RSS

Budord 2: ”inte göra någon bildstod”

10 Sep

Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. – 2 Mos 20:4-5

Vänta lite nu! Inte göra någon ”avbild”? Betyder det att man varken får rita av fåglar, fiskar eller något mitt emellan? Får man inte avbilda någonting? Eller gäller förbudet bara om man tänkt rita bilder av änglar?

Vi kan vara lugna. Det är inte vanliga bilder som avses i detta budord, utan bilder avsedda för tillbedjan; vilket förtydligas i meningen ”Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem”. De hebreiska ord som har översatts med ”bildstod eller avbild” är pécel och temuná, och dessa ord används oftast om avgudar. Det är inte samma ord (tsélem) som i 1 Mos 1:26-27 där det står att Gud skapade människan till sin avbild.

Behövdes detta budord?

Att budordet behövdes bekräftades tyvärr inom 40 dagar efter att det gavs till israeliterna. Medan Mose var uppe på berget Sinai och mottog stentavlorna började folket bli otåligt:

När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget samlades de kring Aron och sade till honom: ”Gör oss en gud som kan gå framför oss! Vi vet inte vart den där Mose har tagit vägen, han som förde oss ut ur Egypten.” Aron svarade dem: ”Ta guldringarna ur öronen på era hustrur, era söner och era döttrar och kom hit med dem!” Då tog alla av sig guldringarna som de hade i öronen och lämnade dem till Aron. Han tog emot guldet av dem och knöt in det i en kappa. Sedan gjorde han en gjuten tjurkalv av guldet. Då ropade de: ”Detta, Israel, är din Gud, som har fört dig ut ur Egypten.” – 2 Mos 32:1-4

Gud räddade israeliterna ut ur Egypten med alla dess avgudar, som visat sig vara totalt maktlösa inför deras egen Gud. Trots stänga order om att inte göra bildstoder och tillbe dem, så gör de ändå en tjurkalv för att representera sin räddare. En tjurkalv? Seriöst!? Det var säkert en väldigt tjusig tjurkalv – den var ju av guld – men ändå: En tjurkalv? Det är lite som om prinsessan in sagan skulle tacka den tappre riddaren genom att jämföra honom med en liten griskulting.

Israeliterna hade själva sett många fysiska bevis på hur mäktig Gud var. De vågade ju inte ens tala med honom själva, utan ville ha Mose som medlare (2 Mos 20:19). (Skrämde Gud upp dem för mycket? Inkräktade han på deras fria vilja? Nej, uppenbarligen inte eftersom de fortfarande vågade ignorerade hans bud.) Att låta Gud representeras av en tjurkalv var en högst smaklös karikatyr, särskilt under rådande omständigheter.

Om vi gör bildstoder, vad gör då bildstoderna med oss?

Det är inte svårt att föreställa sig hur detta avbildande av Gud lätt leder till att förvränga och minska vår uppfattning om honom. Vi tenderar att bli som den person vi ser upp till. Om den person vi ser upp till har en massa svagheter så kommer vi oreflekterat reflektera dessa brister. Det håller oss tillbaka och hindrar oss från att bli de individer som Gud i själva verket har skapat oss till.

Siktar vi mot stjärnorna, då når vi trädtopparna. Vad händer då om vi bara siktar mot trädtopparna? Eller om vi inte ens siktar så högt som till trädtopparna, vart når vi då? Och vad händer om vi börjar sikta neråt? Att som människa tillbe något liknar ett djur – som står under människan – kommer knappast att leda till något positivt. Att tillbe andra människor är inte heller bra. Även om det finns många väldigt bra människor att se upp till, så har vi alla våra fel och brister (och dessa bör inte kopieras). Om vi däremot ser upp till en perfekt och kärleksfull Gud så kommer denna tillbedjan forma våra tankar så att vi mer och mer börjar likna honom. Vi förvandlas gradvis till de avbilder som han har skapat oss till!

Oavsett hur gärna vi vill ha något konkret att se på: Att låta den Evige representeras med materialla ting begränsar vår förståelse av vem han är, vilket orsakar att vi hålls tillbaka i vår personliga utveckling. En felaktig gudsbild kan skada oss, och till och med förleda oss att göra saker som skadar varandra. Återigen ser vi en kärleksfull Gud som varnar för allt detta. Han sätter punkt redan vid själva avbildandet.

Gäller detta bud än idag?

Of course! Varför skulle det inte göra det?
(Förutom ovan nämnda anledningar som är aktuella idag, se De tio budorden – gäller de fortfarande?)

Annonser
 
28 kommentarer

Publicerat av på 10 september, 2012 i Bilden av Gud, De tio budorden

 

28 svar till “Budord 2: ”inte göra någon bildstod”

  1. Mattias Larsson

    19 september, 2012 at 06:57

    Det var intressant att du tog upp den här berättelsen, som väl får anses vara en av de minst trovärdiga bland en lång rad medtävlare bland de bibliska historierna. Läs igenom det scenario du just beskrev en gång till och fråga dig själv om det känns trovärdigt. Verkar det rimligt att israeliterna (inklusive Aron själv!!!) kunde tvärvända på så kort tid efter vad de just hade gått igenom? Nej, det gör det inte.

     
    • Johannes Axelsson

      19 september, 2012 at 10:05

      Jag vet inte om man skulle kalla detta tilltag för en ”tvärvändning” även om det var en mycket allvarlig överträdelse. (De tillbad en staty som föreställde Gud – inte någon annan gud.) Däremot föreslogs det åtskilliga gånger att de skulle göra en tvärvändning och gå tillbaka till slaveriet i Egypten. Vad vi ser är ett folk som hade svårt att lära sig, och det hela demonstrerar min tidigare poäng med att tecken och under inte automatiskt leder till större hängivenhet till Gud. Jag tror även att det fanns krafter bakom kulisserna (läs: Satan) som aktivt verkade för att folket skulle vända sig bort från Gud …

      …på samma sätt som under generationerna efter Floden. De trotsade relativt snart Guds uppmaning och började bygga Babels torn. Jag tror att det var Guds fiende som ledde dem till att förkasta honom. Och tydligen hade inte Gud tagit i för mycket när han utplånade alla utom åtta, eftersom människorna vågade trotsa honom öppet. Historien visar alltså att när Gud visar sin makt så inkräktar det inte på den fria viljan.

      En sak som för mig ökar trovärdigheten i dessa skildringar är att de inte lyfter upp människorna på pidestaler. Israeliterna framstår för läsaren som väldigt tjuriga och till och med dumma, med tanke på hur de beter sig. Om det hade legat mänskliga motiv bakom ”ihopdiktandet” av dessa texter – om de bara hade diktats ihop – varför förskönas och glorifieras inte någon människa, som i andra antika skrifter? Det är ju bara Gud som ser bra ut i Bibeln! Till och med när han tar i med hårdhandskarna eller skräms så ser vi att Gud har rättvisa och kärleksfulla motiv till det.

       
      • Mattias Larsson

        19 september, 2012 at 11:28

        Johannes, jag tror att du skulle hitta något kriterium för trovärdighet oavsett vad det stod i texten. Men ditt myckna användande av ”criterion from embarrassment” (vad detta nu månne bli på svenska) som ett argument för trovärdighet skjuter nog ofta helt förbi målet. Det visar snarare på att du inte förstår poängen med vad författaren ville med texten. Utan att ha någon större koll på historien bakom författandet av moseböckerna (jag har för mig att de anses vara flera olika källor som redigerades samman) så sätter jag en god slant på att meningen med dessa texter var just att gnälla på människornas dumhet och ogudaktighet. Finns alltså inte någon anledning att anta att man skulle försköna människornas beteende – tvärtom. Kontexten är snarare just en propagandaskrift från prästerligt håll för att hålla (senare) tillbedjare på mattan.

         
        • Johannes Axelsson

          19 september, 2012 at 11:57

          Var finns beläggen för att de ”hölls på mattan”? Vad skulle prästerna vinna på det? Och inte minst: Var finns dokumenten som styrker redigeringshypotesen?

           
          • Mattias Larsson

            19 september, 2012 at 22:44

            Hej Johannes, den tolkning jag presenterar är helt min egen, baserad på vad som står i texten och på så många andra ställen i Bibeln. Det kan jag väl göra lika väl som du med dina godtyckliga antaganden om bibelns ursprung och gudomliga ofelbarhet. Den som skriver texten har uppenbarligen ett annat syfte än att glorifiera människorna, helt enkelt. Det är ingen långsökt tolkning att det är skrivet eller redigerat av någon som vill hävda religiös auktoritet över människor. Du hänvisar hela tiden till att vissa människor beskrivs i ofördelaktiga termer som ett tecken på äkthet, men en mindre naiv tolkning är snarare att de som beskrivs ofördelaktigt tillhör en annan fraktion än författaren till det aktuella stycket, som är en person med en agenda.

            Jämför till exempel med de (tydligen enligt en ganska stark akademisk konsensus) pseudepigrafiska fejkade profetiorna i Daniels bok:

            http://en.wikipedia.org/wiki/Book_of_daniel

            Du känner förmodligen till de olika akademiska teorierna om hur pentateuken har kommit till mycket bättre än jag, även om du förmodligen helt enkelt på förhand avfärdar alla tolkningar som inte inkluderar en gudomligt inspirerad text. Ett grundläggande element inom hypotesen om fyra ursprungliga källor till moseböckerna är just att stora delar har skrivits av präster under den Babyloniska fångenskapen (fast själv har jag inte någon koll på argumenten för eller emot här):

            http://en.wikipedia.org/wiki/Authorship_of_the_Bible
            http://en.wikipedia.org/wiki/Documentary_hypothesis

            Du skulle förmodligen acceptera eller läsa in vilka tecken som helst på äkthet, eftersom du helt enkelt har ett känslomässigt behov av att tro på Bibelns ofelbarhet. Inklusive den gudomliga enhet som du hävdar är ett ofelbart tecken på hela textens äkthet. Men det lustiga är det tycks kräva lång indoktrinering för att kunna se denna enhet. Lyssna här för andra synvinklar:
            http://doubtreligion.blogspot.se/2009/09/episode-52-disunity-of-bible-part-1.html
            http://doubtreligion.blogspot.com/2009/09/episode-53-disunity-of-bible-part-2.html

            Argument mot trovärdigheten hos evangelierna som historiska dokument (vilket inte hindrar att de är mycket intressanta historier):

            http://doubtreligion.blogspot.se/2008/11/episode-26-cross-examining-four.html
            http://doubtreligion.blogspot.se/2008/12/episode-27-cross-examining-four.html

            Och, när jag ändå är igång kan jag inte motstå att nämna en fascinerande youtube-serie om evangelierna: Excavating the empty tomb. Serien innehåller fler videor än som syns i den här spellistan.

             
          • jon

            20 september, 2012 at 08:28

            ” Var finns dokumenten som styrker redigeringshypotesen?”

            Jag tror att du vet Johannes att redigeringshypotesen är gammal. 1876 Julius Wellhausen med den som säger att moseböckerna har 5 olika författare.
            Jahvisten eller J från 900-talet f.Kr., där Gud vanligen kallas Jahve;
            Elohisten eller E från 800-talet f.Kr., där Gud vanligen kallas Elohim;
            Prästskriften eller P från 500-talet f.Kr., som är en mindre litterär författare än de båda föregående;
            samt Deuteronomisten eller D från 600-talet f.Kr., vilket innebär Femte Mosebok.
            Källorna sammanställdes av en eller flera redaktörer i en utdragen komplex process som anses vara avslutad på 400-talet f.Kr.. Förutom skillnader i användningen av gudsnamn förekommer även andra stilistiska och teologiska skillnader mellan källorna.

            Visst, man har ifrågasatt teorins giltighet men det finns en del indirekta bevis på att moseböckerna inte är skrivet då den påstås vara skriven och att det finns olika författare.

            Guds olika namn och olika framtoning visar att det är flera olika gudar som framställs. Allt från den timide stamguden som kommer på middag hos Abraham till den mullrande krigsguden som närmast instinktivt dödar den som kommer för nära. En fin historia är när Jakob brottas med gud, och vinner över honom.

            En annan del är då Josef sälj till en kamelkaravan. Kamelerna var inte tämjda på den tiden och en karavan kunde således inte existera. Över huvud taget beskriver man en värld som är av senare datum än vad texten anger att det är.

            Nästa är då Hilkia ”hittar” förbundsboken (Lagen) i templet. Hade moseböckerna varit ett sammaslaget verk redan som var känd av prästerna borde även lagen funnits med i det verket.

            Nästa är då Esra läser moselag för Jerusalems befolkning efter återkomsten från Babylonien. Under babylonska fångenskapen anses moseböckerna redigeras ihop. Förmodligen för att prästerskapet skulle kunna återta/behålla makten då man återkom.

            Detta finns väl beskrivet i boken ”Vildåsnans törst” av Åke Lundkvist http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9100108626 Kan rekommendera den.

            Det finns en passage i första moseboken som man också kan fundera över.

            ” 6 1När människorna nu började bli talrika på jorden och döttrar föddes åt dem, 2såg gudaväsendena att människornas döttrar var vackra, och dem de tyckte bäst om tog de till hustrur. 3Då sade Herren: ”Min livsande skall inte bli kvar i människan för alltid – hon är dock av kött. Hennes livstid skall vara 120 år.”

            4På den tiden – och även senare – när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort.”

            i 1917 års översättning översätts ”gudaväsendena” med ”Guds söner”

             
            • janolof

              20 september, 2012 at 09:38

              Detta om olika författare och redigeringar, vill jag minnas att det beskrivs också i Karen Armstrongs ”Historien om Gud”.

               
            • CHMS

              20 september, 2012 at 15:34

              Alltså bara en sak. Du säger att det att Gud skulle gestaltas på olika sätt innebär att det skulle syfta till olika Gudar. Det låter som en mycket främmande slutsats för mig. Det är ju ingen motsägelse att Gud kan ha olika sidor som människan kan uppleva.

              Inte ens du och jag har enbart en sida av vår personlighet. Gud är helg och mäktig, men när vi människor vänder om får vi möta honom som förlåtande, mild och God. Kanske var det det som egentligen hände i fallet med Jakob som brottades med Gud.

               
              • jon

                20 september, 2012 at 18:47

                ”Det är ju ingen motsägelse att Gud kan ha olika sidor som människan kan uppleva.”

                Visst kan det vara så. Men om man läser Moseböckerna så ser man en tydlig utveckling från en enkel stamgud som kommer och pratar med människorna till den ganska brutala krigsguden som inte läter någon komma inärheten utan att man riskerar att dödas. Visst kan det vara olika personligheter av samma gud men det kan lika gärna indikera att det är olika författare och olika ursprung på texten. Då moseböckerna spänner över en lång tidsrymd samt att de verkar ha så många olika uppgifter i sig känns det mycket troligt att de består av ett flertal sammansatta texter och traditioner.

                Men jag undar vilka gudasönerna som gifte sig med människodöttrarna var???

                 
                • CHMS

                  21 september, 2012 at 11:34

                  Jo precis, jag själv vet inte hur moseböckerna kom till(förståss)Men det finns som bekant olika teorier om det… Men att bibeln består av många olika författare kan man också se som en styrka. Ja, om man ser till att den ändå är så pass sammanhängade som den är, med tanke på att den skrivits över kanske 1500 år(vissa anser detta), med kanske 40 olika författare.
                  När det gäller Guds olika sidor av sin natur och hur vi människor står i relation till dessa, tror jag det handlar om just olika sidor av Gud under olika tidsperioder samt olika förutsättningar som svarar för olika respons. Det kan nog till viss del också förklaras genom olika förbund och med det olika tidsepoker där människan fått inneha olika relation med Gud.

                  Den sista epoken är ju den vi ”lever i nu” med det nya förbundet – där människan återigen fått en ny relation med Gud, genom Jesus Kristus. Nu har vi, tillskillnad mot tidigare under GT, full rättighet att komma in i Guds närhet sk ”det allra heligaste”. I Jesus ser vi alltså Gud i sin fullhet…som Jesus levde och gjorde i våran vardag, som gestaltas i NT, så är också Gud.

                  När det gäller Gudasönderna som gifte sig med människodöttrar är det nog en av de passager i bibeln som inte låter sig så lätt uttolkas. Hehe. Men om du kommer på det ultimata svaret så hör av dig. Kan det vara neandertalare?

                   
              • Johnny Lilja

                21 september, 2012 at 12:08

                Kollar man på GT så har ju gud/gudarna inte bara olika karaktär utan olika namn. Ibland t.o.m i plural! Om jag minns rätt så finns på ett ställe en feminin form av namnet.

                 
                • CHMS

                  21 september, 2012 at 13:19

                  Ja visst det finns flera olika namn på Gud, som beskriver olika karaktärer av honom. Tex Herren vår läkare, Herren vår rättfärdighet, Herren vårt segerbaner, Herren vår frid osv. Och iochmed att vi är skapade till Guds avbild(både kvinnan och mannen) faller det ganska naturligt att Gud också har ”kvinnliga” karaktärsdrag.
                  Gud är dessutom treenig och således både Gud Fadern, Gud Sonen och Gud den helige Anden

                  :))

                   
            • Mattias Larsson

              23 september, 2012 at 22:35

              Jon, jag antar att du bland annat har läst arkeologerna Finkelsteins och Silbermans bok ”The Bible Unearthed”, som beskriver just hur arkeologin på punkt efter punkt har falsifierat bibelns berättelser som historiska dokument?

              I vilket fall finns boken beskriven här:

              http://en.wikipedia.org/wiki/The_Bible_Unearthed

              Och: Notera att längst ner på denna sida finns en länk till en pdf av hela boken, så alla som vill kan ladda ner och läsa den! Missa inte detta tillfälle!

              Jag kan inte heller låta bli att göra lite reklam för min favoritpodcast Irreligiosophy, där ett avsnitt är dedikerat till denna bok och de arkeologiska bevisen för Exodus:

              http://www.irreligiosophy.com/?p=806

               
  2. jon

    19 september, 2012 at 08:15

    ”……….som väl får anses vara en av de minst trovärdiga bland en lång rad medtävlare bland de bibliska historierna.”

    Jag tror tvärtom att just denna känns extra trovärdig. Jag tror att problemet med att hålla fast den människorna vid Jahve berodde på att han inte mannifesterade sin närvaro som det står beskrivet. Han syntes eller märktes helt enkelt inte. Människorna hade följt med Mose till det utlovade landet men hamnade i….öknen. Mose håller sig borta långa perioder för att snickra ihop en lag som ska hålla kontroll på människorna och få dem att tro att det kommer direkt från gud.

    Eller så kanske alltsammans bara är en saga.

     
    • Johannes Axelsson

      19 september, 2012 at 09:43

      fyi: Enligt Bibeln hade de fått höra lagen innan Mose gick iväg och var borta 40 dagar.

       
  3. jon

    19 september, 2012 at 08:16

    Bye the way….. Lite intressant att detta budord kom på andra plats. Långt före ”du skall icket dräpa”

     
    • Johannes Axelsson

      19 september, 2012 at 09:45

      Jag ser ingen antydan i texten om till att det skulle finnas någon rangordning mellan budorden, gör du?

       
      • jon

        19 september, 2012 at 10:28

        Det står inte motsatsen heller. Det finns ingenstans om att alla budorden är lika viktiga.
        Men genom att de första fyra buden handlar om relationen till gud så uppfattas det som om de är de viktigaste.

         
        • Johannes Axelsson

          19 september, 2012 at 10:34

          Ändå är det vår relation till våra medmänniskor som oftast lyfts fram och betonas i Skriften. Se t ex det jag skrev i inlägget Hur dömer Gud alla som inte hört talas om honom? och Många förvånade i himlen. Betänk även detta:

          Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare. Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla. Ty han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare. Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen. – Jak 2:8-12

           
  4. kris08

    19 september, 2012 at 11:15

    ”Om den person vi ser upp till har en massa svagheter så kommer vi oreflekterat reflektera dessa brister.”

    Visst, men bara så länge man OREFLEKTERAT ser upp till personen!

    ”Om vi däremot ser upp till en perfekt och kärleksfull Gud så kommer denna tillbedjan forma våra tankar så att vi mer och mer börjar likna honom”

    Jaså, men är det verkligen inte risk att vi liknar den svartsjuke, vredgade, intolerante Guden då?

    Alltså han som ”förlåter synd och skuld och brist men lämnar inte den skyldige ostraffad utan låter straffet för fädernas skuld drabba barn och barnbarn intill tredje och fjärde led”

    ”Du skall inte tillbe någon främmande gud, ty Herrens namn är Den svartsjuke, han är en svartsjuk Gud”

    Den extrema betoningen på svartsjuk verkar tyda på att konkurrenterna var betydligt mer toleranta och mindre fördömande.

     
  5. jon

    19 september, 2012 at 11:23

    ”Ändå är det vår relation till våra medmänniskor som oftast lyfts fram och betonas i Skriften”

    Delar av nya testamentet stämmer det för. Jesus och Jakobsbrevets teologi. Paulus uppfattar jag framförallt lyfter fram relationen till gud(jesus). I gamla testamentet är det inte mycket till medmänsklighet som lyfts fram. Där är det fruktan och troheten inför gud som är det viktiga. Inte ens gud tvekar till att dräpa människor som gör minimala misstag eller bara råkar befinna sig på fel plats på fel tillfällen.

    ”Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla.”

    Detta står ganska långt bak i bibeln i Jakobsbrevet som dessutom var ifrågasatt om det skulle vara med då man ansåg att Jakobs teologi var underlägsen Paulus. I gamla testamentet, då där de tio budorden finns, är man inte lika intresserad av de mellanmänskliga relationerna.

     
    • Johannes Axelsson

      19 september, 2012 at 11:44

      Jon, du påstår en hel del. Har du några exempel på bibeltexter att backa upp det med?

       
      • jon

        19 september, 2012 at 12:20

        Lösrykta bibeltexter kan vi slänga in om vi vill men frågan är vad det ger då man lika enkelt kan slänga upp en text som motsäger den första. Däri ligger problemet med bibeln. Det står en massa.

        Men visst vi kan börja med 2 Mos 32 som blev guds reaktion på den guldkalv du hänvisar till.

        ”Så säger Herren, Israels Gud: Spänn på er svärden och gå fram och tillbaka genom lägret från port till port och hugg ner bröder, vänner och grannar.” 28Leviterna gjorde som Mose hade sagt, och den dagen föll omkring 3 000 män av folket. 29Och Mose sade: ”I dag har ni blivit vigda åt Herren, ty ni har vänt er mot era egna söner och bröder. Därför vill Herren ge er sin välsignelse i dag.”

        Vad sa 6:e budordet? Du skall inte dräpa.
        Men genom att bryta mot det 2:a budordet upphävdes det 6:e.

        Sen kan du säkert hitta någon senare profet i gamla testamentet som betonar 6:e budordet men min poäng är att om Moses skrev moseböckerna så är det hans text som har varit det som gällde då. Men delar av moseböckerna och framförallt Joshua är en enda lång orgie i mord.

        Men varför höggs inte Aron ner då det var han som gjöt guldkalven?

         
  6. nanowire

    19 september, 2012 at 13:41

    jon,

    jag reflekterade precis som du över hur Johannes får

    ”En felaktig gudsbild kan skada oss, och till och med förleda oss att göra saker som skadar varandra. Återigen ser vi en KÄRLEKSFULL Gud varnar allt detta. Han sätter punkt redan vid själva avbildandet.”

    att gå ihop med

    ”Så säger Herren, Israels Gud: Spänn på er svärden och gå fram och tillbaka genom lägret från port till port och hugg ner bröder, vänner och grannar.” 28Leviterna gjorde som Mose hade sagt, och den dagen föll omkring 3 000 män av folket. 29Och Mose sade: ”I dag har ni blivit vigda åt Herren, ty ni har vänt er mot era egna söner och bröder. Därför vill Herren ge er sin välsignelse i dag.”

     
    • kris08

      19 september, 2012 at 13:52

      Fast om man tittar på den tidigare texten ser man att de tydligen kom lindrigt undan, (pga PR-hänsyn)…

      9 Och Herren fortsatte: ”Jag ser att detta är ett styvnackat folk.
      10 Lämna mig nu i fred. Min vrede skall drabba dem och jag skall förinta dem. Men av dig skall jag göra ett stort folk.”

      11 Mose försökte blidka Herren, sin Gud: ”Herre, låt inte din vrede drabba ditt folk, som du har fört ut ur Egypten med stor kraft och mäktig hand!
      12 Låt inte egypterna få säga att det var i ond avsikt du förde ut ditt folk, att det var för att döda oss bland bergen och utplåna oss från jordens yta.

       
  7. Dan

    20 september, 2012 at 16:59

    Lite nyfiken på en detalj bara, vad menar du rent konkret med att djur står under människan?

     
    • Dan

      22 september, 2012 at 23:14

      Inget?

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s