RSS

Liknelsen om Datateknikern – del 5

17 Maj

Denna berättelse är en följetång. Här finns de tidigare delarna:
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4

Datateknikern och hans son förstod att upproret inte kunde stoppas förrän det hade blivit uppenbart för alla vad Lightspeeds tankar och idéer skulle leda till. Han hade ju utgett sig för att ha radikalt bättre idéer om hur hela datorparken skulle skötas. Själva visste de att Lightspeeds idéer var mycket skadliga, men alla datorer var inte lika övertygade om det. För att alla skulle kunna avgöra vad som var bra och dåligt valde de att låta Lightspeed hållas och få visst utrymme att genomföra sina planer.

Att låta honom få helt fritt spelrum vore dock inte rätt mot de datorer som valt att vara lojala mot datateknikern. För att förhindra terror och öppet krig installerades brandväggar mellan ”Lightspeeds frihetsrörelse” och de övriga datorerna i det centrala nätverket. All kommunikation över gränserna var nu frivillig för båda parter, ingen kunde tvinga på någon annan sina åsikter.

Så var det alla de lokala nätverken. Datorerna i alla dessa mindre nätverk var än så länge lyckligt ovetande om den konflikt som utspelade sig i det centrala nätverket – bland de datorer som stod datateknikern närmast och som var hans förlängda arm i att sköta hela datorparken. Datateknikern hade i ett tidigt skede begränsat åtkomsten till dessa mindre nätverk för Lightspeed och hans sympatisörer. Det var för att skydda nätverken från Lightspeeds skadliga inflytande. Men Lightspeed accepterade förstås inte att låta sig begränsas på detta sätt, utan anklagade datateknikern för falskt spel. När han nu inte längre var fri att sprida sitt uppror inom det centrala nätverket krävde han att få tillgång till de andra.

Datateknikern och hans son förstod att de var tvungna att ge Lightspeed utrymme. Men var? Det var inte rätt att utsätta någon för Lightspeed mot deras vilja. Samtidigt hävdade Lightspeed att det var han själv som värnade om allas frihet – frihet från datateknikerns förtryckande regler och krav på lydnad – och att han därför borde ha minst lika stor rätt som datateknikern att påverka. Motvilligt gick datateknikern med på att ge Lightspeed möjlighet att sprida sin agenda hos de andra nätverken, men han satte upp spelregler för hur detta fick ske. Lightspeed och hans sympatisörer fick inte fysiskt manipulera datorerna i nätverken, bara kommunicera med ord och argument, så länge nätverken stod under datateknikerns beskydd. Men om ett nätverk valde att inaktivera sin yttre brandvägg och släppa in Lightspeed i nätverket, ökade dennes befogenheter att agera inom det nätverket. Om ett nätverk öppnades på detta sätt skulle Lightspeed bli tvungen att begränsa sig till det och lämna alla de andra i fred, tills han hade demonstrerat att hans idéer om frihet verkligen fungerade och accepterades av datorerna i det första nätverket.

Lightspeed var nu fri att sprida sin frihetsrörelse. Han valde noga ut ett nätverk att erövra.

Till del 6

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s