Det första av de tio budorden (se innehållsförteckningen) lyder som följer:
Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. – 2 Mos 20:3
Är detta för mycket begärt?
Nej, det tycker jag verkligen inte. När två människor ingår ett äktenskap kräver de trohet av varandra. När Gud sluter motsvarande förbund med oss är det ett fullt rimligt krav från hans sida att vi inte är otrogna med andra gudar. Själv lovar han att ställa upp för oss i alla lägen.
Men om man aldrig har trott på Gud då?
(Se även Hur dömer Gud alla som inte hört talas om honom?)
För att vinna de människor som ännu inte känner honom måste Gud först bygga en relation med dem. Gud vann israeliterna hjärtan då han med stora kraftdemonstrationer räddade dem från slaveriet i Egypten. Snacka om att han var folkets hjälte! Det var först efter det som Gud och israeliterna slöt ett förbund – man kan säga att de gifte sig. Sedan levde lyckliga i alla sina dagar… (Det var i alla fall det som var Guds plan, men folket var inte troget mot sin Gud utan sökte sig till andra gudar.)
Vilka ”andra gudar”?
Ja, det kan man ju fråga sig. Om det inte finns några andra gudar, varför behövde Gud förbjuda att de dyrkades? Saken är den att israeliterna trodde att det fanns andra gudar. De hade alla vuxit upp i Egypten och var på väg till Kanaan. Båda dessa folkslag tillbad gudar i mängd. Antagligen förekom en del övernaturliga tecken som bekräftade dessa gudars existens. Faraos trollkarlar kunde till exempel härma en del av de tecken som Gud gjorde genom Mose – till en viss gräns. Att sälja in Gud som ”den ende guden” hade inte funkat. Varken israeliterna eller de andra folkslagen hade köpt det. Därför demonstrerade Gud istället att han var den ende guden värd namnet – Han var den ende som hade makt att rädda, den ende man kunde lita på, och därmed den ende som var värd att tillbe.
Övernaturliga tecken? Vem gjorde dem då?
Det var förstås Satan och hans änglar som stod för dessa manifestationer (vilket han gör än idag i en del kulturer och subkulturer där den strategin ännu är framgångsrik). Även om de andra folkens avgudar var byggda i trä och sten, så kunde alltså att Satan stå bakom dem. Varför? Naturligtvis för att leda alla människor bort från den sanne Guden, som Satan har varit en bitter motståndare till ända sedan striden bröt ut i himlen.
Det finns bara en Gud. Det är han som är Skaparen av tid, rum och allt som finns till. Satan och hans änglar är också skapade, och är således inga ”gudar” i ordets sanna bemärkelse. Om de visar sig för oss människor kan de dock presentera sig som gudar. Med tanke på att Satan ville bli upphöjd till gud (Jes 14:12-14) så är det inte så konstigt om han och hans anhängare gärna framställer sig så för att ta emot tillbedjan. Satan hade ju till och med mage att föreslå att Guds Son skulle falla ner och tillbe honom. Jesus svarade med att citera Skriften: ”Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka” (Matt 4:8-10). Detta bud finns till för att skydda oss från Satans välde.
Är detta budord fortfarande aktuellt?
Även om Satan har valt andra strategier för att förleda de flesta av oss här idag (spiritism, häxkonster och voodoo är relativt ovanligt i Sverige), så finns det en del poänger i det första budet som vi behöver ta till oss desto mer av:
Som jag redan har skrivit om i det här inlägget, vill Gud att vi ska prioritera honom framför allt annat som konkurrerar om vår uppmärksamhet. Det är inte ett krav, men det är liksom idealet. Det är vad Gud önskar. Jesus uppmanar:
Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.
– Matt 6:33
Det finns så mycket runt ikring oss som kan stjäla tid och fokus och därmed distrahera oss kristen så att vi varken har tid att tjäna eller lära känna Gud. Det Jesus talar om i texten jag just citerade är att vi inte ska lägga tid och möda på att bekymra oss för mat och kläder. Vi som lever i Sverige idag har inte riktigt den typen av behov. Istället har vi en uppsjö av inbillade behov. Det är så mycket vi vill ha! Prylar och spänning. Vi tror att detta ska göra oss lyckliga. Men om det är lycka vi söker så ska vi inte söka lycka. Då ska vi söka Guds rike och hans rättfärdighet. Då kommer vi att få glädje (starkare är lycka som bara är tillfälligt).
Dessa inbillade behov kan med rätta kallas ”avgudar”, särskilt om vi låtit dem växa till sig och orsaka beroenden. En del beroenden är mycket svåra att göra sig fri ifrån. Man blir då slav under de avgudar som man har låtit sätta sig över Gud. Det är då man inser att man har problem med det första budet.
P.S. om beroende
Om du hamnar i en sådan situation, kom då ihåg att be Gud om hjälp. Han kan det här med att befria slavar, eftersom han har gjort det många gånger förut. Han befriar inte bara folkslag som är slavar i Egypten. För det mesta befriar han sinnen som är slavar under synden.
Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: var och en som syndar är slav under synden /…/ Om nu Sonen befriar er blir ni verkligen fria. – Joh 8:34-36
Det fina med att bli befriad av Gud är att han då blir din hjälte! (Se början av inlägget.) Då kanske du sluter ett förbund med honom … och lever ‘lycklig’ i alla dina dagar. 😉
newtonbloggen 
Johnny Lilja
13 september, 2012 at 11:17
”Själv lovar han att ställa upp för oss i alla lägen” Hmm, det lär komma in en del anmälningar om kontraktsbrott då t.ex från kristna flyktingar
jon
13 september, 2012 at 11:41
Det är väl också lite frapperande att de kungar som höll sig till Jahve hyllas i bibeln men då de regerade gick det dåligt ekonomiskt för Israel. De kungar som öppnade upp landet fick ekonomin att blomstra och människorna fick det bättre. Men det innebar också att man släppte in influenser från de omgivande rikena/religionerna. Dessa kungar kritiseras hårt i bibeln. Så valet blev lite; trogen Jahve och svält eller otrogen och utvecklas.
så inte höll han sig så vidare värst till sitt löfte.
kris08
13 september, 2012 at 12:34
Men ursäkta, har du Barnens bibel som källa???
”Gud vann israeliterna hjärtan då han med stora kraftdemonstrationer räddade dem från slaveriet i Egypten. Snacka om att han var folkets hjälte!”
Räddade ur askan i elden snarare:
Moses tyckte det skulle ge dålig PR att utrota dem för att de tvivlat på Guds löften:
15 Om du dödar detta folk, alla på en gång, skall folken som hört talas om dig säga: 16 `Därför att HERREN inte förmådde föra detta folk in i det land som han med ed hade lovat dem, har han slaktat dem i öknen.
Men de måste förstås straffas:
29 Här i öknen skall era döda kroppar falla, alla ni som har blivit inmönstrade, alla som är tjugo år eller äldre, eftersom ni har knotat mot mig.
30 Ingen av er skall komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.
(4 Mos 14)
Angående dyrkan av andra gudar är 2 Mos 22 20 tydlig:
”Den som offrar till andra gudar än Herren skall vigas åt förintelse.”
”Även om de andra folkens avgudar var byggda i trä och sten,”
Hmm, görs inte avbilder av Jesus, Maria och diverse skyddshelgon av trä och sten (och plast)?
-A-
14 september, 2012 at 14:41
”Men de måste förstås straffas:
29 Här i öknen skall era döda kroppar falla, alla ni som har blivit inmönstrade, alla som är tjugo år eller äldre, eftersom ni har knotat mot mig.
30 Ingen av er skall komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.”
Straffas? De får ju precis som de ville. Läs lite innan:
4 Mos 14:2-4 ”Om vi ändå hade fått dö i Egypten! Eller här i öknen! 3Varför leder Herren oss till det där landet? Vi kommer att falla för svärdet, och våra kvinnor och barn blir fiendens byte. Visst vore det bättre för oss att vända tillbaka till Egypten?” 4Och de sade till varandra: ”Nu tar vi saken i egna händer och återvänder till Egypten.”
De trodde inte på Guds makt att föra dem till det förlovade landet. De ville inte lita på Gud. Det enda Gud egentligen gör är att låta dem få sin vilja igenom. Ville de inte följa hans rekommendationer behövde de inte göra det heller.
kris08
14 september, 2012 at 15:06
Dessutom upprepas scenariot i 2 Mosebok 32 med försyndelse (guldkalven), hot om utrotning, PR-hänsyn och dödande:
25 När Mose såg den lösaktighet Arons handlande lett till och skadeglädjen hos deras fiender,
26 ställde han sig vid ingången till lägret och ropade: Alla som vill stå på Herrens sida kommer hit och ställer sig bredvid mig. Då kom alla leviterna över till honom.
27 Han sa till dem: Så här säger Herren, Israels Gud: ‘Ta era svärd och gå nu genom hela lägret och döda alla ni stöter på, ja, även bröder, vänner och grannar.’
28 Leviterna gjorde som Mose hade sagt, och den dagen dog omkring tre tusen personer.
29 Sedan sa Mose till leviterna: I dag har ni invigt er till tjänst åt Herren. Ni lydde honom, även när det betydde att ni måste döda era egna söner och bröder, och nu vill han välsigna er.
-A-
14 september, 2012 at 14:47
”Hmm, görs inte avbilder av Jesus, Maria och diverse skyddshelgon av trä och sten (och plast)?”
Visst görs sådant, och det är inte något som Bibeln stödjer. Så jag håller med om din kritik där. Om du läser de tio budorden som katolska kyrkan använder sig av, så har just detta bud som förbjuder sådant (du skall inte göra dig bildstoder/avbilder av Gud), tagits bort. Passande va? http://sv.wikipedia.org/wiki/Tio_budorden (Se stycket ”De tio budorden enligt katolsk och luthersk tradition”. De bud som återges korrekt finns under ”De tio budorden enligt reformert tradition”)
För övrigt är det endast kyrklig tradition som ”tillåter” bedjande till diverse ”helgon” som Maria etc. Det är heller inget Bibeln står för. Tvärt om. Mycket kyrklig tradition är bara buffel och båg.
nanowire
14 september, 2012 at 15:29
”Mycket kyrklig tradition är bara buffel och båg.”
Tack för det klargörandet. Om man även tar med önsketänkandet i kalkylen känner jag att de flesta pusselbitarna faller på plats.
Johnny Lilja
14 september, 2012 at 16:20
Jag tycker det är rätt intressant. När kristendomen blev statsreligion i romarriket och andra relgioner förbjöds och dessutom en kvinnosyn som förpassade kvinnor till skamvrån så kompenserade man bristen på kvinnlig gudom genom att börja tillbe madonnan.
nanowire
13 september, 2012 at 14:44
”Att sälja in Gud som “den ende guden” hade inte funkat.”
Det funkar inte så bra idag heller vad det verkar.
”Därför demonstrerade Gud istället att han var den ende guden värd namnet”
En fråga som då spontant uppkommer är varför gud inte också nu idag gör något liknande?
jon
14 september, 2012 at 19:07
Förmodligen demonstrerade han det inte så hårt förut heller. Varför skulle israelerna hela tiden vända honom ryggen till trots alla uppträdanden han hade i gamla testamentet. En gud som skickar alla farsoter till egypten, klyver ett hav borde inge en hel del respekt, men inte. Man kan nog gissa, om uttåget skedde, att det inte var fullt så dramatiskt som det beskrivs i bibeln.
jon
13 september, 2012 at 20:13
De stackars hårt prövade israelerna verkade behöva hållas i tukt och förmaning för att hålla fast vid gud och ingen annan. Frågan är varför dom drogs till andra gudar då Jahve visat ett sådant kraftprov vid utvandingen från egypten.
Som vanligt så måste vi se det hela historiskt. Uttåget ur Egypten verkar bara vara en saga. Det finns varken lämningar eller dokumentation om detta någonstans i egypens fornlämningar. Det var Hilkia som ”fann” lagen. Troligen var det även han som skrev den för att stärka prästernas makt och påverka kung Josia att hålla fast vid Jahve.
En trolig orsak till att man började vända sig mot andra gudar var att man såg att grannrikena var så mycket mer framgångsrika. Men priset att hålla fast vid Jahve blev att Juda rike isolerade sig och halkade efter i förhållande till sina grannriken.
För Israelerna fanns det tydligen mer framgångsrika gudar, och dom vände man sig till med jämna mellanrum. När man gjorde det, dvs man öppnade upp landet så stärktes också ekonomin. Men det innebar troligen också att prästerna tappade makt.
En spännande sak med första budordet är att det säger bara att man ska tillbedja Jahve. Det säger ingenting om inom vilken religionsform man ska göra det. Judendomen går bra. Kristendomen går bra. Följdaktligen så funkar även islam då det är samma gud det handlar om.
las artes
25 september, 2012 at 18:23
1. Gud är en opersonlig kraft. Gud finns i allt och i alla (panenteism). Allt är Gud (panteism). Men Bibeln säger: Gud är personlig och finns utanför sin Skapelse men kan vara närvarande överallt där han önskar. Endast de sant troende är Guds barn och hos dessa finns Gud närvarande genom sin Helige Ande.