RSS

Lita på Gud – men använd säkerhetsbälte!

01 Jul

Som sagt ställde signaturen sikay91 en del intressanta frågor efter mitt inlägg Kan vi lita på Gud? Igår gav jag ett personligt exempel som svar på den första frågan (När Gud räddade mitt liv), nu tänker jag svara på resten. Förresten 🙂 jag börjar med att svara på den första frågan igen, fast på ett annat sätt. Det som står med blå text har sikay91 skrivit.

Intressant inlägg och ännu mer intressant bildval. Litar du på Gud så mycket så att
du skulle kunna tänka dig att blunda, falla baklänges och hoppas att han tar emot dig?

Om vi säger så här: Jag skulle aldrig få för mig att klättra upp i ett träd, sätta mig på en gren och avsiktligt falla bakåt. Varför skulle man göra något sådant? Vad skulle vara motivet? Skulle det verkligen demonstrera min tro och tillit till Gud? Eller skulle det demonstrera något helt annat?

Jag såg en film för ett tag sedan där en tjej kastade sig utför ett stup och ner i stormigt vatten för att tvinga fram en reaktion hos sin älskade. Hon ville att han skulle visa att han älskade henne genom att komma och rädda henne. Jag störde mig enormt på detta inslag i filmen, för jag förstod att detta uppmuntrar alla som ser det – i huvudsak unga tjejer – att söka bekräftelse genom självdestruktivt beteende. Som om detta problem inte redan var stort nog! Dessutom skadar vi bara våra relationer när vi kräver bevis på den andres kärlek, och särskilt skadligt är det förstås om vi försöker tvinga fram dessa bevis genom självdestruktiva handlingar.

Gud längtar efter en djupare relation med oss. Den relationen skadas om vi tvingar honom att ingripa genom att utsätta oss själva för onödiga risker. Om vi kastar oss utför ett stup av den anledningen är det som att säga till Gud: ”Jag vill att du bevisar att du finns och att du älskar mig.” En sådan handling skulle inte vara ett uttryck för tro och tillit, utan snarare ett uttryck för raka motsatsen. Det visar ju att man inte tar Gud på orden utan kräver konkreta bevis på att han älskar oss. Det blir också som en form av utpressning: ”Visa dig! Annars tar jag livet av mig!” Om Gud inte räddar uppfattas det som att Gud inte finns och/eller inte kan rädda. Eller så tänker folk att Gud finns men att han inte vill rädda, och drar därav slutsatser om Guds karaktär.

Hur skulle du göra om du var Gud? Du vill att alla människor ska förstå att du älskar dem. Om du räddar en självdestruktiv risktagare, hur länge kommer det att dröja innan du måste rädda samma person igen för att den personen vill ha ett nytt kärleksbevis? Och hur länge skulle det dröja innan nyheten spreds och fler vill pröva på detta. Det är förstås en fantastisk upplevelse att bli räddad och få bevis på att du älskar dem? Men egentligen skulle nog fokus hamna mer på att få vara med om något häftigt och övernaturligt. Det där med kärleksbevis och gudsrelation skulle med tiden verka ointressant. För att ta ett exempel som tyvärr är verklighetsbaserat: Hur många gånger skulle du finna det klokt att rädda en pastor som leker med giftormar?

Jesus blev faktiskt uppmanad att pröva Faderns kärlek på liknande sätt:

Sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: ”Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten.” Jesus sade till honom: ”Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov.” – Matt 4:5-7

Eller en ännu viktigare fråga: lämnar du dina barn ensamma på en tågperrong?
Om man nu kan lita på att Gud vakar över dem så skulle väl inte det vara något problem
om man lämnade sina barn på en enslig tågperrong någonstans i Långtbortistan sent en fredag kväll?

Seat belt BX

Om nöden kräver det (och då menar jag inte kissnöden eller något annat mindre viktigt) skulle jag lita på Gud i en sådan situation. Jag skulle känna mig särskilt trygg i detta om det var Gud som hade lett oss till ”Långbortistan”, t ex för att vittna om honom. Om vi däremot hade rest dit helt utan att rådfråga Gud, och kanske till och med kände att detta inte riktigt var vad Gud ville men vi gjorde det ändå, då skulle jag känna mig mindre trygg eftersom jag medvetet gått bort från Gud och därmed ställt mig utanför hans beskydd. Vi kan inte aktivt ta avstånd från Gud och sedan räkna med att han ska rädda oss.

T ex har man i USA länge verkat för att få bort Gud från skolorna. När det sedan kommer en galning och skjuter ihjäl elever och lärare frågar man: ”Varför stoppade inte Gud denna tragedi? Älskade inte Gud de människor som blev dödade?” Jag tror istället att det är Gud som gråter mest av alla när sådant händer. Hör hur Jesus grät över Jerusalem:

Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. Se, ert hus kommer att stå öde. – Matt 23:37-38 (Folkbibeln)

Vi får aldrig utsätta oss själva eller andra för onödiga risker och tro att vi ändå kan räkna med Guds beskydd. Det kan hända att vi just genom att ta dessa risker lämnar Guds beskydd. Lita på Gud – men använd säkerhetsbälte och kör försiktigt!

Vidare skriver du att man ska kunna lägga sitt liv i Guds händer. Min tolkning av det är att man inte behöver göra särskilt mycket alls förutom att tro på Gud och tillbe honom så kommer allt att lösa sig.

Att lägga sitt liv i Guds händer betyder inte automatiskt att allt i det här livet kommer att gå som smort. Paulus fick utstå mycket mer lidande efter att han började följa Jesus än innan (fast då led han i och för sig på ett annat sätt – se Paulus – elektronen som bytte riktning). Som kristen blev Paulus pryglad, piskad, stenad, skeppsbruten och fängslad. Han fick svälta, törsta, frysa, vaka, slita. Vad säger han om detta då?

Jag ger inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag. Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. – 2 Kor 4:16-18

Vad det innebär att lägga sitt liv i Guds händer, och att lita på honom, tycker jag illustreras bäst av de tre männen i den brinnande ugnen (se Daniel 3 – i synnerhet vers 17-18).

Har du bråkat med din flickvän?
Prata inte med henne, be till Gud att allt kommer att lösa sig så sköter han resten.

Antagligen skulle Gud lösa det problemet genom att på olika sätt få personen i fråga att inse att han måste tala ut med sin flickvän. 😉

Vet du inte vad du vill göra med ditt liv? Be till Gud så får du en uppenbarelse och inser ditt sanna kall.

Ja, varför skulle inte en allsmäktig Gud kunna ge oss uppenbarelser? Han skulle kunna ge oss uppenbarelser om precis allting. Men för det mesta verkar Gud föredra att inte ge oss övernaturliga tecken. Jag tror att anledningen är att vi då skulle bli så beroende av det. Vi skulle fokusera på det övernaturliga i sig (som i exemplet längre upp) och inte på att lära känna Gud eller följa hans vilja. Bibeln visar att Gud hellre talar till oss med en stilla viskning än med blixtar och dunder. Han är dock beredd att använda sig av blixtar och dunder om det är vad som krävs för att få vår uppmärksamhet. Men han gör helst inte det – han tycker inte om att behöva tala till oss på det sättet.

I inlägget Två filmtips till dig som funderar på vad du ska göra med ditt liv berättar jag om två personer och hur de kom fram till vad de skulle göra med sina liv. De är övertygade om att Gud gav dem förmågor och intressen och att han även var med och påverkade omständigheterna. De tolkade allt detta som uttryck för Guds plan. De la sina liv i Guds händer och fick sedan glädja sig över resultatet.

Om Bibeln är den enda auktoritet som finns i ämnet “kan man lita på Gud?”
medan alla världsliga, reella exempel visar att Gud inte går att lita på i en fysisk mening
så ser i alla fall inte jag någon större anledning att lita på en eventuell gud.

Min erfarenhet av När Gud räddade mitt liv är inte unik. Du känner säkerligen många människor som kan vittna om att Gud (eller ”något”) fysiskt gripit in i verkligheten för att rädda dem från faror eller hjälpa dem med deras problem. Du har säkerligen läst om många trafikolyckor där någon räddningsarbetare har utbrustit att personen i fråga måste ha haft änglavakt. Och du har säkert hört många historier om sjukdomsfall där patienten oförklarligt blivit frisk. Visst, det går ofta att hitta en naturlig förklaring och man kan hänvisa till att det bara var en sanslös tur. Ibland går det inte.

Overifierade skrifter från flera tusen år sedan som beskriver osannolika händelser,
där man dessutom kan tänka sig tydliga politiska motiv* till det som står i skrifterna,
känns som ganska liten tröst om någon jag håller kär skulle stå ensam på en tågperrong…

Bibelns skrifter är verkligen inte ”overifierade”. Arkeologin visar gång på gång att de är fantastiskt äkta. Det är dock omöjligt att hitta arkeologiska fynd som bevisar att en specifik historisk händelse har ägt rum. (Därför är det också väldigt inkonsekvent att säga att evolutionsteorin är bevisad men samtidigt förkasta Bibeln.)

Man behöver inte läsa särskilt långt i Bibeln för att se att dessa ”tydliga politiska motiv” inte håller som förklaring. Jag får be att återkomma till det senare, och till de bibeltexter du tog upp i din fotnot.

Annonser
 

10 svar till “Lita på Gud – men använd säkerhetsbälte!

  1. jon

    2 juli, 2012 at 23:33

    Vilka arkeologiska fynd syftar du på? Vad jag har förstått är problemet just att hitta arkeologiska fynd som stärker många av dom avgörande händelserna i bibeln. Jeriko tillexempel var troligen inte ens bebott då Joshua ska ha raserat murarna.

     
  2. Dan

    3 juli, 2012 at 00:00

    ”T ex har man i USA länge verkat för att få bort Gud från skolorna. När det sedan kommer en galning och skjuter ihjäl elever och lärare frågar man: ‘Varför stoppade inte Gud denna tragedi?'”

    Menar du att det är samma ”man”, som vill få bort Gud från skolorna och som sen frågar sig varför Gud inte stoppade tragedin?

     
  3. Dan

    3 juli, 2012 at 00:03

    ”T ex har man i USA länge verkat för att få bort Gud från skolorna. När det sedan kommer en galning och skjuter ihjäl elever och lärare (…)”

    Nu måste jag fråga, anser du att det finns någon form av orsakssamband?

     
  4. Peter Lundin (@3ntangled)

    3 juli, 2012 at 08:34

    Att historiskt bekräfta bibeln samt att hitta arkeologi är något som råder en stor brist på.

    För att få en bild över hur det ser ut idag kan jag rekommendera Hans Furuhagens ”Bibeln och arkeologerna”.

     
    • jon

      3 juli, 2012 at 10:05

      Kan hålla med om och rekommendera Hatte Furuhagen.

       
      • Andreas

        3 juli, 2012 at 10:20

        Det är väl inte så att kristna arkeologer för passa in saker i sin egen världsbild!

         
  5. Peter Lundin (@3ntangled)

    3 juli, 2012 at 08:37

    ”Bibelns skrifter är verkligen inte “overifierade”.

    Ur ett vetenskapligt perspektiv är de högst overifierade.

     
  6. DarkwingSwan

    3 juli, 2012 at 18:19

    Såg faktiskt en väldigt tragikomisk pjäs av ett par barn som gick till ungefär
    Räddningstjänst (till person på ett tak): Översvämning i staden, kom med oss i helikoptern!
    Person: Gud kommer rädda mig
    Räddningstjänst (åker iväg för att rädda de som vill bli räddade men kommer tillbaka) Vill du verkligen inte ha hjälp?
    Person: Gud fixar det här.
    Räddningstjänst (upprepar ovanstående process) För sista gången, följ med i helikoptern!
    Person: Nej, Gud kommer att rädda mig!
    (Tio minuter senare i EFterlivet)
    Person: VArför räddade du mig inte?
    Gud: Jag skickade ju hjälp hela tre gånger!

    Dock så att du skulle lämna dina barn på en perrong bara för att det var en ”gudagiven” destination är ju smått oroväckande, minst sagt. Till saken hör förstås att ”om nöden kräver det”. Vad för nöd krävs det för att du skall lämna dina barn ensamma på en perrong?

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s