RSS

Om bilar, ateism och tro – med förklaring

10 Aug

Här kommer förklaringen/översättningen till mitt inlägg Om bilar, ateism och tro:

Bara för att man inte äger någon bil betyder inte det att man saknar åsikter om bilar.

Att man äger en bil symboliserar här att man bekänner sig till en viss religion. Alla ateister (icke-bilägare) har ändå åsikter om religioner och tro. Dessa åsikter utgör ateistens egen livsåskådning – eller ”tro” om man går med på att kalla det så.

Låt oss säga att det bland icke-bilägarna finns två grupper: dem som är övervägande positivt inställda till att äga en bil, och dem som är negativt inställda till att äga en bil.

Det finns ateister som är sökare. De önskar att de kunde tro på Gud och tänker att de kanske kommer att göra det en vacker dag. De är ateister i bemärkelsen: ”Jag har ännu inte bestämt mig för om jag tror på Gud.” Observera dock att detta likafullt är en livsåskådning som bygger på åsikter och erfarenheter kring olika sätt att tro.

Andra ateister är övervägande negativt inställda till att tro på Gud. De är ateister i bemärkelsen: ”Jag har valt att inte tro på Gud.” Observera att detta avståndstagande är ett ställningstagande – en livsåskådning – en tro.

De som är positivt inställda till bilar … De har inget emot bilar eller att andra människor äger bilar – ofta är det rätt skönt att ha vänner och grannar som är bilägare – bara inte bilägarna blir för påträngande, kör som galningar eller parkerar på olämpliga ställen.

Eftersom denna grupp av ateister inte riktigt har bestämt sig utan är öppna för att tro på Gud, kanske de snarare bör kallas agnostiker. Jag gissar att majoriteten av Sveriges befolkning tillhör denna kategori. De tycker om sina troende grannar och arbetskamrater. De betraktar dem som pålitliga, ärliga och trevliga. Däremot delar de inte vissa av deras värderingar, vilka de uppfattar som extrema. Så länge den kristne grannen eller arbetskamraten håller tyst om sina extrema åsikter – inte ”tvingar på någon sin tro” utan bara är trevlig och pålitlig – så är det skönt att de finns där.

Men det finns ju också dem som är negativt inställda till bilar … De har starka åsikter om både bilar och bilägare och önskar att det inte fanns några bilar på denna jord – världen skulle vara en bättre plats utan dem. Toleransen mot bilägare är följaktligen väldigt låg.

Eftersom dessa ateister har tagit aktiv ställning mot att tro på Gud, bör de snarare kallas anti-teister. Eftersom båda grupperna brukar kallas ateister kan anti-teisterna lätt gömma sig bakom en mask av agnosticism och låtsas att de har ett öppet sinnelag, fastän de härbärgerar väldigt starka åsikter.

Som sagt utgör dessa åsikter en livsåskådning i sig. Ateism må vara avsaknad av tro på Gud, men det innebär inte avsaknad av tro. Vi tror alla på något. (Se Somliga tror att de inte tror.)

Annonser
 
17 kommentarer

Publicerat av på 10 augusti, 2012 i Religion och ateism

 

17 svar till “Om bilar, ateism och tro – med förklaring

  1. MrArboc

    25 augusti, 2012 at 14:06

    Du får nog prata klarspråk Johannes. Vad – exakt – menar du att vi som inte tror (på den kristna guden) tror på?

     
  2. myrklafsaren

    25 augusti, 2012 at 14:31

    Ja ja Johannes, tjöta. En ateist ”tror” inte på gud och det är ju också en tro, men nu börjar du låta som en alkis som vill ha en olycksbroder.

     
    • Johannes Axelsson

      25 augusti, 2012 at 14:45

      Kul att du i alla fall verkar förstå vad jag menar. Men jag tycker inte alls att det är något olyckligt eller ofördelaktigt alls med att ha en tro. Det blir dock problematiskt om man är helt omedveten om att man tror.

       
      • myrklafsaren

        25 augusti, 2012 at 18:49

        Men Johannes, jag menar inte att jag har en tro, jag tror inte på gud på samma sätt som jag inte tror på stålmannen.
        Man kan kanske kalla det en tro, eller snarare negativ tro, men det är inget som präglar mitt liv så som att ha en tro gör, jag viftar bort båda med enkelhet och sätter min lit till sådant som låter logiskt och rimligt.
        Fast jag måste ju samtidigt erkänna, att svaret på den stora frågan om alltings ursprung, om vi nu närmar oss det svaret någon gång, måste vara orimligt ur mänsklig synvinkel, att något inte har en början eller ett slut kan ingen människa någonsin begripa fullt ut.
        Däri ligger säkert orsaken till all mänsklig vidskepelse, som sedan evolverat till nutida religioner.

         
  3. Spito

    25 augusti, 2012 at 14:41

    ”Vi tror alla på något”. Ordet på indikerar ett positivt försanthållande:
    1) Jag tror på Gud.
    2) Jag tror på Enhörningar

    Att säga att man inte tror må vara ett ställningstagande, men det i säg pekar inte på någonting. Jmför med:
    1) Jag tror inte på Gud.
    2) Jag tror inte på Enhörningar.

    Det är ett negativt försanthållande, man avstår i båda fallen från att tro.

    Vill du hävda något annat så får du nog berätta vad vi icketroende tror PÅ.

     
    • Filip Larsson

      25 augusti, 2012 at 17:15

      ”Jag tror att Gud inte finns.”
      ”Jag tror att enhörningar inte finns.”

      En tro att äpplen inte kan vara gröna, är en tro på att äpplen inte kan vara gröna. Sen kan man lika gärna formulera det annorlunda, som du.. ”Jag tror inte på gröna äpplen.”

       
      • Peter Lundin (@3ntangled)

        25 augusti, 2012 at 17:50

        Filip, är du ironisk nu?

        Du kan väll inte på fullaste allvar hävda att ”Jag tror inte på Gud.” är lika med “Jag tror att Gud inte finns.”

        Läs vad Spito skriver en gång till!

         
  4. Johnny Lilja

    25 augusti, 2012 at 19:25

    Jag tycker du blandar ihop livsåskådning och världsåskådning, Johannes. Livsåskådning har med etik och ideologi att göra. Den kan naturligtvis vara religiöst grundad. Att någon är ateist däremot betyder inte att man har en viss ideologi eller etik.
    Detsamma gäller, i viss mån, också religiösa grupper. Många religiösa ser det som OK att slå ihjäl folk som tillhör andra religiösa grupper medan andra tolkar sin religion som att man inte ska slå ihjäl någon alls. Ett, för Sverige, mer aktuellt exempel är synen på homosexualitet.

    För världsåskådningen däremot betyder det naturligtvis en del om man är ateist eller religiös. Rent praktiskt måste (som bekant) all vetenskap som inte passar in religionen förkastas om man är religiös..
    Men man kan ändå inte påstå att icketro på gud UTGÖR en världsåskådning. Lika lite som att en icketro på enhörningar utgör en världsåskådning. Det enda rimliga är att säga att tro på övernaturliga förklaringar inte ingår i ateistisk världsåskådning. Men det visste vi ju redan……

     
  5. Spito

    25 augusti, 2012 at 20:40

    – En inställd konsert är också en konsert.
    Ulf Lundells förklaring på det glada åttiotalet varför han hade gjort publiken besviken genom att inte kunnat genomföra en spelning pga att han var för berusad.

    Att säga att man inte tror på något må vara ett ställningstagande, precis som religiös tro också är ett ställningstagande. Man väljer att inte tro på något. Att försöka böja till ett sådant ställningstagande till att det också skulle vara en trosföreställning ser jag mer som en rent semantisk övning.

     
    • Rolf Lampa

      25 augusti, 2012 at 20:57

      Spito: ”Man väljer att inte tro på något.”

      Där sade du nåt. Du sate precis tvärt emot Lena Andersson (Hon begriper ingenting, som jag påpekade).

      Tro är inget aktivt val. Antingen tror man på den/det som är trovärdigt (värt att tro på ) eller så gör man det inte. Men man måste aktivt välja att inte tro på det som är trovärdigt.

      // Rolf Lampa

       
      • Rolf Lampa

        25 augusti, 2012 at 20:58

         
      • Johnny Lilja

        26 augusti, 2012 at 10:05

        Nej, så fungerar det inte, alla tror på det som de UPPFATTAR som trovärdigt. Det är inget aktivt val, däremot spelar naturligtvis emotionella faktorer in. Självbedrägeri, helt enkelt. Självbedrägeriet är inte viljestyrt.

         
        • Rolf Lampa

          26 augusti, 2012 at 15:18

          SYN PÅ VÄGEN

          Sant, tro är inget aktivt val, möjligen ett passivt (dvs man axcccpterar eller inte vad som frastår som trovärdigt, eller inte).

          Det finns både viljestyrd och icke-viljestyrt självbedrägeri. Kognitiv dissonans tror jag tillhör den icke-viljestyrda.

          Det blir ett luddigt gränsland om man frågar sig varför människor som hamnar i limbo inte går vidare och går till botten med oklarheter som står och väger och ger ”unrest on ones mind”.

          Utifrån Bibeln har vi en skyldighet att göra upp med saker som vi är osäker på. Dvs vi kan inte ursäkta oss hur mycket som helst för vår okunskap. Därav min åsikt att agnostiker är det fegaste som finns. De vågar inte se efter, för tänk om sanningen visar sig vara den icke önskvärda, den obekväma, var konsekvens fordrar total omsvängning i livet. Bättre att bara flyta med. (rynk på näsan åt sådant).

          Då framstår ju i jämförelse en ateist som betydligt mer rakryggad. Jag menar, om det bara är ögonen som behöver fixas så är ju ryggraden kvar sedan man styr bort ur diket och upp på vägen.

          // Rolf Lampa

           
          • Johnny Lilja

            26 augusti, 2012 at 16:35

            He, he! Liknelser är tydligen oundvikliga 🙂 men visst spelar sådan faktorer du nämner in. Ett löfte om evigt liv t.ex är ju lockande. Agnostikern är smått obegriplig också för mig. Och visst kan det vara som du säger men fortfarande finns en möjlighet att agnostikern verkligen tänkt efter och sökt kunskap men ändå är osäker.

             
  6. DarkwingSwan

    25 augusti, 2012 at 21:22

    Den där dikotomin erkänner jag inte. Det är fullt möjligt att ha en neutral inställning till religiösa personer. Om något är det denna som borde vara ”jag klagar inte om ni inte stör mig”-inställningen. Man måste inte vara positivt inställd till religion för att tolerera det.

     
    • Spito

      25 augusti, 2012 at 23:14

      Man kan vara positivt inställd till religion och ändå inte tro att det finns någon gud(ar). I synnerhet bland mer politiskt konservativa ateister så se man religion som något nyttigt i och med att man anser att de har en civiliserade effekt på människor, utan att man för den egna delen tror på något. Hur man värderar olika religioner och om man tror att det finns en gud(ar) eller inte, är två separata frågor.

       
  7. Spito

    25 augusti, 2012 at 23:37

    Givet det här sättet att se så skulle en person som inte ätit lunch ändå anklagas för att ha mat i magen.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s