Bibeln nämner 16 sonsöner till Noa. Gud har gett oss tydliga bevis för att bekräfta att dessa var riktiga personer som verkligen har levt. Många av deras namn lever nämligen kvar än idag, omkring 4000 år efter att de gick här på Jorden. De finns inskrivna i historien i form av namn på platser, folkslag och språk. Detta inlägg ingår i en bloggserie om Noas 16 sonsöner (länken leder till en sida med innehållsförteckning).
Den förste av Noas sonsöner som nämns är Jafets son Gomer. Hans söner var i sin tur Ashkenas, Rifat och Togarma (1 Mos 10:3). Gomer och hans ättlingar verkar ha utvandrat i nordvästlig riktning från Babel i Mesopotamien (den plats från vilken alla folkslag skingrades ut över hela Jorden, se 1 Mos 11:8).
En del slog sig ner kring sydöstra Turkiet. Encyclopedia Britannica skriver att armenierna av tradition hävdar att de är ättlingar till Ashkenas och Togarma. Idag är Armenien ett väldigt litet land öster om Turkiet, men antikens Armenien var mycket större och sträckte sig bland annat in i Turkiet. Namnet Turkiet kommer sannolikt från namnet Togarma. Hesekiel (som levde på 500-talet f Kr – långt efter att Första Mosebok skrevs) refererar för övrigt till Gomers och Togarmas ättlingar som folk som levde långt uppe i norr (Hes 38:6).
Om vi fortsätter i den riktningen kommer vi strax till det område i dagens Turkiet som på nya testamentets tid kallades Galatien (Paulus skrev t ex ett brev till galaterna: Galaterbrevet). Vad har då galater med Gomer att göra? Jo, den judiske historikern Flavius Josefus skrev att det folk som kallades galater eller galler på hans tid (ca 93 e Kr) tidigare hade kallats gomeriter.
Gomers ättlingar fortsatte sedan vandra västerut och norrut till det som idag heter Frankrike och Spanien. Under många århundraden kallades Frankrike för Gallien, och än idag finns det ett område i nordvästra Spanien som heter Galicien, efter Gomers ättlingar.
En del av gomeriterna flyttade vidare till vad som idag kallas Wales. Den walesiske historikern David återger en traditionell walesisk uppfattning att Gomers ättlingar ”landsteg på den brittiska ön från Frankrike ungefär 300 år efter floden”. Han nämner också att det walesiska språket kallas gomeriska (Gymraeg).
Ashkenas är för övrigt det hebreiska ordet för Tyskland.
newtonbloggen 
jon
22 juli, 2012 at 15:00
Vilka av noas sonsöner är stamfäder till central och sydafrikaner, aboriginer, indianer samt inuiter? Beskriver bibeln dessa? Är det inte märkligt också att man på så kort tid, med synda floden i färkt minne också lyckades glömma bort gud och skapade en uppsjö av nya religoner?
Lex
23 juli, 2012 at 16:20
Vad menar du med ”glömma bort gud”? Att det skapades många nya religioner? Hur bibeln förklarar detta är väl ganska så känt?
jon
24 juli, 2012 at 01:08
”Hur bibeln förklarar detta är väl ganska så känt?”
Kan du ge mig en snabbresume. Har missat det stycket.
Är det inte märkligt att folk vänder sig till en andra gudar då gud visat sig med sådan kraft?? Märkligt är också att gud verkade bli helt bortglömd och var tvungen att återintroducera sig själv för moses.
Jonathan
1 augusti, 2012 at 09:31
Ja, nog är det märkligt. Det bevisar verkligen människans fördärvade och syndiga benägenheter. Syndiga drifter leder människor till att förneka uppenbar sanning (för annars behöver de ändra på sina liv) och inom några generationer har sanningen glömts bort. Gud försökte förhindra det genom att instifta en dag varje vecka då människorna skulle komma ihåg sin Skapare. Men även detta bud överträddes och de som blivit så välsignade med Guds mirakulösa manifestationer glömde bort honom.
jon
2 augusti, 2012 at 08:12
Jonathan
Du må hålla med om att det blir en krystad förklaring. Hela världens befolkning glömmer bort gud. Då är man väldigt osynlig eller… så finns man inte. Alternativt kan man tänka sig att en gud som så klart favoriserar vissa och stöter bort andra kommer att få det svårt att hävda sin rätt. Vad gör man då? Man stöper om konceptet och åter introducerar sig.
Den mests rationella förklaringen är dock att människan har haft behov av en gud och därigenom skapat gudar som svarat upp mot deras behov. DEt visar inte minst kristendomen som kommer i en mängd olika förpackningar. Se bara hur många samfund det finns runt kristendomen. Vilken ska vi lita på?
Mattias
31 juli, 2012 at 09:21
Ja till och med en uppsjö av förgreningar inom kristendomen. Hur kan det komma sig?
myrklafsaren
22 juli, 2012 at 18:19
Hur kommer det sig att man via mitokondrie-DNA kan härleda alla jordens människor till Afrika om det gemensamma ursprunget är en enda familj i trakterna runt Iran och Turkiet?
Ett kreativt och underhållande svar på Jon;s fråga hade också varit tacknämligt.
Lex
23 juli, 2012 at 16:25
Intressant inlägg Johannes!
MrArboc
23 juli, 2012 at 18:02
Istället för att svara på frågor tänker Johannes bevisa bibeln med hjälp av bibeln.
Är någon förvånad?
Mattias
25 juli, 2012 at 10:28
Jag väntar fortfarande på att han tänker ta ansvar för sitt påstående i inlägget https://newtonbloggen.wordpress.com/2012/05/20/bibeln-ar-ett-trovardigt-vittne/
att han med hjälp av det kosmologiska argumentet kan bevisa Gud (märk väl även att han uttryckte Gud och inte gud, vilket krånglar till det ytterligare), eller ta upp någon av de motfrågor kring hans tidigare naturvetenskapliga påståenden. Men han kanske inte står för sitt tidigare påstående, men då vore det såklart ädelt att erkänna det.