RSS

Varför visar sig inte Gud för oss så att vi kan tro på honom?

07 Jul

Leker Gud kurragömma med oss?

Som jag sa i föregående inlägg tror jag att Gud ofta föredrar att skicka människor för att hjälpa varandra framför att fysiskt ingripa med övernaturlig kraft. Han hjälper oss mer än gärna med sådant vi inte själva klarar av. ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila.” (Matt 11:28) Men Gud verkar inte slösa underverk på sådant som vi faktiskt kan klara själva och som vi bör hjälpa varandra med.

Men varför inte? Vore det inte fantastiskt om Gud hela tiden grep in i vår värld? Vore det inte ett perfekt sätt för Gud att bevisa att han faktiskt finns? Jo, förvisso. Men är det Guds enda mål? Att överbevisa oss om att han finns? Vad vinner han på det? Det står i Jakobsbrevet att de onda andarna förstås vet att Gud finns, men inte vill de veta av honom för det – blotta tanken på Gud får dem att ”darra” (Jak 2:19).

Vad är Gud ute efter egentligen?

Enligt Bibeln är Gud ute efter en kärleksfull relation med oss. Han vill att vi ska kunna lita på honom. I det avseendet vinner inte Gud på att överbevisa oss om att han finns och att han är mäktig. Han skulle antagligen bara skrämma oss. (Varje gång i Bibeln då en ängel uppenbarar sig är hälsningsfrasen ”Var inte rädd”. Gissa varför? :D) Om vi inte tycker om Gud – om vi inte vill ha med honom att göra – tänker han inte tvinga på oss sin närvaro. Han måste därför vinna vår kärlek och vårt förtroende på ett annat sätt. Ett sätt som Gud använt för att nå oss är att själv bli en människa. Det gjorde han bland annat för att kunna visa vem han är på ett sätt som vi kan identifiera oss med. Gud gjorde sig själv begriplig för oss. (Joh 1:18)

För bra bevis har en förhärdande effekt

Många exempel både från Bibeln och i nutid visar att övernaturliga tecken inte automatiskt leder till en god relation med Gud – eller ens till övertygelse om hans existens. Många av dem som fått se de tydligaste bevisen har gjort allt för att glömma bort eller förklara bort det (se förresten Nackdelen med att göra sig själv dummare än vad man är). Om de inte har lyckats med det har de istället blivit väldigt starka motståndare till Gud – mycket starkare motståndare än om de aldrig fått dessa tydliga bevis. Farao är ett bra exempel på det. Ju mer Gud bevisade sin makt desto mer ”förhärdades” farao. Han var tvungen att göra sig ännu ”dummare” (för att inte se att det var Gud som gjorde det) eller göra ännu starkare motstånd och uppror mot Gud (för att slippa kapitulera för sanningen). Vi fungerar alla på samma sätt. Om vi får för bra bevis fastän vi inte vill veta av Gud, då kommer dessa bevis bara förhärda oss.

…om vi inte redan har låtit oss luckras upp av mindre påträngande bevis

Eftersom Gud vet detta väljer han att inte bombardera oss med alla bevis på en gång. Istället sänder han små hanterbara indicier för att vi ska få en chans att tänka igenom sakerna i lugn och ro. Han vill försiktigt bygga upp relationen och vinna vår kärlek och vår tillit. Han vill inte chockera oss med sanningen utan låter insikterna sakta sjunka in så att vi har chans att acklimatisera oss till verkligheten. När vi väl har blivit mogna för bättre bevis, kan det hända att vi också får det. Men det beror på vad Gud finner klokt för oss var och en – don efter person. (Eller ”dos” efter person? Se nedan.)

Jesus, ge oss fler bevis och tecken! Bara ett till, snälla!

Många, inklusive Jesus egna lärjungar, efterfrågade ständigt fler och fler bevis. Ändå hade de redan fått se så många underverk. De blev tydligen aldrig mätta. Detta visar att övernaturliga tecken och bevis kan vara beroendeframkallande, och precis som med många andra beroendeframkallande medel blir man aldrig nöjd utan kräver större och större doser för att medlet ska få önskad effekt – eller som i det här fallet: större och större tecken för att kunna tro. Med andra ord är inte övernaturliga tecken en bra grund att bygga sin tro på.

Många kristna kan vittna om fantastiska erfarenheter och det ska vi absolut fortsätta göra (t ex när Gud räddade mitt liv). Dessa vittnesbörd kan för andra människor utgöra det jag nyss kallade ”små hanterbara indicier”. Men sådana upplevelser bör inte vara den grund som vi bygger vår tro på. Jesus vill att vi istället ska bygga vår tro på hans ord (se Matt 7:24). Vi har erfarenheter som en gång har stärkt vår tro, men om vi börjar kräva fler och fler sådana för att kunna fortsätta tro utvecklar vi ett ohälsosamt beroende (se även Lita på Gud – men använd säkerhetsbälte!).

När lärjungen Tomas sa att han inte kunde tro att Jesus hade uppstått förrän han fick se honom med egna ögon och känna på spikhålen. Tomas fick som han önskade! Men Jesus sa till honom, och till oss alla: ”Du tror därför att du har sett mig. [Lyckliga] de som inte har sett men ändå tror.” (Joh 20:29)

OBS! Det är övernaturliga överbevis jag talar om här. Det är bara den typen av bevis som vi inte blir särskilt hjälpta av. Det finns andra typer av bevis som är lagom starka:

Lagom starka bevis

Det bevis Bibeln utgör är alltid nyttigt för oss att ta fasta på och lära oss mer om. Jesus poängterar detta i liknelsen om Lasaros och den rike mannen:

Lyssnar de inte till Mose och profeterna, då låter de inte övertyga sig ens om någon står upp från de döda. – Luk 16:31

”Mose och profeterna” – det var samlingsnamnet för den Bibel som Jesus läste. Dessa skrifter är bevis nog. Om vi inte först accepterar dem spelar det inte särskilt stor roll om Gud ger oss en massa övernaturliga bevis.

Skapelsen (alltså de vetenskapliga upptäckter som jag försöker tillgängligöra på den bloggen) utgör ett andra bevis som vi också kan bygga vår tro på, så länge vi inte glömmer bort att Bibeln kommer först.

Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. – Rom 1:20

”Positiv bekräftelse”

Om du redan är positivt inställd till Gud som person och redan tror att han finns, då kommer förstås alla bevis och indicier (både starka och svaga, övernaturliga och naturliga) inte kunna ”förhärda” dig. Istället kommer de att bekräfta den tro som du redan har funnit.

Själv tänker jag att jag inte behöver fler bevis. Kanske skulle det rent av göra mig till ett sämre vittne eftersom jag då skulle fokusera mer på dessa bevis (som bara är mina egna upplevelser och inte går att bekräfta) och glömma bort att lyfta fram Bibeln och de vetenskapliga ”lagom starka” bevisen. Men om Gud en dag bedömer att jag är mogen att hantera fler övernaturliga inslag i mitt liv, så tänker jag inte tacka nej. Hmm… i så fall önskar jag mig… 😀

Annonser
 

18 svar till “Varför visar sig inte Gud för oss så att vi kan tro på honom?

  1. Peter Lundin (@3ntangled)

    10 juli, 2012 at 09:02

    ”Kanske skulle det rent av göra mig till ett sämre vittne eftersom jag då skulle fokusera mer på dessa bevis (som bara är mina egna upplevelser och inte går att bekräfta) och glömma bort att lyfta fram Bibeln och de vetenskapliga “lagom starka” bevisen.”

    Vilka är de vetenskapliga “lagom starka” bevisen?

     
    • Johannes Axelsson

      10 juli, 2012 at 10:32

      Samtliga vetenskapliga bevis/evidens är att betrakta som ”lagom starka” i förhållande till den överbevisning det kan innebära om Gud visar sig för oss.

       
      • Peter Lundin (@3ntangled)

        10 juli, 2012 at 21:33

        Jag tolkade dig som att det fanns “lagom starka” bevis för bibeln. Du menade inte så kanske?

         
  2. Janolof

    10 juli, 2012 at 14:53

    Varför?

    Varför ägnar så många möda åt att försöka fförklara att något som man bestämt sig finns, men som inte visar sig och inte går att bevisa finns, ändå finns?

    Varför ägnar så många möda åt att hitta förklaringar till att historier som berättas om denne, som om dom hade berättats om någon annan hade tolkats som elakheter och ondska, ska tolkas som som godhet och kärlek?

     
  3. Johnny Lilja

    10 juli, 2012 at 18:48

    John Allegro, en expert på dödahavsrullarna, drog intressanta slutsatser
    http://johnallegro.org/john-m-allegro-jesus-as-the-mushroom/2011/05/

     
  4. jon

    10 juli, 2012 at 20:38

    Johannes. Du skriver:

    Ju mer Gud bevisade sin makt desto mer “förhärdades” farao. Han var tvungen att göra sig ännu “dummare” (för att inte se att det var Gud som gjorde det) eller göra ännu starkare motstånd och uppror mot Gud (för att slippa kapitulera för sanningen).

    Men det stämmer inte helt mot vad som står i bibeln.

    2Mos 6
    Herren svarade Mose: ”Nu skall du få se vad jag skall göra med farao: han skall tvingas att släppa dem, tvingas att driva dem ut ur sitt land.”

    Här har gud redan bestämt att farao ska känna sig tvungen att släppa israeliterna. Inte genom att få farao att följa någon inre ingivelse utan genom …terror.

    Farsoterna börjar och farao gör först inget försök att ge upp israeliterna men efter ett antal farsoter (som drabbar det egyptiska folket som inte hade gjort något ) börjar farao mjukna. Då….

    2Mos9
    12Men Herren gjorde farao hård och obeveklig: han lyssnade inte till Mose och Aron, alldeles som Herren hade sagt till Mose.

    Gud visste att det skulle gå så här. Han hade påverkat farao i den riktningen. Offren… det egyptiska folket. Men till slut känner farao att han måste ge upp.

    2Mos9
    27Farao kallade till sig Mose och Aron och sade till dem: ”Den här gången erkänner jag min skuld. Det är Herren som har rätt, och jag och mitt folk har orätt. 28Be för oss till Herren; nu har vi fått nog av hans åska och hagel. Jag låter er gå. Ni behöver inte bli kvar här längre

    Gud har uppnått sitt syfte. Farao låter israels folk gå. Men gud är inte nöjd med det. Farao vägrar på nytt att låta folket gå. Då händer något märkligt.

    2Mos10
    1Herren sade till Mose: ”Gå till farao. Jag har själv förhärdat honom och hans män för att jag skall kunna göra dessa tecken mitt ibland dem 2och för att du skall kunna berätta för dina barn och barnbarn hur jag for fram med egypterna och hur jag gjorde mina tecken bland dem. Så skall ni inse att jag är Herren

    Återigen veknar farao.

    2Mos10
    24Då kallade farao på Mose och sade: ”Gå, och frambär offer åt Herren! Ni behöver bara lämna kvar era får och era kor – kvinnorna och barnen får gå med er.”

    Att farao vill att dom ska lämna sin boskap är rätt logiskt. Genom alla farsoter är landet skövlat. Men gud är inte nöjd.

    2Mos10
    27Men Herren gjorde farao hård och obeveklig: han ville inte släppa dem.

    Det var inte farao som förhärdare sig och gjorde sig dummare utan gud som ingrep rätt radikalt för att visa sin makt och statuera exempel. Människor och djur var de som blev lidande för detta utspel. Det hela avslutas med ett brott som idag skulle betecknas som folkmord. Det finns något som inte stämmer i din beskrivning av gud.

     
    • Funderaren

      11 juli, 2012 at 09:31

      Det är inte riktigt relevant att tala om ”folkmord” när huvudpersonen i historien är den med makt över liv och död. Vad jag menar är: om historien du citerar kan antas vara sann, så är ju Gud sann, och hans makt är sann. Hans vetande överstiger mänskligt vetande, och de ”lidande” djurens och människornas liv kan han hur lätt som helst återställa i sitt eget rike. Min poäng är bara att du verkar resonera som att bara själva händelserna där folk dör skulle vara sanna, medan du ”glömmer” bort resten av den makt som Gud påstås inneha enligt bibeln.

      För en liten utläggning om ”förhärdandet” av faraos hjärta, se: http://ungadventist.se/?p=teologi_seeanswers&id=79

       
      • Lennart Nilsson

        11 juli, 2012 at 12:48

        ”Hans vetande överstiger mänskligt vetande, och de “lidande” djurens och människornas liv kan han hur lätt som helst återställa i sitt eget rike.”

        Intressant och glädjande med någon som accepterar att även djur har själar och kommer in i Guds rike, vad kallas den religionen? 🙂

         
        • Funderaren

          11 juli, 2012 at 17:59

          Bibeln talar om att Gud bryr sig om allt som han skapat, även djuren.

          Lukas 12:4 ”Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dem är glömd av Gud.”

          Psaltaren 36:7 ”Din rättfärdighet är som väldiga berg, din rättvisa som det djupaste hav. Herre, du hjälper både människor och djur.”

           
          • Lennart Nilsson

            11 juli, 2012 at 21:33

            ”Bibeln talar om att Gud bryr sig om allt som han skapat, även djuren.”

            Att Gud bryr sig (medan djuren lever) är jag med på, det var bara det där om att Gud efter döden kommer att kompensera dem för det orättvisa lidandet som jag tyckte var en lite ovanligt syn på djur för att komma från kristet håll. Jag är dock vidöppen för möjligheten att andra kristna jag diskuterat liknande saker med har haft helt fel 🙂

            Jag trodde helt enkelt att möjligheten att övervinna döden med någon form av minne om vad som hänt i livet (att kompensera för lidande djuret glömt är ju meningslöst) hängde ihop med att vara skapad till Guds avbild (det är detta argument som de Kristna jag känner brukar använda så snart tillfälle ges) men om avbildandet saknar betydelse för ”minnesförmågan” (eller om djur också är skapade till Guds avbild, fast det brukar vara ett rött skynke så det skrev jag inte :-)) så är jag inte den som har några invändningar utan är bara glatt överraskad.

             
  5. Nonfiction

    11 juli, 2012 at 09:37

    Johannes,

    Gång på gång förvrider vad som står i bibeln tills det passar din bild av vad du VILL att gud skall vara. Det är alltså inte en fråga om tolkning, utan rent hittepå. Du skriver till exempel att:

    ”Ju mer Gud bevisade sin makt desto mer “förhärdades” farao. Han var tvungen att göra sig ännu “dummare” (för att inte se att det var Gud som gjorde det) eller göra ännu starkare motstånd och uppror mot Gud (för att slippa kapitulera för sanningen).”

    Men det stämmer ju inte för en sekund med vad som står i bibeln, där Jahve säger:

    ”Jag har själv förhärdat honom och hans män för att jag skall kunna göra dessa tecken mitt ibland dem och för att du skall kunna berätta för dina barn och barnbarn hur jag for fram med egypterna och hur jag gjorde mina tecken bland dem. Så skall ni inse att jag är Herren.”

    Vad får vi ut av att du helt enkelt sitter och hittar på och förvränger vad som står i bibeln?

     
    • Funderaren

      11 juli, 2012 at 18:07

      ”Det stämmer ju inte för en sekund med vad som står i bibeln”.

      Om du hade läst bibeln skulle du kanske veta vad som stämmer överens med den och vad som inte gör det. Det Johannes skriver stämmer mycket väl. En sak uttrycks på flera olika sätt.

      2 Mos 8:15: ”Men när farao såg att hemsökelsen var över förhärdade han sig”

      2 Mos 8:32: ”Men farao förhärdade sig också den gången och släppte inte folket.”

      1 Sam 6:6: ”Varför förhärdar ni er, så som egypterna och farao gjorde?”

      Ni som förespråkar evolutionsteori hånar ofta oliktänkande och avfärdar deras argument med mentaliteten ”sätt dig in i ämnet lite mer pöjk, och kom tillbaka sen”. Men när det gäller att argumentera emot bibeln trampar ni i er egen fälla.

       
      • Nonfiction

        11 juli, 2012 at 21:43

        Funderaren,

        ”Jag HAR SJÄLV förhärdat honom och hans män för att jag skall kunna göra dessa tecken mitt ibland dem och för att du skall kunna berätta för dina barn och barnbarn hur jag for fram med egypterna och hur jag gjorde mina tecken bland dem”.

        Och:

        ”Men Herren gjorde farao hård och obeveklig: han lyssnade inte till Mose och Aron, alldeles som Herren hade sagt till Mose”. (2 Mos 8:12).

        Visst är det väl ganska uppenbart att Jahve förhärdar farao? Han berättar ju till och med varför. ”…för att du skall kunna berätta för dina barn och barnbarn hur jag for fram med egypterna och hur jag gjorde mina tecken bland dem.”

         
        • Funderaren

          14 juli, 2012 at 00:47

          Som sagt: samma sak, uttryckt på olika sätt. Du hävdade att Johannes påstod något som inte stod med i bibeln, och de texter jag presenterade motbevisar ditt påstående. Ja, du har helt rätt i att det i några texter står att Gud förhärdade faraos hjärta, men som mitt inlägg ovan visar står det _också_ att Farao faktiskt själv förhärdade sig. Därmed är det inte fråga om något ”hittepå” som du så fint uttryckte det.

           
          • Janolof

            14 juli, 2012 at 09:05

            ”det i några texter står att Gud förhärdade faraos hjärta, men som mitt inlägg ovan visar står det _också_ att Farao faktiskt själv förhärdade sig”

            Så du menar att bibeln säger emot sig själv, då?

             
  6. Johnny Lilja

    14 juli, 2012 at 15:38

    Tillämpar vi Occams rakkniv så finns ett mycket enklare svar till varför inte gud visar sig

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s