudge:
newtonbloggen 
Christoffer Lampa
4 november, 2012 at 23:39
Så hur förklarr då Fudge följande verser:
Matt 5:22 Jag säger er:* Den som är vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger till sin broder: Ditt dumhuvud, är skyldig inför Stora rådet, och den som säger: Din dåre, är skyldig och döms till det brinnande Gehenna.*
Matt 5:29 Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna.
Matt 10:28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna.
Matt 18:9 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet med ett öga än att ha båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna.
Matt 23:15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni far omkring över land och hav för att göra någon till en proselyt,* och när han har blivit det, gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.
Matt 23:33 Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?
Mark 9:43 Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha båda händerna i behåll och komma till Gehenna,* till elden som aldrig släcks.*
Mark 9:45 Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet halt än att ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna.
Mark 9:47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna,
Luk 12:5 Jag vill visa er vem ni skall frukta. Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna.* Ja, jag säger er: Honom skall ni frukta.
Jak 3:6 En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna.
Johannes Axelsson
4 november, 2012 at 23:57
Jag tror han skulle svara att ingen av dessa texter talar om en evigt pågående plåga. Jag hittade denna föreläsning där han själv berättar sin syn på The fire that consumes:
Nick B (@knickb)
23 november, 2012 at 09:19
Det intressanta är att Mr Fudge bemöts på samma sätt som Johannes bemöter evolutionen; Genom att berätta sanningen för människor slår man undan all moral, eftersom denna endast kan åstadkommas av helvetesskräck eller, som i Johannes fall, gudsfruktan (ej i betydelsen skräck). Därför måste man blunda för bevisen och klamra sig fast vid enskilda halmstrån i t.ex. uppenbarelseboken. Blir Johannes övertygad av deras argument?
Mattias Larsson
5 november, 2012 at 06:58
Christoffer och Johannes, när ni nu har väckt frågan, så vore det väldigt spännande att få se de bibliska argument som finns för och emot existensen av ett helvete. Jag bänkar mig härmed på första parkett.
Jonathan
5 november, 2012 at 10:33
Helvetet är en verklighet! Frågan som gav Fudge lättnad var att lära sig hur länge elden brinner och plågan pågår. Att den inte pågår för evigt utan att de ogudaktiga tillslut blir utplånade (som om de aldrig varit till). Det är vad Bibeln lär. En eld som aldrig släcks betyder helt enkelt att den inte går att släcka tills den brunnit färdigt. Jämför Jeremia 17:27 där samma fras används om den eld som skulle bränna ned och förtära Jerusalems portar. Elden gick inte att släcka, men när det inte fanns något kvar att bränna upphör den förstås. En ”evig eld” förtärde också Sodom och Gomorra (se Judasbrevet v.7). Men Sodom och Gomorra brinner inte idag, de förvandlades till aska (2 Pet 2:6). En evig eld är inte en eld som brinner för evigt utan en eld som har eviga konsekvenser.
Vad lär Bibeln om de ogudaktigas slutliga straff? Se Mal 4:1, 3, Ps 37:20, Joh 3:16, Upp 20:9, Rom 6:23 m.fl.
Jonathan
5 november, 2012 at 10:22
[audio src="http://www.roparna.se/sites/default/files/predikningar/FiPP3.3_Far_man_evigt_liv_i_helvetet_JK_120313.mp3" /]
Christoffer Lampa
5 november, 2012 at 14:02
Tack Johannes, för att du tog upp detta. Hade faktiskt inte studerat läran om helvetet mera ingående och det verkar faktiskt vara så enligt bibeln att den slutgiltiga domen för de icke troende inte är evig plåga utan utplåning.
Jag tror dock att straffet är evigt, i betydelsen då att domen är irreversibel.
Konsekvenserna av straffet blir dock evigt.
Det verkar finns två begrepp i bibeln.
Hades och Gehenna.
Hades verkar vara en samlings plats som människor kommer till när de dör.
Och Gehenna verkar vara den slutgiltiga platsen människor kommer till efter att de har dömts.
Men att människor skulle pinas i evighet i enlighet med lutherska bekännelse skriften:
”men de ogudaktiga skall han döma att med djävulen pinas utan ände (Svenska kyrkans bekännelseskrifter, s 237).
Verkar inte ha så starkt stöd i skriften.
Låt mig ge några exempel.
Mal 4: 1 Se, dagen kommer, den brinner som en ugn.
Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt
vara som halm. Dagen som kommer skall bränna upp dem,
säger HERREN Sebaot, den skall lämna kvar
varken rot eller kvist.
PS 37 :20
20 Men de ogudaktiga skall gå förlorade.
HERRENS fiender försvinner som ängarnas prakt,
de försvinner som rök.
Man brukar använda följande vers som stöd för att de som inte är troende skall plågas i evigheters evighet.
mark 9 :47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna, 48 där deras mask inte dör och elden inte släcks.
denna text citerar Jesus från:
Jes 66: 24 Och de skall gå ut och se liken av de människor som har avfallit från mig. Deras mask skall inte dö och deras eld inte utsläckas. De skall vara en vämjelse för alla människor.
De människor som nämns i Jes 66 är dock döda, lik.
Låt oss nu se. Det står att elden är evig.
jämnför:
Jer 17:27 Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.
Eller
Jud vers 7
7 Så är det med Sodom och Gomorra och städerna däromkring. På samma sätt bedrev de otukt och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld.
Men både Jerusalem och Sodom och Gomorra brann upp, de utplånades. De brinner ju inte längre.
Petrus förklarar:
2 Petr 2:6 Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång. Han lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga.
Ett exempel till på att de ogudaktiga skall utplånas.
Luk. 17:26-30
“Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar. Folk åt och
drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden
kom och gjorde slut [apóllymi*] på dem alla. På samma sätt var det på Lots tid: de åt
och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot gick ut från
Sodom lät Gud eld och svavel regna från himlen och gjorde slut [apóllymi] på dem alla.
På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig.”
*apóllymi betyder “döda”, “förgöra” och “utsläcka”.
På samma sätt skall det vara när människosonen återkommer.
Samma ord (apóllymi) används när Jesus talar om
Matt 10:28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva (apóllymi) både själ och kropp i Gehenna.
Inte plåga eller tortera utan döda, förgöra utsläcka.
Döda betyder förövrigt utsläcka liv!
Att det sedan blir plågsamt det kan vara. men plågan är tidsbestämd.
2 Petr. 3:6-7
“I vatten och i kraft av Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under
[apóllymi]. Men de himlar och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit
sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda
[apóleia].”
Det verkar som att läran om att människor skall pinas i evigheters evigheter existerar endast i Luthers huvud.
Men jag kan ju dock ha fel.
Jonathan
28 februari, 2013 at 11:08
Pris ske Gud! Guds Ord är tydligt om man följer Luthers slogan: ”Skrift skall med skrift tolkas”.
Luther var en stor man och faktum är att han själv trodde på själens sömn fram till uppståndelsen:
“Luther, med större tonvikt på uppståndelsen, föredrog att koncentrera sig på den bibliska metaforen sömn. ”För precis som en som somnar och oväntat vaknar på morgonen utan att veta vad som hänt honom, så ska vi plötsligt uppstå på den sista dagen utan att veta hur vi har kommit in i döden och genom döden.” ”Vi ska sova tills han kommer och knackar på den lilla graven och säger doktor Martin, vakna! Då ska jag stå upp på ett ögonblick och vara lycklig med honom för alltid.”” (Citerat från T. A. Kantonen, The Christian Hope (1954), p. 37)
Han skrev om Predikaren 9:5: ”Här har vi åter ett ställe som bevisar att de döda inte har någon. . . känsla. Det finns, säger han, ingen plikt, ingen kunskap, ingen visdom där. Salomo anser att de döda sover och inte alls märker något. De döda ligger endast där och räknar varken dagar eller år, men när de uppväcks, kommer det att förefalla dem som om de bara hade sovit ett ögonblick.” (Martin Luther, An Exposition of Salomons Booke Called Ecclesiastes or the Preacher, s. 152, 1532) Han kallade läran om själens odödlighet för en avskyvärd fabel som inte stöddes av något annat än påven själv: “Men jag tillåter påven att själv stifta trosartiklar… att själen är odödlig, och alla dessa avskyvärda fabler som utgör en del av de romerska dekretalernas sophög” (Luther’s Works (Weimar), band 7, s.131-132, E. Petavel, The Problem of Immortality, sid. 255)
Men hans efterföljare var ovilliga att erkänna det. “Luthers ställningstagande framkallade kraftigt motstånd och utsatte honom och dem som höll med honom för de starkaste förebråelserna i en tid som kännetecknades av kontroversiellt missbruk. De var föremål för hånfulla anklagelser. De kallades moderna sadducéer och klassades snart med de föraktade anabaptisterna. Därmed var de dömda att motta Calvins glödande eld i hans kommande bok Psychopannychia.” (Leroy Froom, Conditionalist faith of our Fathers, band 2, s.79)
Dock kom han precis ut ur romerska kyrkan och vi kan inte förvänta att han skulle kunna hinna upptäcka alla villfarelser under sin livstid. Det bästa sättet att ära Luther är att följa samma princip som han och de andra reformatorerna kämpade för: Sola Scriptura och vara öppen för mer ljus från Bibeln.
ljohank
28 februari, 2013 at 11:21
Ytterligare några citat från denna ”stora man”…
”If the peasant is in open rebellion, then he is outside the law of God (…) Rebellion brings with it a land full of murders and bloodshed, makes widows and orphans, and turns everything upside down like a great disaster. Therefore, let everyone who can, smite, slay, and stab, secretly or openly, remembering that nothing can be more poisonous, hurtful, or devilish than a rebel. It is just as when one must kill a mad dog; if you dont strike him, he will strike you, and the whole land with you.” / Wider die räuberischen und mörderischen Rotten der Bauern (1525)
“Det första rådet är, att man tänder eld på deras synagogor och skolor och det som inte kan förbrännas, grävs ned och överhöljs med jord, så att ingen människa i all framtid upptäcker vare sig en sten eller några rester. Det andra rådet är, att man likaså slår sönder och förstör judarnas hus, ty de utövar just detsamma där, som de bedriver i sina skolor. Därför ska man kanske hålla judarna under ett tak eller i uthus såsom zigenare, så att de må veta, att de inte är herrar i vårt land, vilket de berömmer sig av, utan i landsflykt och fångna, att de ständigt må gallskrika och klaga inför Gud över oss. Det tredje rådet är, att man ska ta alla böneböcker och talmundskrifter från dem, där sådant avguderi, sådan lögn, förbannelse och hädelse lärs ut. Det fjärde rådet är, att man förbjuder deras rabbiner med hot om livets förlust att framdeles undervisa. Det femte rådet är, att man helt och hållet upphäver judarnas gatu- och vägeskort. Ty judarna har ingenting att göra i detta land, då de icke är härskare eller fogdar eller köpmän eller liknande. De ska stanna hemma. Det sjätte rådet är, att man förbjuder judarnas ocker och tar ifrån dem alla kontanta tillgångar och klenoder i silver och guld och lägger dessa i beslag. Det sjunde rådet är, att man ger de unga starka judarna och judinnorna slaga, yxa, jordhacka, spade, spinnrock, slända och låter dem förtjäna sitt bröd i anletes svett.” / Von den Jüden und ihren Lügen (1543)
”Om jag stöter på en from jude som vill bli döpt ska jag ta med honom ut på bron över Elbe, binda en sten runt hans hals och kasta i honom. För de skurkarna hånar oss och vår religion.”
”Judarna är inget annat än tjuvar och rövare som inte äter något eller har en tråd på kroppen som de inte stulit eller rövat från oss med sitt förbannade ockrande. Så lever de dag för dag, med fru och barn, av tjuveri och rån, som ärketjuvar och rånare i sin mest förhärdande självsäkerhet. För en ockrare är en ärketjuv och folkutsugare, som borde hänga i galjen sju gånger högre än andra tjuvar.”
”Man borde hålla gossar och flickor (inte tyska) såsom livegna, så att man kunde sälja dem som man ville.”
”What harm would it do, if a man told a good strong lie for the sake of the good and for the Christian church […] a lie out of necessity, a useful lie, a helpful lie, such lies would not be against God, he would accept them.”
”One should show no mercy to these [women accused of being witches]; I would burn them myself, for we read in the Law that the priests were the ones to begin the stoning of criminals.”
Ref: Martin Luther, Svenska Wikiquote (2008-03-15)
ljohank
28 februari, 2013 at 11:30
Luthers ord kan man ju tänka på när man t..ex. läser följande inlägg: https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/10/22/filmbevis-pa-att-nazisterna-var-evolutionister/
Jonathan
28 februari, 2013 at 11:35
Ja, tänk vad man är duktig på att hitta citat ljohank. Som sagt var Luther inte felfri. Jag förstår dock inte hur dessa citat relaterar till eller bidrar till diskussionen.
ljohank
28 februari, 2013 at 11:37
Det var en kommentar angående:
(1) ”Luther var en stor man (…)”
samt
(2) Johannes inlägg där han kopplar ihop ”nazism” och ”evolution”.
Det behövs på den här bloggen.
Christoffer Lampa
5 november, 2012 at 17:14
Måste skriva ett förtydligande. jag är inte säker att detta är vad bibeln slutligt lär men det var mina tankar. det finns vissa saker som ännu tåls att fundera på 🙂
Lex
5 november, 2012 at 23:01
Mkt intressant – men knappast något NYTT:
Edward Fudge publicerade enligt vad jag läser på Wikipedia sin bok ”The Fire That Consumes” år 1982. Att detta är mycket närmare vad BIBELN LÄR än EVIG PINA (som straff/lön för synd/synden) verkar synnerligen troligt. Det känns inte som någon NYHET dock – Jehovas vittnen har lagt fram samma argument och haft den synen ända sedan 1882 – dvs 100 ÅR tidigare.
Christoffer Lampa
8 november, 2012 at 12:22
Okej, men då funderar jag på följande vers:
Upp 20: 7 Och när de tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt fängelse. 8 Och han skall gå ut för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som sanden i havet. 9 De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. 10 Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall PLÅGAS DAG OCH NATTI EVIGHETERNAS EVIGHETER.
11 Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. 12 Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. 13 Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 14 Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. 15 Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.
Notera vers 10 och vers 15.
Hur tolkas dessa då?
Thomas Schwartz
8 november, 2012 at 18:39
Själv tycker jag vers 14 verkar intressantare. Vad kan det innebära att döden och helvetet kastas i elden?
Lex
10 november, 2012 at 00:09
Att de inte ska finnas mer.
Lex
10 november, 2012 at 00:08
Hej Christoffer!
I Uppenbarelseboken 20:10 heter det att Djävulen skall kastas i ”sjön av eld” och ”plågas dag och natt i evigheternas evigheter”. (Svenska Folkbibeln) Om Djävulen skulle plågas i all evighet skulle Gud vara tvungen att hålla honom vid liv, men Bibeln säger att Jesus skall ”tillintetgöra” honom. (Hebréerna 2:14, Giertz) Den symboliska eldsjön representerar ”den andra döden”. (Uppenbarelseboken 21:8) Detta är inte den död som först omnämns i Bibeln, den död som orsakats av Adams synd, en död från vilken man kan få en uppståndelse. (1 Korinthierna 15:21, 22) Eftersom Bibeln inte säger att de som är i eldsjön skall komma därifrån, måste ”den andra döden” avse ett annat slags död, en oåterkallelig död. I vilken bemärkelse plågas de som är i eldsjön för evigt? Ibland kan detta att ”plåga” någon betyda ”inspärra”. En gång när Jesus konfronterades med demoner ropade de: ”Har du kommit hit för att plåga oss [spärra in oss i avgrunden] i förtid?” (Matteus 8:29; Lukas 8:30, 31; Bibel 2000) Alla de som är i eldsjön skall lida ”plågan” av evig inspärrning, ”den andra döden”.
jon
10 november, 2012 at 10:53
Christoffer
Blir det inte ganska menlöst att studera bibeln och försöka hitta svar där då det finns så många olika texter som pekar i olika riktningar? Jag tycker detta är problemet med nästan ALL tolkning av bibeln. Ska man välja den vers som passar sin egen tro bäst? Ska man välja den texten som framställer gud mest god? Ska man välja den text som skrämmer församlingen till lydnad?
Ett exempel är ormen i edens lustgård. I moseboken står det klart och tydligt att det är en orm som förleder Eva. Det är ormen som djur som straffas. Detta ska läsas bokstavligt har jag lärt mig av högljudda röster här på bloggen. Fallet är solklart. Det var INTE satan som antagit formen av en orm. Bläddrar vi vidare till slutet, uppenbarelseboken så får vi veta i Upp 2:20 att ”ormen från urtiden som är Djävulen och Satan”. Gud missade tydligen en hel del information då han dikterade Genesis för mose.
Så kan vi hålla på att kasta bibelverser fram och tillbaka på varandra för att försöka bevisa våra slutsatser för varandra.
Att bibeln är en både blodig och motsägelsefull bok håller i princip alla med om, utom de som är till 100% bibeltrogna. De(/ni) hittar alltid (på) en förklaring som för oss icket bibeltrogna kan verka helt absurda men som de(/ni) anser vara både rätt och rimligt.
Jonathan
28 februari, 2013 at 11:28
Skrift skall med skrift tolkas. Det finns exempel i Bibeln där ordet ”evigt” också talar om en begränsad tidsperiod. När Jona var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter så beskriver han sin erfarenhet: ”Till bergens grund sjönk jag ner, jordens bommar slöts *för evigt* bakom mig. Men du förde mig levande upp ur graven, HERRE, min Gud.” (Jona 2:7) Det var inte en oändlig tidsperiod, men om du var i buken på en val så skulle tre dagar nog kännas som en evighet.
I 1 Samuelsboken säger Samuels mamma: ”Jag vill vänta tills pojken har blivit avvand. Då skall jag ta honom med mig och föra fram honom inför HERRENS ansikte och sedan låta honom stanna där för alltid.” (1 Sam 1:22) Menade Hanna att Samuel skulle förbli i templet i årmiljon efter årmiljon? Nej, i vers 28 förtydligar hon vad hon menar med ”för alltid”: ”Därför vill jag nu ge honom tillbaka till HERREN. *Så länge han lever* skall han tillhöra HERREN.”
I 2 Mosebok står det en lag om slavar som ville tjäna sin herre hela sitt liv: ”då skall hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan skall han *för alltid* vara sin herres slav.” (21:6) Betyder det att personen genom årmiljonerna i evigheten kommer att vara den andres slav. Nej, Bibeln är inspirerad av Gud, men den är inte skriven på ett språk som inte kan missförstås. Vi måste förstå Bibelns språk så som de samtida människorna tolkade det. Jag har visat tre exempel på när ordet för evigt syftar på en begränsad tidsperiod. Med tanke på att resten av Bibeln talar tydligt för en begränsad plåga så kan vi också dra slutsatsen att Upp 20:10 använder ett starkt uttryck, men ändå beskriver en begränsad tidsperiod.
Det förstår vi också från det direkta sammanhanget. För lägg märke till att eldsjön är på jorden. (Upp 20:9-10). Och direkt efter helvetets eld står det: ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. … Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.” (Upp 21:1, 4) Så Johannes förstod inte själv Upp 20:10 som att betyda att helvetet skulle hålla på i oändliga årmiljoner.
kris08
28 februari, 2013 at 14:12
”Jag har visat tre exempel på när ordet för evigt syftar på en begränsad tidsperiod.”
Nej, ett ”evigt” och två ”för alltid”!
Att tolka skrift med skrift är för övrigt en ganska meningslös sysselsättning.
Skrift bör snarare tolkas med skrivandet(s omständigheter).