Hitlers plan att utrota kristendomen

Hitler Jugend, 1933 – Omskolning av barn var en del i Hitlers plan

Somliga har påstått att Hitler var kristen, även om de flesta själva inser att han i så fall bara var det till namnet. I sin bok Mein Kampf och i många av sina tal till folket uttryckte han sig ofta på ett sätt som uppenbarligen tilltalade åhörarna, varav en majoritet bekände sig till kristendomen. Därför kan man lätt få intrycket av att Hitler själv var kristen. Men om vi vill veta vad Hitler egentligen trodde på bör vi (som jag skrev i ett tidigare inlägg) inte förlita oss på vad han sa i det offentliga rummet. Då riskerar vi att bli lika bedragna som det tyska folket. Istället måste vi se efter vad han sa i det slutna rummet – till sina allra närmaste.

Hur ska vi kunna ta reda på det? Jo, dessa konversationer finns faktiskt mycket väl dokumenterade från och med sommaren 1941. Hitlers sekreterare Martin Bormann övertalade Hitler att låta en grupp särskilt utvalda officerare få nedteckna det han sa i middagar och andra privata samtal, så att det kunde sparas till kommande generationer. Och här är vi nu. Vi har chans att vara en fluga på väggen och höra vad Hitler sa till sina närmaste. Här följer några exempel på vad Hitler sa om kristendom, religion, vetenskap och naturligt urval (översatt från engelskan, med sidhänvisning till denna källa):

”I längden kommer nationalsocialismen och religionen inte längre kunna samexistera … Den allra bästa lösningen vore att låta religionerna göra slut på sig själva, utan någon förföljelse. /…/ Det tyngsta slaget som någonsin drabbat mänskligheten var när kristendomen kom. Bolshevismen är kristendomens oäkta barn. Båda är judens påhitt.” – s 6-7, natten till den 12 juli 1941

”[Krigandet] är i överensstämmelse med naturens lagar. Genom kämpandet förnyas ständigt eliten. Lagen om urvalet rättfärdigar denna oupphörliga kamp, genom att se till att den bäst anpassade överlever. Kristendomen är ett uppror mot naturens lag, en protest mot naturen. I förlängningen skulle kristendomen innebära ett systematiskt odlande av människans misslyckande.” – s 51, natten till den 10 oktober 1941

”Det är inte läge att nu ge oss in i en strid mot kyrkorna. Det bästa är att låta kristendomen dö en naturlig död. En långsam död för något trösterikt med sig. Den kristna läran får ge vika för vetenskapens framsteg. Religionen kommer tvingas att göra fler och fler eftergifter. Gradvis smular myterna sönder. Det enda som återstår är att bevisa att det inte finns någon gräns mellan det organiska och det oorganiska. När vår förståelse för universum har vuxit sig större, när majoriteten vet att stjärnorna inte är ljuskällor utan världar, kanske bebodda världar som vår egen, då kommer den kristna läran dömas ut som absurd.” – s 59-60, 14 oktober 1941

”Det enda sättet att bli av med kristendomen är att låta den dö lite i taget. En rörelse som vår får inte låta sig dras in i metafysiska utsvävningar. Den måste hålla sig till den precisa vetenskapens anda. Partiet ska inte fungera som en efterapning av religion. Om vetenskapen, inom tusen eller två tusen år, skulle komma till ett läge där synen på saker behöver förnyas, så betyder inte det att vetenskapen är en lögnare. Vetenskapen kan inte ljuga, för den eftersträvar alltid – i enlighet med den aktuella kunskapsläget – att ta reda på vad som är sant. När den begår ett misstag så gör den det i god tro. Det är kristendomen som är lögnaren. Den är i en ständigt pågående konflikt med sig själv. Man kan fråga sig om kristendomens försvinnande skulle medföra försvinnandet av gudstro. Det är inte önskvärt. Idén om gudomlighet ger de flesta människor chansen att konkretisera känslan de har av övernaturliga verkligheter. Varför skulle vi förstöra denna underbara kraft som de har till att förkroppsliga känslan av det gudomliga som finns inom dem? Den som lever i gemenskap med naturen kommer av nödvändighet att hamna i opposition till kyrkorna. Och det är därför de på väg att gå under, för vetenskapen kommer att segra. Jag skulle verkligen inte vilja att vår rörelse fick en religiös prägel och instiftade någon form av gudstjänst. Det skulle vara förskräckligt…” – s 61, 14 oktober 1941

”…vi har ingen anledning att önska att italienarna och spanjorerna skulle göra sig fria från drogen kristendom. Vi kan vara det enda folket som blivit immunt mot denna sjukdom.” – s 145, 13 december 1941

Det finns mycket mer av detta slag. En del hävdar (förstås) att Hitler inte alls har sagt detta (alltså att det är något slags konspiration som ligger bakom dessa dokument). Bland alla anda, som säger att det är autentiskt, är det några som menar att de åsikter som Hitler ger uttryck för här innebär att han måste ha ändrat uppfattning om kristendomen under de senare åren. Men om man vill tro vad Hermann Rauschning skrev hade Hitler detta tänk redan 1934 – ett år efter nazisternas maktövertagande. Rauschning var först med i nazistpartiet men hoppade och flydde landet. 1939 gav han ut en bok där han bland annat återgav detta samtal med Hitler:

”Religionerna är alla lika, det spelar ingen roll vad dom kallar sig. De har ingen framtid – speciellt inte för tyskarna. Fascismen kan om den vill samarbeta med kyrkorna. Det skall jag också. Varför inte? Det kommer inte att hindra mig från att rycka upp kristendomen med rötterna och utplåna den i Tyskland … Men för vårt folk är det avgörande om det skall omfatta den judekristna tron med dess förvekligade tycka-synd-om-etik eller en stark heroisk tro på gud i naturen, gud i vårt eget folk, i vår kallelse, i vårt eget blod. Lämna hårklyverierna till andra. Vare sig det är gamla testamentet eller nya, eller bara Jesu ord, det är alltsammans samma gamla judiska svindlerier. Det gör oss inte fria. En tysk kyrka, en tysk kristenhet, är ett missfoster. Antingen är man tysk eller kristen. Du kan inte vara båda. Du kan kasta ut den epileptiske Paulus – andra har gjort det före oss. Du kan göra Kristus till en nobel människa, och förneka honom som frälsare. Det har man gjort i århundraden. Jag tror det finns sådana kristna idag i England och Amerika… vi behöver fria människor som känner och vet att gud finns inom dem själva.”

”‘Vad ska vi göra?’, säger du. Det ska jag tala om. Vi måste hindra kyrkorna att göra något annat än vad de redan gör, nämligen att förlora mark dag för dag. Tror du verkligen att massorna någonsin vill bli kristna igen? Nonsens! Aldrig. Den sagan är avslutad. Ingen kommer att lyssna till den igen. Men vi kan påskynda förloppet. Kyrkoherdarna kan fås att gräva sina egna gravar. De kommer att förråda sin Gud till oss. De kommer att förråda allt för sina eländiga små anställningar och löner. ‘Vad kan vi göra?’ Precis vad katolikerna gjorde när de tvingade på sin tro på hedningarna. Bevara vad som kan bevaras, och ändra dess mening. Vi ska återta marken. Påsken är inte längre uppståndelse utan den eviga förnyelsen av vårt folk. Julen är födelsen av vår frälsare: Andan av hjältemod och frihet för vårt folk. Tror du att dessa präster som inte längre tror, utan bara har en expedition, kommer att vägra att predika vår gud i sina kyrkor? Jag kan garantera att, precis som de ar gjort Haeckel och Darwin, Göthe och Stefan George till profeter i sin så kallade kristendom, så kommer de att ersätta korset med vårt hakkors. Istället för att dyrka sin tidigare frälsares blod, kommer de att dyrka vårt folks rena blod. De kommer att ta emot frukterna från den tyska jorden som en gudomlig gåva, och äta den som en symbol för det eviga folkets gemenskap, som de har hittills ätit kroppen av sin Gud. Och när vi har nått det stadiet … kommer kyrkorna att bli fulla igen. Om vi vill det kommer det att bli så. Då är det vår religion som predikas där. Vi behöver inte jäkta på processen.”

Jag hoppas alla förstår att jag i detta inlägg inte har markerat (med fetstil) sådant jag håller med om utan istället sådant som jag inte håller med om – sådant som är anmärkningsvärt eller intressant för den aktuella frågan.

Visst känner man ingen många av tankarna… 😦

Annons