RSS

Omvänd omvändelse?

19 Aug

I föregående inlägg (Turn around!) berättade jag om den glädje som många känner när de beslutar att följa Jesus, samt hur härligt det är att höra omvändelsehistorier.

Det finns omvändelsehistorier av ett helt annat slag, där omvändelsen är omvänt riktad. Jag syftar på när personer som en gång varit en del av den kristna gemenskapen mer eller mindre blir omvända till ateism. Även dessa omvändelsehistorier är intressanta att höra, fast jag blir då ledsen istället för glad.

Båda typerna av omvändelsehistorier kan göra ett stort intryck. För många väger det tungt att få höra vittnesbördet från en före detta kristen som lämnat församlingen. Deras farhågor och fördomar om kristna blir bekräftade. De som själva går med liknande funderingar känner igen tankarna och kritiken mot sin församling och tro, och blir då uppmuntrade att fortsätta i den riktningen. På samma vis är det förstås intressant att få höra vittnesbördet av en före detta ateist som blivit omvänd och numera tror på Gud.

Vems reklam övertygar mest?

Bland dem som blivit omvända till en tro på Jesus syns som sagt tydliga tecken på gläjde. De är glada över vad de har funnit och längtar efter att få berätta om det för andra. De sprider positiv reklam för Gud. De är inte lika intresserade av att prata om hur fel de tänkte och levde tidigare. Deras gamla liv är historia. Bortglömt.

Jag glömmer det som ligger bakom mig
och sträcker mig mot det som ligger framför mig. – Fil 3:13

Allt det andra förlorat sitt värde för mig.
Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus. – Fil 3:8

Bland dem som blivit omvända till ateism ser jag däremot inte så många leenden. (I så fall är det oftast hånleenden mot ”korkade kristna”.) De tycks inte direkt ha funnit något nytt, utan snarare förlorat vad de en gång hade. Men de är förstås inte ledsna för det utan känner sig istället befriade … vilket är ironiskt med tanke på vad Jesus sa:

Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.– Matt 11:28-30

Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda [även i andlig mening], att ge de förtryckta frihet. – Luk 4:18.

En del av dem som lämnar sin kristna tro vill helst bara glömma sitt gamla liv. Andra blir istället missionärer för den nya religionen (ateism). Då de inte har någon eget positivt budskap att ersätta det gamla med, får de nöja sig med att sprida negativ reklam mot Gud och allt som har med honom att göra. Negativa budskap kan säkerligen få folk att börja fundera, men ingen blir glad av att höra dem.

Om vi nu ska betygsätta reklamen (jag gillade ju den norska reklamen i föregående inlägg), så tycker jag mycket bättre om positiva budskap (kolla hur fantastiskt detta är!) än negativa budskap (köp i alla fall inte det andra märket, för det suger).

Men oavsett vad som tilltalar oss mest är vi alla intresserade av att höra själva omvändelsehistorian. Den svarar nämligen på den viktiga frågan: Varför blev du omvänd?

Annonser
 

Etiketter:

36 svar till “Omvänd omvändelse?

  1. Johnny Lilja

    1 september, 2012 at 11:07

    Det är en intressant fråga du tar upp, Johannes.
    http://extroende.se/ ger en hel del olika berättelser från just extroende.

    Varför kritiseras då religionen av den extroende?
    Förmodligen av samma skäl som de ”borna” ateisterna:

    För föreningen humanisternas del är det ett samhällsengagemang. Man anser att religionen har en negativ inverkan på samhället helt enkelt.
    En känd humanist är Patrik Lindenfors, med kristen bakgrund:
    http://nunnorpraster.blogspot.se/2012/07/fran-st-eriks-katolska-skolan-till.html

    En reflektion man kan göra utöver humanisternas är att ta en titt på hur det ser ut i de olika länderna. Det högerkristna USA och den muslimska fundamentalismen (vilket de nog inte vill höra själva) en sorts spegelbilder. Å ena sidan ser vi mannen med turban, gevär och koran å andra sidan mannen med cowboyhatt, gevär och bibel. Båda har gud på sin sida och de tycker sig ha full rätt att skjuta ihjäl den andre. I vår sekulariserade del av världen råder fred.

    En annan anledning är kilstrategin. Från religiöst fundamentalistiskt håll pågår fullt krig mot vetenskapen.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Wedge_strategy Många anser att en reaktion mot den aggressiva religiösa fundamentalismen är nödvändig helt enkelt.

    Nåja, jag är inte extroende och inte uppvuxen i ett religiöst hem. Jag förstår att det kan vara en frihetskänsla att befria sig från religionens strikta krav på hur man ska göra och tänka när jag läser det här: http://extroende.se/emma-1977/

     
  2. Jack

    1 september, 2012 at 11:58

    Som före detta troende vill jag ge mitt högst egna perspektiv på saken.

    Ateism var absolut inte någonting nytt som jag fann. Någonting som ersatte religion. Det var istället vad som återstod när religionen var borta.

    Jag känner mig oändligt mycket lättare och mer befriad som ateist än jag gjorde som kristen. Ateism ger mig ingen kognitiv dissonans. Och jag behöver inte längre tro att nära och kära kommer torteras i livet efter detta. Eller att en Orwellsk storebror ser allt vi gör och tänker. Jag får vara i fred, och jag upplever en stor frid i detta.

    Dock är det viktigt för mig att konstatera en absolut sanning: Hur vi känner oss – alltså mer fria som ateister eller troende – så har det ingen som helst inverkan på vad som faktiskt är sant. Muslimer, kristna, ateister, hinduer – alla kan de ge sina känslomässiga argument för varför just deras perspektiv på saken är det rätta.

    Folk blir glada av att bli kristna? Säkerligen. Precis som de blir glada av att bli muslimer, och så vidare.

    Att detta kan användas för att försvara vilken position som helst bör få oss att inte ta det på särskilt stort allvar, i min ringa mening.

    Själv är jag inte ateist för att det får mig att må bra. Jag är ateist för att jag inte ser någon anledning att vara något annat. Att det sedan får mig att må bra – det är bara en bonus.

     
    • -A-

      1 september, 2012 at 17:45

      ”Och jag behöver inte längre tro att nära och kära kommer torteras i livet efter detta.”

      Här håller jag (och många andra bibeltroende) med dig om att ett sådant synsätt är oerhört stötande, och naturligtvis inte alls biblisk heller. Synen på helvetet som en tortyrkammare är tyvärr en vansinnig och falsk lära som kyrkan körde med för att få makten över folket. Det är otroligt sorgligt att den läran överlevt bland vissa kyrkor och samfund än idag. Detta är en lära som, kanske mer än någon annan, skrämt bort folk från den sanna friden i att tillhöra Jesus Kristus. Den har, som sagt, inget bibliskt stöd. Användandet av ordet ”hell” har olyckligtvis helt sonika fått ersätta originalord som ”Hades” och ”Gehenna” mm (Hades betyder egentligen ”grav” och Gehenna är namnet på en brinnande sophög som fanns utanför Jerusalem på Jesu tid).

      Väldigt bra förklaringar på vad helvetet verkligen är går att hitta här: http://www.helltruth
      Eller om man hellre lyssnar på en utläggning finns en sådan här: http://www.youtube.com/watch?v=A4ol1mgSaBE (The Good News about Hell)

       
      • Jack

        1 september, 2012 at 20:29

        Gällande helvetet – som bara var en liten passus i vad jag försökte uttrycka – så kan jag för övrigt rekommendera följande debatt mellan William Lane Craig och Ray Bradley: http://www.youtube.com/watch?v=oJdlO6esWr8

        Vill verkligen inte kidnappa kommentarstråden för att tala om någonting Johannes inte nämnde i sitt inlägg, men tror du på något slags straff efter döden? För vad i så fall?

         
      • Johnny Lilja

        1 september, 2012 at 21:40

        Hel hör till den fornnordiska religionen. Hell kommer från det fornengelska Hel men det är verkligen inte det enda inslaget som kyrkan har tagit från andra religioner. Kristendomen är ju till stor del ett hopkok. .ttp://www.angelfire.com/az/Helheim/helheim.html

         
        • -A-

          1 september, 2012 at 23:15

          Säger inte något emot det. Kyrkan körde en massa hopkok som inte var bibliska. Sann biblisk kristendom är dock allt annat än hopkok 🙂

           
          • Johnny Lilja

            2 september, 2012 at 10:17

            Ja, du är nog mer insatt i det än jag. Dock tror jag att även bibeln är ett, åtminstone delvis, hopkok. Nåväl detta ligger lite utanför ämnet.

             
  3. Peter Lundin (@3ntangled)

    1 september, 2012 at 17:25

    ”Det finns omvändelsehistorier av ett helt annat slag, där omvändelsen är omvänt riktad. Jag syftar på när personer som en gång varit en del av den kristna gemenskapen mer eller mindre blir omvända till ateism. Även dessa omvändelsehistorier är intressanta att höra, fast jag blir då ledsen istället för glad.”

    I den meningen ligger en del av den (apologetiska)kristna problematiken. Istället gör att stödja och respektera ett livsval så stigmatiseras allt utom de kristna dogmerna.

    Du menar, uppriktigt, att du blir ledsen när någon gjort ett upptäckt och gör ett annat livsval än ditt eget?

     
    • -A-

      1 september, 2012 at 18:30

      ”Du menar, uppriktigt, att du blir ledsen när någon gjort ett upptäckt och gör ett annat livsval än ditt eget?”

      Johannes får naturligtvis svara för egen del, men jag tänkte delge en tanke angående ditt citat ovan.

      Om man (som jag) är övertygad om att enda vägen till ett evigt liv är genom tron på Jesus, och man ser hur folk väljer bort denna tro, så vore det väl konstigt om man inte blev ledsen? Det handlar inte om ens egen vinning och välfärd, utan om medmänniskans. Naturligtvis får alla gå de vägar de själva vill, men att se medmänniskor gå in i döden utan hopp om något bättre gör i alla fall mig ledsen.

       
      • Peter Lundin (@3ntangled)

        1 september, 2012 at 20:49

        ”Naturligtvis får alla gå de vägar de själva vill, men att se medmänniskor gå in i döden utan hopp om något bättre gör i alla fall mig ledsen.”

        Om någon avvek från Jesu väg och blev buddhist – skulle du säga samma sak? För goda buddhister blir reinkarnerade tills det till slut når Nirvana, eller?

        Har kristna ensamrätt på ett liv efter döden i dina ögon?

        Jag vet inte vad döden innebär, kanske finns det något efter. Den inställningen låter mig leva och betrakta livet som något unikt. Jag för min del hoppas att jag bidragit med något under livet snarare än att något speciellt väntar efter döden. Ser inte vad som skulle vara så kontroversiellt med det.

         
        • -A-

          1 september, 2012 at 23:11

          ”Om någon avvek från Jesu väg och blev buddhist – skulle du säga samma sak? För goda buddhister blir reinkarnerade tills det till slut når Nirvana, eller?”

          Jag tror helt enkelt inte att det finns flera olika sanningar, och därmed tror jag inte att alla religioner kan ha rätt. Jag tror på en absolut sanning vad beträffar vår tillvaro. Jag tror att alla människor under sin livstid på ett eller annat sätt får en förnimmelse av Gud och vem han är. Vissa får mer ”ljus”, andra mindre, och alla kommer rättvist att dömas i förhållande till den mängd ”ljus” de fått. Någon som fötts i en buddhistfamilj kanske aldrig blir kristen, men ändå i Guds ögon gör det bästa av sitt liv under de förhållanden han/hon lever i. Går man däremot från kristendom (och då utgår jag från att du menar en varm kristen tro där man kunde anses leva i en relation med den Gud man trodde på) till buddhism kastar man bort det ljus man tilldelats. Det skulle göra mig sorgsen, absolut.

          ”Har kristna ensamrätt på ett liv efter döden i dina ögon?”

          Nej. Jag tror att alla som i Guds ögon levt rättfärdigt har rätt till liv efter döden. Det är naturligtvis inte min sak att avgöra vem som varit rättfärdig eller ej. Det kommer helt säkert att finnas människor i himlen som inte delade samma tro som kristna personer, men som ändå levde sina liv på ett i Guds ögon hedervärt sätt (Rom 2:12-16). Däremot tror jag att människor som helhjärtat tar emot det kristna budskapet om Jesus som vår frälsare får en oerhört värdefull skatt som de bör dela med andra.

          Har lite bråttom just nu. Jag hoppas du fått svar på vad jag tror. Annars är det bara att hojta till 🙂

           
  4. Johnny Lilja

    1 september, 2012 at 20:04

    ¨Så då är tortyren utbytt mot död då för de som inte tror? Och tron är som bekant inte en viljeakt. Ungefär alltså som att alla med skostorlek 43 eller större får evigt liv.

     
    • myrklafsaren

      1 september, 2012 at 20:09

      Shit, jag har 42!

       
    • -A-

      1 september, 2012 at 23:16

      Varför är det inte en viljeakt?

       
      • Johnny Lilja

        2 september, 2012 at 11:37

        Om någon säger till dig att du får en miljon, eller evigt liv om du tror att jorden är fyrkantig, så kan du ändå inte klara av att tro det. Eller hur. -A-? Sätt dig ner och försök tro att månen är gjord av geleråttor. Klarar du av det?

         
    • Filip Larsson

      7 september, 2012 at 08:57

      Om jag minns rätt så tror jag att både Johannes, och hans församling/samfund, på bibliska grunder anser att ett evigt helvete inte existerar. Man blir dömd för sina synder, men i slutändan kommer de som inte har följt Gud förintas/dö.

      ..tänkte bara flika in det lite kort.

       
    • Mattias

      9 september, 2012 at 14:12

      42,5 I was so close!

       
  5. jon

    1 september, 2012 at 20:26

    Spelar det någon roll på vilket sätt man är kristen? Vad avgör om en kyrka är mer sann än den andra? Vem är kapabel att avgöra detta?

    Vad är viktigast? Att bli ”salig” genom tro eller gärningar? Kan man bli ”frälst” genom att endast leva ett rättfärdigt liv eller måste man erkänna Jesus?

    Johannes, Rolf, Christoffer med fler, det hade varit intressant att höra era syner på detta.

     
    • Johnny Lilja

      1 september, 2012 at 21:30

      Enkelt, jon! Den kyrka man själv är med i har rätt och de andra fel!

       
  6. Erik Lundin

    1 september, 2012 at 20:47

    Det jag som icke-troende finner bisarrt är att gud faktiskt dömer folk för tankebrott. Det är spelar roll huruvida man tror att han finns eller inte. Vad sägs om att döma folk efter deras handlingar? Jag finner denna egenskap hos gud smått patetisk för att vara skaparen av allting.

     
    • -A-

      1 september, 2012 at 23:19

      Kan du ge ett exempel på vad du menar?

       
      • Erik Lundin

        2 september, 2012 at 10:32

        Ett exempel skulle kunna vara att jag själv ägnar hela mitt liv åt att sprida glädje och välbefinnande till mina medmänniskor, samtidigt som jag gör allt jag kan för att minska människors och andra varelsers lidande så gott det går. Ett gott liv helt enkelt. Men jag gör allt detta utan att tro på några gudar, eller acceptera Jesus för den delen. Detta är tydligen inte tillräckligt för att jag ska förtjäna evigt liv i den kristna meningen. Gud dömer mig för tankebrott, och inte handlingsbrott. Eller har jag fel?

        Hoppas detta dög som exempel.

         
        • jon

          2 september, 2012 at 11:49

          Erik L

          Enligt den lära som Jesus predikade så räkte det gott. Han predikade att man skulle leva ett rättfärdigt liv. Även hans bröder, Jacob den rättfärdige och Simon, som var de som senare tog över ledarskapet i rörelsen prsdeikade samma lära. Dock kom Paulus in i bilden. Hans främsta åsikt var att man skulle tro. De kommande århundradena brötde kristna sins emellan om vems lära som skulle vara den sanna. Anhängarna av Paulus vann och Jacob försöktes raderas ur historien. Dock finns ett brev av honom kvar i nya testamentet. Det var inte helt säkert att den skulle få vara med och den placerades långt bak i gamla testamentet. Även Jesus bror Judas fick med ett brev men det placerades längst bak, innan uppenbarelseboken (som också var starkt ifrågasatt. Lite ironiskt då den nyevangelikanska rörelsen verkar sätta väldigt stor tilltro till den).

          Läran som Jacob och Judas skriver skiljer sig från Paulus men är smstämmig med den läran Jesus hade.

          Så ska vi följa Jsus lära kan du känna dig lugn. Ska vi följa Paulus så tyvärr, det räcker inte för dig.

          Kan rekomendera James D Tabor:s bok ”Jesusdynastin ” om för den som vill fördjupa sig i ämnet. Han är professor i religionsvetenskap och har ägnat 40 år åt att studeran bibeln och arkeologi i Palestina.

           
          • Erik Lundin

            2 september, 2012 at 12:19

            Det var informativt, tack du.

             
          • Peter Lundin (@3ntangled)

            2 september, 2012 at 21:18

            Tack för informationen Jon. Vad säger du Johannes, om det Jon skriver??

             
            • Johannes Axelsson

              2 september, 2012 at 21:32

              ”Vad säger du Johannes, om det Jon skriver??”

              Resonemanget håller inte. Var finns stödet för någon sådan konflikt mellan apostlarna? (Apostlagärningarna beskriver oenighet i andra frågor, men inte i denna fråga.) Konflikten kan förstås ha uppstått under senare århundranden, men jag ser inga tecken på något sådant bland apostlarna. NT-författarna var eniga. Se till exempel vad Paulus skrev i Romarbrevet. Den första frasen låter precis som något från Jakobsbrevet.

              Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare. Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen. Därmed visar de att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig. Det skall framgå den dag då Gud, enligt det evangelium jag har fått från Jesus Kristus, dömer vad som är fördolt hos människan. – Rom 2:13-16

               
              • jon

                2 september, 2012 at 22:12

                Johannes

                Ditt resonemang håller men bara om vi förutsätter att bibeln är ofelbar och att den är diktrad av gud.

                Men hur förklarar du att Jacob blivit så marginaliserad i både evangelierna och i apostlagärningarna? Jacob är ju dessutom den som kanske är mest omtalade i utombibliska källor. Om nu petrus skulle vara aposteln ”nr 1” varför var det då Jesus bror som tog över styret. I apostlagärningarna förekommer han mycket sparsamt.

                Paulus och sin sida verkar det som om han inte gärna bege sig till Jerusalem.

                Sen att Paulus skriver en fras som liknar det Jacob skriver säger inte så mycket. Han skrev så otroligt mycket annat som skiljer sig.

                Men….
                “Väljer man bara rätt citat som tillskrivs honom så kan man få fram vilken lära som helst.”

                Så jag tror tyvärr att min invändning håller.

                 
                • Johannes Axelsson

                  2 september, 2012 at 22:33

                  —”Ditt resonemang håller men bara om vi förutsätter att bibeln är ofelbar och att den är diktrad av gud.”

                  Det finns två sätt att vara konsekvent när det gäller Bibeln: antingen kan vi lita på allt som står där, eller så kan vi lita på inget av det som står där. Om man väljer bort texter är man inkonsekvent.

                  —”Men hur förklarar du att Jacob blivit så marginaliserad i både evangelierna och i apostlagärningarna?”

                  Jakob var väldigt skeptisk till sin bror Jesus ända tills han hade blivit korsfäst och uppstått. Det är förstås anledningen till att han bara nämns ett par gånger i evangelierna. Han var inte delaktig i det som hände (utom när han försökte hindra Jesus). Paulus nämner att den uppståndne Jesus visade sig för Jakob. Jakob beskrivs senare som ledare för hela kyrkan. Paulus kallar sig själv som den minste av alla apostlar. Han underordnade sig alltså villigt Jakobs ledarskap. På vilket sätt menar du då att Jakob är marginaliserad?

                  För du syftar väl inte bara på att det finns många fler brev i NT som bär Paulus namn än Jakobs namn? Det har förstås ingen betydelse. T ex: Signaturen Jon har många fler kommentarer på den här bloggen än ”wllstnt!” här nedan. Betyder det att ”wllstnt!” har blivit marginaliserad och censurerad? 😛 Nej, det handlar bara om att Jon har skrivit många fler kommentarer.

                  Vem har förresten sagt att Petrus skulle vara apostel nr 1? Är det baserat på den katolska feltolkningen av Matt 16:18 (”på denna klippa”)?

                  —”Sen att Paulus skriver en fras som liknar det Jacob skriver säger inte så mycket. Han skrev så otroligt mycket annat som skiljer sig.”

                  Paulus skrev inte bara en fras som liknar det Jakob skriver. Det var bara ett exempel. Jag skulle kunna dissikera hela Jakobsbrevet och jämföra vers för vers med saker som Paulus skrivit. Det är förstås svårare att jämföra tvärtom med tanke på att Paulus skrev så mycket mer (precis som när man jämför människans kortare genom med schimpansens längre). Men eftersom du påstår att Paulus skrev ”så otroligt mycket annat som skiljer sig” från det Jakob skriver, kan du få ge ett enda exempel på det så får vi se om det håller.

                   
                  • jon

                    2 september, 2012 at 22:50

                    Ska ge dig en kort replik bara.

                    ”antingen kan vi lita på allt som står där, eller så kan vi lita på inget av det som står där.”

                    Om man delar upp världen i svart eller vitt så fungerar det. Men bibeln måste vi förutsätta är en teologisk skrift. Den har en förmodligen en historisk kärna men budskapet är teologiskt. Det gör att vissa saker kan vi lita på medan andra saker handlar om kristendomens utövande. vidare är det en subjektiv åsikt om budskapet kommer från gud eller från författaren som skrivit det specifika innehållet.

                    slutsatsen är att vi måste ta bibeln för vad den är. Inget annat. Den är varken svart eller vit. Snarare grå i många olika nyanser. vissa saker kan vi lita på. Andra är helt och hållet produkt av författaren och tiden.

                    Men varför är Jacob så osynlig i bibeln då han uppenbarligen var så vikrig för rörelsen att han direktkvalade sig för ledarskapet. Han omnämns ju knappt vid namn som en av lärljungarna.

                     
                  • jon

                    3 september, 2012 at 09:32

                    För att utveckla frågan om vi kan lita på bibeln måste vi betänka vissa viktiga fakta. Nya testamentets böcker skrevs av olika författare vid olika tidpunkter. Spridningen skedde genom att man kopierade texterna för hand. De tidiga kyrkofäderna klagade vid flera tillfällen på den dåliga kvaliten på de tillgängliga kopiorna.

                    Då man kopierade texten kunde kopisten både lägga till text, dra ifrån text samt missuppfatta eller ibland haft svårt att tyda vad som stod. Detta innebar att de olika kopiorna skiljde sig åt. Vad gäller de tidiga kristna texterna var kompetensen hos de tidiga kopisterna sällan speciellt hög. Det som även kunde hända var att kopisterna redigerade om i texten och kunde lägga till och ändra teologin så den bättre passade deras egen syn.

                    Det gör att man idag inte med säkerhet vet vad i det nya testamentet som är ursprungligt och vad som är senare tillägg. De kopior som man har tillgång till som källmaterial är av senare datum, 2-300 talet, vilket gör att de kan ha blivit ändrade sedan den ursprungliga texten. Det man då fått förlita sig till är om texterna blivit återberättade av någon av de tidiga kyrkofäderna i deras texter.
                    Ett exempel på hur text har lagt till är Johannes 8: 1-11 texten lyder:

                    53[Alla gick hem, var och en till sitt, 8 1men Jesus gick till Olivberget. 2Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade. 3De skriftlärda och fariseerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom 4och sade: ”Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. 5I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?” 6Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret. 7När de envisades med sin fråga såg han upp och sade: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.” 8Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. 9När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. 10Jesus såg upp och sade till henne: ”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?” 11Hon svarade: ”Nej, herre.” Jesus sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.”]

                    Det är en text som jag tror vi alla känner igen. Men om man noterar så är det en klammer runt texten. Orsaken är att detta stycke saknas i de tidiga manuskripten. Det är alltså ett senare tillägg.
                    Det var inte ovanligt att skribenterna på den här tiden förbannade de kopist som ändrade i texten. Ett bra exempel på det är avslutningen i uppenbarelseboken.

                    ” 18Jag vittnar för var och en som hör profetians ord i denna bok: Om någon tillfogar något skall Gud tillfoga honom de lidanden som det står om i denna bok. 19Och om någon tar bort något av orden i boken med dessa profetior skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och den heliga staden, som det står om i denna bok. 20Han som vittnar om detta säger: ”Ja, jag kommer snart.” Amen, kom, Herre Jesus.”

                    Hur det ligger till med gamla testamentets texter kan man bara spekulera om. Men frågan om det är guds ord vi läser.

                     
                  • Peter Lundin (@3ntangled)

                    3 september, 2012 at 12:29

                    ”Det finns två sätt att vara konsekvent när det gäller Bibeln: antingen kan vi lita på allt som står där, eller så kan vi lita på inget av det som står där. Om man väljer bort texter är man inkonsekvent.”

                    Men måste det vara så? Tycker ändå att historiska tolkningar av bibeln vittnar om, dels att det finns ett tolkningsutrymme för att tolka in din egen agenda samt det faktum att det faktiskt inte är ögonvittnessklidringar.

                    Att allt i bibeln skulle vara en absolut sanning som beskrivning av verkligheten är ju inte heller mainstream teologi och bibelforskning.

                    Du visar ju även prov själv Johannes, på att det går att tolka in ganska mycket i budskapen.

                    Du som är vän av kritiskt tänkande verkar inte applicera det alls på vissa områden.

                     
          • wllstnt!

            2 september, 2012 at 21:24

            Ja, det är verkligen märkligt att påstå att hela Bibeln och inget annat än Bibeln är Guds ord, med tanke på hur den sattes samman.
            Fast det är tveksamt att tala om EN sann lära enligt Jesus. Väljer man bara rätt citat som tillskrivs honom så kan man få fram vilken lära som helst.

             
            • Johannes Axelsson

              2 september, 2012 at 21:38

              ”Väljer man bara rätt citat som tillskrivs honom så kan man få fram vilken lära som helst.”

              Ja, med lösryckta citat kan man få fram vad som helst. Det gäller inte bara Jesus utan det gäller vilken person som helst. Det är därför det är helheten som gäller! Och då måste man försöka finna en tolkningsmodell som sprider ljus över samtliga texter samtidigt. Man måste vara konsekvent i sin bibelsyn. Antingen hitta en konsekvent förklaringsmodell som förklarar allt, eller vara konsekvent genom att förkasta allt.

               
              • kris08

                3 september, 2012 at 09:46

                ”konsekvent förklaringsmodell som förklarar allt”?

                Lycka till! 😉
                Fungerar nog bara i slutna sekter…
                Annars brukar den ”konsekventa” bokstavstrogna modellen som bekant lösas upp i ursäkter som citat från andra, subjektiva tolkningar, referenser till annat, ett sammanhang som ger en annan mening etc. etc.
                De otaliga religionskrigen och förföljelsena av kättare, avfällingar och andra oliktänkande visar väl om något hur svårtolkade och lättutnyttjade de hopplockade texterna är.

                 
  7. Johnny Lilja

    3 september, 2012 at 16:14

    Om jag minns rätt så fanns det massor av evangelier uppåt ett hundratal rentav, och Konstantin, själv inte kristen då, bestämde vad som skulle vara med i de första biblarna. Senare var det ett kyrkomöte som som modifierade det hela. Med tanke på de omständigheterna och det som jon anför så är evangelierna knappast några säkra källor. Betänk också att evangelierna ÅTERBERÄTTAR muntliga historier.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s